BOXHOLMS KYRKA

Kyrkan, som är orienterad med koret i sydsydöst, uppfördes efter ritningar av arkitekt Gustaf Petterson på Överintendentsämbetet. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med flersidig korabsid, sakristia i öster samt torn i norr.

Kyrkomiljön
Kyrkan är belägen på en höjd strax öster om Svartån med bruksområdet nordväst om kyrkan. Söder om kyrkan utmed Malexandersvägen är den f d prästgården belägen. Den uppfördes 1933 och utgörs av en reveterad byggnad i en och en halv våning under mansardtak. Den används nu som pastorsexpedition. Församlingshemmet är beläget norr om kyrkan.

Kyrkotomten/Kyrkogården
Kyrkogården, som anlades 1887, är belägen strax öster och sydöst om kyrkan. Kyrkan omges av gräsytor med enstaka större träd. Gångarna är huvudsakligen grusade. I sydväst finns markbeläggning av kalkstensplattor. Huvudentrén till kyrkan leder från vägen i nordväst och vidare till ingången i tornet. Från vägen leder dubbla trappor av granit med dekorativa smidesräcken upp till marknivån runt kyrkan. Kyrktrappans sidor var ursprungligen klädda med slaggsten i likhet med kyrkans fasader, men ersattes på 1960-talet av granit.

En beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering.

Kyrkan, som är orienterad med koret i sydsydöst, uppfördes efter ritningar av arkitekt Gustaf Petterson på Överintendentsämbetet. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med flersidig korabsid, sakristia i öster samt torn i norr.

Kyrkotomten/Kyrkogården
Kyrkogården, som anlades 1887, är belägen strax öster och sydöst om kyrkan. Kyrkan omges av gräsytor med enstaka större träd. Gångarna är huvudsakligen grusade. I sydväst finns markbeläggning av kalkstensplattor. Huvudentrén till kyrkan leder från vägen i nordväst och vidare till ingången i tornet. Från vägen leder dubbla trappor av granit med dekorativa smidesräcken upp till marknivån runt kyrkan. Kyrktrappans sidor var ursprungligen klädda med slaggsten i likhet med kyrkans fasader, men ersattes på 1960-talet av granit.

En beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering.

Boxholms bruk anlades 1754 och successivt utvecklades ett brukssamhälle, som kom att ligga
både inom Ekeby och Åsbo socknar. Först 1927 reglerades gränserna och Boxholms bruk och
samhälle kom att tillhöra Ekeby socken. Ekeby är en medeltida socken som finns omnämnd
på 1300-talet, kallad Ekby-Holavid. Fram till 1866 omfattade socknen även större delen av
nuvarande Blåviks socken. Socknen är belägen mellan Mjölby och Tranås och utgör ett
övergångsområde mellan östgötaslätten och Holaveden. Naturförhållandena är skiftande med
öppen mark framförallt i norra delen medan den södra delen präglas av bergiga
barrskogsområden. Ekeby kyrka, som i sina äldsta delar är från 1200-talet, är belägen i
socknens norra del i Svartåns bördiga dalgång på en svag höjd i ett småkuperat landskap.
Socknen trafikeras av Östra stambanan som har station i Boxholm. Boxholms bruk grundades
1754 av Gabriel Ribbing, ägare till Boxholms säteri, socknens storgods. Ägarna till säteriet,
släkterna Ribbing och Burén, innehade fram till 1921 patronatsrätt, dvs rätt att tillsätta
kyrkans präst. Till länets större patronat hörde Boxholms bruk, som förutom Ekeby även hade
patronatsrätt till kyrkorna i Blåvik och Rinna socknar. Boxholms säteri och Boxholms bruk
har utgjort de största jordägarna, och större delen av befolkningen har varit verksamma
antingen inom bruksindustrin eller inom jordbruket. Bruket fick en egen kyrka, som invigdes
1897. Boxholm blev municipalsamhälle 1904, vilket utökades till köping 1947.