AGÖ KAPELL

Marken runt kapellet är lätt kuperad och stenig med idel ljung och bärris och enstaka relativt låga tallar. En smal gångstig går mellan kapellet och fiskeläget, där även prästkammaren är belägen. Tidigare var marken kring kapellet mycket öppen, men numer går gränsen för öns skogsmark tiotalet meter norr och väster om kapellet. Ett tydligt tecken på vegetationens förändring är att den uppväxande skogens skugga medför att kapellets solur inte längre ges möjlighet att utvisa tiden. Soluret, som är av sandsten, och som tillkom redan 1680 står uppställt på en hög vitmålad piedestal med randmönster på sidorna. Piedestalen, som sannolikt tillkommit senare, står i sin tur på ett rektangulärt brunmålat träfundament.

Under 1700-talet byggdes enligt uppgift en prästkammare vid Agö hamn, men denna byggnad såldes när den nuvarande prästkammaren uppfördes i mitten av 1800-talet. Den gamla prästkammaren finns fortfarande kvar, men är i privat ägo. Den nuvarande prästkammaren är den största av alla prästkammare i Hudiksvalls skärgård och den består av ett stort rum med förstuga. Byggnaden vilar på grundstenar och har stående rödmålad locklistpanel samt vitmålade knutbrädor och snickerier. Dörren som består av en brunmålad pardörr med speglar är placerad mitt på västgaveln och övriga sidor har ett fönster var, samtliga av dessa försedda med vitmålade fönsterluckor av trä. Taket täcks av ett tvåkupigt tegeltak och på nocken tronar en vindflöjel av järn, krönt av en svartmålad tupp. Ett stycke ifrån byggnadens västgavel står en modern vit flaggstång av plast. Den egentliga prästkammaren består av ett stort rum med obehandlat trägolv, gråmålade snickerier, tapeter från 1920-talet och ett vitmålat tak med cirka tre decimeter breda takbrädor, lagda som lockpanel. Längs rummets sidor återfinns väggfasta träbänkar samt i det sydvästra hörnet en smal säng för prästen att nyttja vid de årligen återkommande prästhelgerna. Förstugan har avdelats i en garderob samt en enklare pentrydel. Prästkammaren har använts både för prästens behov samt för möten i öns hamnförening och fungerar alltjämt på detta sätt. I rummet förvaras skrifter och handlingar om öns och kapellets historia.

Enligt traditionen hade det nuvarande kapellet en föregångare på Agön som låg norr ut in på gröna slätten. Den äldsta delen av det nuvarande kapellet uppfördes 1660, men kapellet fick sin nuvarande form under 1830-talet då byggnaden förlängdes mot öster till nuvarande storlek.

Under 1700-talet byggdes enligt uppgift en prästkammare vid Agö hamn, men denna byggnad såldes när den nuvarande prästkammaren uppfördes i mitten av 1800-talet. Den gamla prästkammaren finns fortfarande kvar, men är i privat ägo.

Enligt traditionen hade det nuvarande kapellet en föregångare på Agön som låg norr ut in på gröna slätten. Den äldsta delen av det nuvarande kapellet uppfördes 1660, men kapellet fick sin nuvarande form under 1830-talet då byggnaden förlängdes mot öster till nuvarande storlek.

Under 1700-talet byggdes enligt uppgift en prästkammare vid Agö hamn, men denna byggnad såldes när den nuvarande prästkammaren uppfördes i mitten av 1800-talet. Den gamla prästkammaren finns fortfarande kvar, men är i privat ägo.

Marken runt kapellet är lätt kuperad och stenig med idel ljung och bärris och enstaka relativt låga tallar. En smal gångstig går mellan kapellet och fiskeläget, där även prästkammaren är belägen. Tidigare var marken kring kapellet mycket öppen, men numer går gränsen för öns skogsmark tiotalet meter norr och väster om kapellet. Ett tydligt tecken på vegetationens förändring är att den uppväxande skogens skugga medför att kapellets solur inte längre ges möjlighet att utvisa tiden. Soluret, som är av sandsten, och som tillkom redan 1680 står uppställt på en hög vitmålad piedestal med randmönster på sidorna. Piedestalen, som sannolikt tillkommit senare, står i sin tur på ett rektangulärt brunmålat träfundament.

Under 1700-talet byggdes enligt uppgift en prästkammare vid Agö hamn, men denna byggnad såldes när den nuvarande prästkammaren uppfördes i mitten av 1800-talet. Den gamla prästkammaren finns fortfarande kvar, men är i privat ägo. Den nuvarande prästkammaren är den största av alla prästkammare i Hudiksvalls skärgård och den består av ett stort rum med förstuga. Byggnaden vilar på grundstenar och har stående rödmålad locklistpanel samt vitmålade knutbrädor och snickerier. Dörren som består av en brunmålad pardörr med speglar är placerad mitt på västgaveln och övriga sidor har ett fönster var, samtliga av dessa försedda med vitmålade fönsterluckor av trä. Taket täcks av ett tvåkupigt tegeltak och på nocken tronar en vindflöjel av järn, krönt av en svartmålad tupp. Ett stycke ifrån byggnadens västgavel står en modern vit flaggstång av plast. Den egentliga prästkammaren består av ett stort rum med obehandlat trägolv, gråmålade snickerier, tapeter från 1920-talet och ett vitmålat tak med cirka tre decimeter breda takbrädor, lagda som lockpanel. Längs rummets sidor återfinns väggfasta träbänkar samt i det sydvästra hörnet en smal säng för prästen att nyttja vid de årligen återkommande prästhelgerna. Förstugan har avdelats i en garderob samt en enklare pentrydel. Prästkammaren har använts både för prästens behov samt för möten i öns hamnförening och fungerar alltjämt på detta sätt. I rummet förvaras skrifter och handlingar om öns och kapellets historia.

Enligt traditionen hade det nuvarande kapellet en föregångare på Agön som låg norr ut in på gröna slätten. Den äldsta delen av det nuvarande kapellet uppfördes 1660, men kapellet fick sin nuvarande form under 1830-talet då byggnaden förlängdes mot öster till nuvarande storlek.

Under 1700-talet byggdes enligt uppgift en prästkammare vid Agö hamn, men denna byggnad såldes när den nuvarande prästkammaren uppfördes i mitten av 1800-talet. Den gamla prästkammaren finns fortfarande kvar, men är i privat ägo.

Marken runt kapellet är lätt kuperad och stenig med idel ljung och bärris och enstaka relativt låga tallar. En smal gångstig går mellan kapellet och fiskeläget, där även prästkammaren är belägen. Tidigare var marken kring kapellet mycket öppen, men numer går gränsen för öns skogsmark tiotalet meter norr och väster om kapellet. Ett tydligt tecken på vegetationens förändring är att den uppväxande skogens skugga medför att kapellets solur inte längre ges möjlighet att utvisa tiden. Soluret, som är av sandsten, och som tillkom redan 1680 står uppställt på en hög vitmålad piedestal med randmönster på sidorna. Piedestalen, som sannolikt tillkommit senare, står i sin tur på ett rektangulärt brunmålat träfundament.

Under 1700-talet byggdes enligt uppgift en prästkammare vid Agö hamn, men denna byggnad såldes när den nuvarande prästkammaren uppfördes i mitten av 1800-talet. Den gamla prästkammaren finns fortfarande kvar, men är i privat ägo. Den nuvarande prästkammaren är den största av alla prästkammare i Hudiksvalls skärgård och den består av ett stort rum med förstuga. Byggnaden vilar på grundstenar och har stående rödmålad locklistpanel samt vitmålade knutbrädor och snickerier. Dörren som består av en brunmålad pardörr med speglar är placerad mitt på västgaveln och övriga sidor har ett fönster var, samtliga av dessa försedda med vitmålade fönsterluckor av trä. Taket täcks av ett tvåkupigt tegeltak och på nocken tronar en vindflöjel av järn, krönt av en svartmålad tupp. Ett stycke ifrån byggnadens västgavel står en modern vit flaggstång av plast. Den egentliga prästkammaren består av ett stort rum med obehandlat trägolv, gråmålade snickerier, tapeter från 1920-talet och ett vitmålat tak med cirka tre decimeter breda takbrädor, lagda som lockpanel. Längs rummets sidor återfinns väggfasta träbänkar samt i det sydvästra hörnet en smal säng för prästen att nyttja vid de årligen återkommande prästhelgerna. Förstugan har avdelats i en garderob samt en enklare pentrydel. Prästkammaren har använts både för prästens behov samt för möten i öns hamnförening och fungerar alltjämt på detta sätt. I rummet förvaras skrifter och handlingar om öns och kapellets historia.