SEVALLA KYRKA

Anläggningen består av en kyrka med kyrktomt samt ytterligare en begravningsplats.

Begravningsplatsen ligger kvar på den medeltida kyrktomten ett hundratal meter öster om kyrkan. Den raka infarten kantas av lindar. Huvudingången har grindstolpar från 1902, med inskriptioner och en kopparrelief som visar den tidigare sockenkyrkan. Bogårdsmuren är låg och jämn, uppbyggd av sprängstenar, med lindar innanför. Gravområdet ligger i helt plan terräng, förbundet av grusade gångar. Åtskilliga gravar med grusbädd är ännu bevarade, däremellan gräsbevuxna ytor. Buskar eller häckar förekommer inte.

Nuvarande kyrktomt ligger på en mindre höjd/moränholme i det annars så flacka landskapet. En enkel park med gräsbevuxna ytor omger kyrkan, samt en inhägnad av gjutjärn uppsatt 1907. På östra sidan växer en granhäck. I öppningarna är murade och putsade grindstolpar från 1924, med svarta plåttäckningar krönta med kulor, samt grindar av svartmålat smidesjärn.

Den medeltida kyrkan i Sevalla var en salskyrka från 1200-talet, uppförd på lergrund och därför ständigt utsatt för sättningar. Mot slutet av 1700-talet hade den dessutom blivit för liten för den växande befolkningen. Murmästare Eric Sjöström upprättade förslag till en genomgripande upprustning, antaget av Överintendentsämbetet 1802, men det kom inte till utförande. Starka krafter med kyrkoherde Muncktell i spetsen drev 1817 igenom att en helt ny kyrka skulle byggas på en västligare belägen berghäll, vilken erbjöd stabilare grund. För ritningarna svarade den produktive arkitekten Samuel Enander (som bland annat även ritat Karbennings kyrka).

Grunden blev lagd 1817, varpå en del av de yttre murarna uppfördes. Sedan följde två års byggnadsuppehåll, för att grunden skulle sätta sig men också därför att missväxten 1818 fördröjde. I mars 1820 kunde bygget fortsätta, samtidigt som församlingens medeltida kyrka revs för att komma åt stenen från dess murverk. Av det skälet revs även en del av den gamla bogårdsmuren - sprängsten från stenbrott kunde inte levereras i samma takt som bygget fortskred. Den 9/9 1820 var bygget avslutat, varefter målning och inredning vidtog. Kyrkans utseende överensstämde i stora drag med dagens, med skillnaden att tornets lanternin var kopparklädd och långhusets tak spåntäckt.

För mer historik se kyrkobyggnaden samt bifogad PDF.

Källor och litteratur

Otryckta källor
Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS):
Bygghandlingar, fakturor, protokoll 1968-2005

Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a, 73 b, protokoll den 29/5-1821, inventarium den 26/6-1822
Västerås domkapitel E IV b; 96, inventarium 1834, visitation 1872, ämbetsberättelser 1907 och 1918
Västerås domkapitel F III a; 36, visitation 6/8 1887
Västerås domkapitel F III a; 39, visitation 5-6/6 1897
Västerås domkapitel E IV b: 118, inventarium 13-15/10-1922
Västerås domkapitel E V a; 4, ämbetsberättelser 1949-54 och 1954-61

Riksarkivet (RA):
Ritning över nybyggnad av kyrka i Sevalla, av arkitekt Samuel Enander 1818

Litteratur
Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000
Lundblad, Torsten: Sevalla församling, en kort historik - Sevalla församling 1969
Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952

Övriga tryckta källor
Sevalla kyrka värmeisolerad/Folket 1968-07-08/

Anläggningen består av en kyrka med kyrktomt samt ytterligare en begravningsplats.

Begravningsplatsen ligger kvar på den medeltida kyrktomten ett hundratal meter öster om kyrkan. Den raka infarten kantas av lindar. Huvudingången har grindstolpar från 1902, med inskriptioner och en kopparrelief som visar den tidigare sockenkyrkan. Bogårdsmuren är låg och jämn, uppbyggd av sprängstenar, med lindar innanför. Gravområdet ligger i helt plan terräng, förbundet av grusade gångar. Åtskilliga gravar med grusbädd är ännu bevarade, däremellan gräsbevuxna ytor. Buskar eller häckar förekommer inte.

Nuvarande kyrktomt ligger på en mindre höjd/moränholme i det annars så flacka landskapet. En enkel park med gräsbevuxna ytor omger kyrkan, samt en inhägnad av gjutjärn uppsatt 1907. På östra sidan växer en granhäck. I öppningarna är murade och putsade grindstolpar från 1924, med svarta plåttäckningar krönta med kulor, samt grindar av svartmålat smidesjärn.

Den medeltida kyrkan i Sevalla var en salskyrka från 1200-talet, uppförd på lergrund och därför ständigt utsatt för sättningar. Mot slutet av 1700-talet hade den dessutom blivit för liten för den växande befolkningen. Murmästare Eric Sjöström upprättade förslag till en genomgripande upprustning, antaget av Överintendentsämbetet 1802, men det kom inte till utförande. Starka krafter med kyrkoherde Muncktell i spetsen drev 1817 igenom att en helt ny kyrka skulle byggas på en västligare belägen berghäll, vilken erbjöd stabilare grund. För ritningarna svarade den produktive arkitekten Samuel Enander (som bland annat även ritat Karbennings kyrka).

Grunden blev lagd 1817, varpå en del av de yttre murarna uppfördes. Sedan följde två års byggnadsuppehåll, för att grunden skulle sätta sig men också därför att missväxten 1818 fördröjde. I mars 1820 kunde bygget fortsätta, samtidigt som församlingens medeltida kyrka revs för att komma åt stenen från dess murverk. Av det skälet revs även en del av den gamla bogårdsmuren - sprängsten från stenbrott kunde inte levereras i samma takt som bygget fortskred. Den 9/9 1820 var bygget avslutat, varefter målning och inredning vidtog. Kyrkans utseende överensstämde i stora drag med dagens, med skillnaden att tornets lanternin var kopparklädd och långhusets tak spåntäckt.

För mer historik se kyrkobyggnaden samt bifogad PDF.

Källor och litteratur

Otryckta källor
Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS):
Bygghandlingar, fakturor, protokoll 1968-2005

Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a, 73 b, protokoll den 29/5-1821, inventarium den 26/6-1822
Västerås domkapitel E IV b; 96, inventarium 1834, visitation 1872, ämbetsberättelser 1907 och 1918
Västerås domkapitel F III a; 36, visitation 6/8 1887
Västerås domkapitel F III a; 39, visitation 5-6/6 1897
Västerås domkapitel E IV b: 118, inventarium 13-15/10-1922
Västerås domkapitel E V a; 4, ämbetsberättelser 1949-54 och 1954-61

Riksarkivet (RA):
Ritning över nybyggnad av kyrka i Sevalla, av arkitekt Samuel Enander 1818

Litteratur
Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000
Lundblad, Torsten: Sevalla församling, en kort historik - Sevalla församling 1969
Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952

Övriga tryckta källor
Sevalla kyrka värmeisolerad/Folket 1968-07-08/

Den medeltida kyrkan i Sevalla var en salskyrka från 1200-talet, uppförd på lergrund och därför ständigt utsatt för sättningar. Mot slutet av 1700-talet hade den dessutom blivit för liten för den växande befolkningen. Murmästare Eric Sjöström upprättade förslag till en genomgripande upprustning, antaget av Överintendentsämbetet 1802, men det kom inte till utförande. Starka krafter med kyrkoherde Muncktell i spetsen drev 1817 igenom att en helt ny kyrka skulle byggas på en västligare belägen berghäll, vilken erbjöd stabilare grund. För ritningarna svarade den produktive arkitekten Samuel Enander (som bland annat även ritat Karbennings kyrka).

Grunden blev lagd 1817, varpå en del av de yttre murarna uppfördes. Sedan följde två års byggnadsuppehåll, för att grunden skulle sätta sig men också därför att missväxten 1818 fördröjde. I mars 1820 kunde bygget fortsätta, samtidigt som församlingens medeltida kyrka revs för att komma åt stenen från dess murverk. Av det skälet revs även en del av den gamla bogårdsmuren - sprängsten från stenbrott kunde inte levereras i samma takt som bygget fortskred. Den 9/9 1820 var bygget avslutat, varefter målning och inredning vidtog. Kyrkans utseende överensstämde i stora drag med dagens, med skillnaden att tornets lanternin var kopparklädd och långhusets tak spåntäckt.

För mer historik se kyrkobyggnaden samt bifogad PDF.

Källor och litteratur

Otryckta källor
Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS):
Bygghandlingar, fakturor, protokoll 1968-2005

Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a, 73 b, protokoll den 29/5-1821, inventarium den 26/6-1822
Västerås domkapitel E IV b; 96, inventarium 1834, visitation 1872, ämbetsberättelser 1907 och 1918
Västerås domkapitel F III a; 36, visitation 6/8 1887
Västerås domkapitel F III a; 39, visitation 5-6/6 1897
Västerås domkapitel E IV b: 118, inventarium 13-15/10-1922
Västerås domkapitel E V a; 4, ämbetsberättelser 1949-54 och 1954-61

Riksarkivet (RA):
Ritning över nybyggnad av kyrka i Sevalla, av arkitekt Samuel Enander 1818

Litteratur
Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000
Lundblad, Torsten: Sevalla församling, en kort historik - Sevalla församling 1969
Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952

Övriga tryckta källor
Sevalla kyrka värmeisolerad/Folket 1968-07-08/

Anläggningen består av en kyrka med kyrktomt samt ytterligare en begravningsplats.

Begravningsplatsen ligger kvar på den medeltida kyrktomten ett hundratal meter öster om kyrkan. Den raka infarten kantas av lindar. Huvudingången har grindstolpar från 1902, med inskriptioner och en kopparrelief som visar den tidigare sockenkyrkan. Bogårdsmuren är låg och jämn, uppbyggd av sprängstenar, med lindar innanför. Gravområdet ligger i helt plan terräng, förbundet av grusade gångar. Åtskilliga gravar med grusbädd är ännu bevarade, däremellan gräsbevuxna ytor. Buskar eller häckar förekommer inte.

Nuvarande kyrktomt ligger på en mindre höjd/moränholme i det annars så flacka landskapet. En enkel park med gräsbevuxna ytor omger kyrkan, samt en inhägnad av gjutjärn uppsatt 1907. På östra sidan växer en granhäck. I öppningarna är murade och putsade grindstolpar från 1924, med svarta plåttäckningar krönta med kulor, samt grindar av svartmålat smidesjärn.