Ritamäki var bebott till 1965 och är den gård i Värmland som bäst bevarat det särartade finska byggnadsskicket från äldre tid. Bebyggelsen består av en samling knuttimrade, oregelbundet grupperade hus, högt belägna i en uthuggning i storskogen. Förutom manbyggnaden, som rymmer kök, kåve och rökstuga, finns bastu med vedbod, härbre, ladugård, loge och två bodar.
KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
BESKRIVNING AV NÄRMILJÖN: Byggnadsminne, förvaltas av Lekvattnets Hembygdsförening. Högt belägen gård i sydsluttning. Inägorna omges av gärdesgård. Inägorna slås årligen och höet bärgas. Här finns bl a fältgentiania och andra ängsblommor.
ANTECKNINGAR OCH NOTERINGAR: 1923: Efter en tvist med norrmännen angående gränslinjen erhöll torpet namnet Ritamakk, Tvistberget, vilket namn sedermera halvt försvenskats till Ritaberg. Rökstugan är ännu bebodd. Stugan står i riktningen öster-väster med ett fönster åt öster och ingång från söder.
1950: Rökstugan och gårdens övriga byggnader är något över 100 år gamla, alla uppförda i timmer. Just nu håller man på att lägga timmertak över vedboden. Ovanpå timmerbalkarna lägger man spån medan själva boningshuset är försett med nävertak. Källaren är gjord av sten, på ingångsstenen kan man läsa årtalet 1842 samt initialerna S.O.J. Gården är på 4 tunnland åker.
Gården överlämnades som gåva till Lekvattnets Hembygdsförening 1965.
Byggnadsminne 24/2 1967. Skyddsföreskrifterna omfattar byggnadernas exteriörer och interiörer liksom det till fastigheten hörande markområdet.
1976: Mangårdsbyggnad 10x7 m med nävertak, 5 uthus.
Staten, genom Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, förvärvade under 1992 ett skogsområde runt torpet. Hela området inklusive det tidigare inhägnade stugområdet omfattar nu omkring 18 hektar. Den 29 januari 1993 tog Länsstyrelsen ett beslut om att förklara Ritamäki som naturreservat.
1998: Sidokammarstuga, byggd på 1840-talet, bebodd till 1964. Bastu med förrum (vedbod), ugnen i bortre hörn, fönster, har använts som snickarbod, annorlunda lave.
KÄLLOR:
Linus Brodin: Fryksdalens finnsocknar
Ritning av Ilmar Talve 1949
Finnbygden nr 4 1949
Karlstad-Tidningen 17/10 1950
Värmlands Museum, foton och ritningar
NWT 1964
NWT 17/6 1966
Johannes Persson: Ödetorp i Lekvattnet
Torsby förr och nu 1975
Axel Nilsson: Mitt möte med Finnskogen
Jarl Ericson: Finnar i Gräsmark och Lekvattnet
Maths Östberg: De skogsfinska karaktärsbyggnaderna
Lekvattnets församlings husförhörslängder
Anna Forsberg/Niclas Persson: C A Gottlunds nedteckningar av finska släktnamn i husförhörslängderna 1820-1824 för Fryksände församling
TIDIGARE INVENTERING: Fritidshusinventering 1976 , Fornminnesinventeringen.
FINSKA BYGGNADER PÅ GÅRDEN: Rökstuga , intakt : Bastu , intakt :
HISTORIK FRÅN INVENTERING: Finnskogens bebyggelsehistoriska arv, Torsby kommun 1999/CAJN 2006-08-11.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
