VÄSTRA RYDS KYRKA

Västra Ryds kyrka
Västra Ryd är en medeltida socken vars äldsta kända kyrka tros ha uppförts av sten på
1300-talet. Den ersattes av en ny kyrka som uppfördes 1882 strax väster om den gamla,
efter ritningar av arkitekt Albert Törnqvist med Adrian Pettersson som byggmästare.
Den är byggd i sten och är mycket rymlig med ett rektangulärt långhus med femsidig
sakristia i öster och torn i väster. Stommen är av gråsten, fasaderna är spritputsade i vitt
och långhusets sadeltak är plåttäckt. Stilmässigt är den en tidstypisk blandning av
nyklassicism med nygotik inslag. Interiören är välbevarad och kännetecknas av ett
panelklätt tredingstak uppburet av gjutjärnspelare som delar in långhuset i tre skepp. De
öppna bänkarna, predikstolen, altaruppsatsen, altarringen och orgelläktaren tillhör den
ursprungliga inredningen.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården består av sex kvarter: A-F och har en långsträckt och smal rektangulär
form i väst/östlig riktning. Kyrkan ligger på den nordvästra delen med långhuset i
väst/östlig riktning. Kyrkogårdens begränsning i norr är något oklar då en äldre häck till
stora delar är borttagen och kyrkogården övergår i gräsmark som i sin nordliga del
avgränsas av ett staket innan marken sluttar. Öppen mark omger kyrkogården i nordöst
och öster.

Allmän karaktär
Kyrkogården har en strikt och enhetlig karaktär som understryks av rygghäckarna i
nord/sydlig riktning. Invid den östra kyrkogårdsmuren är karaktären mer öppen och
även mer ålderdomlig. Gravvårdarna är till stora delar enhetliga av olika låga modeller.
I bl a kvarter C är det en något större variation av gravvårdstyper och i kvarter F,
omedelbart öster om kyrkan, finns en del högresta vårdar i svart granit.

Omgärdning
Väster: en ca 1,1 m hög klippt häck av storbladig hagtorn.
Norr: ett ca 1,0 m högt trästaket med två rader slanor. Brunmålat(?). Staketet ramar in
kyrkans mark men den egentliga kyrkogårdens begränsning i form av en numera
borttagen häck är närmare kyrkan. Marken mellan staket och kyrka används inte för
gravsättning. Enligt uppgift har gravvårdar grävts ner här. Norr om kyrkan finns en
ekonomibyggnad och öster om denna avgränsas den egentliga kyrkogården av en ca 1,5
m hög hagtornshäck som övergår i en lika hög klippt häck av spirea. Enligt gravkartan
finns här en mur, men den är inte synlig nu förrän öster om spireahäcken. Efter ett
uppehåll fortsätter spireahäcken på muren. Den synliga delen av norra muren är i
nordöstra hörnet drygt 2,0 m hög. Det är en kallmurad stödmur med glest lagd ca 0,2-
0,5 m stora gråstenar. Karaktären är något annorlunda på ett mindre parti där muren
enbart är ca 0,7 m hög och ändras till ca 0,8-1,0 m stora gråstenar mot väster innan den
döljs av terräng, och gräsklipp m m.

Öster: en ca 1,0 m hög stödmur, kallmurad, av ca 0,2-0,8 m stora gråstenar. På krönet
växer en syrenhäck och lönnar i trädkransen. I nordöstra hörnet är muren drygt 2 m hög.
Söder: en ca 0,7 m hög kallmurad stödmur av huggen röd granit med ca 0,3-0,8 m stora
stenar. Muren har en kort sträcka i väster. På murkrönet växer bergtrall. Strax öster om
kyrkan skiftar muren till en äldre karaktär, ca 0,5-1,0 m hög av mindre gråsten,
kallmurad och mer oregelbundet satt.

Ingångar
Väster: huvudgrinden är en pargrind med dekorativt utformat krön. Spjälor och
korsformad dekor. Tre förgyllda kors, varav ett på klot, kröner grinden. Grinden är
märkt: Tillwerkade af K A GUSTAFSSON Björkmossa. WIRSERUM. 1882.
Kvadratiska grindstolpar av röd granit med avfasat krön.
Norr: trägrind med spjälor och korsstag sitter i trästaketet.
Söder: grind, se västra huvudgrinden. Här finns dock enbart halva texten, den övriga har
troligen ramlat bort. I sydöst finns en granittrappa genom muren upp på kyrkogården. I
sydväst en enkel grind av järnsmide med rakt krön och spjälor. Kvadratiska grindstolpar
av granit med avfasat krön.

Vegetation
Väster:två björkar, tre lönnar och en lind står i väster. Två av lönnarna kan eventuellt ha
ingått i en äldre trädkrans något öster om nuvarande gräns.
Norr: en liten björk och tre stora lönnar, de senare är en del av trädkransen.
Öster: sex lönnar i trädkransen.
Söder: 17 hamlade lönnar i trädkransen.
På muren och som del av omgärdningen växer häckar av amerikansk hagtorn, hagtorn,
spirea, syren och bergtall. Inne på kyrkogården finns några björkar. Rygghäckar i
nord/sydlig riktning av bl a oxbär, ölandstok och spirea. Vid södra mittgången växer två
hagtornsträd och två ungersk syren. Hagtornen ska ersättas med syren. Tujor flankerar
kyrkans ingång och sex tujor finns i kyrkogårdens nordöstra hörn.

Gångsystem
Grusgångar med finkornigt krossgrus går runt kyrkogården på alla sidor. En väst/östlig
mittgång söder om kyrkan och tre nord/sydliga grusgångar varav en från södra grinden
till kyrkans sydportal. Övervuxna plattgångar går mellan en del gravvårdar.

Gravvårdstyper
I kvarter A och B söder om kyrkan dominerar låga och breda gravvårdar i grå, svart
eller röd granit med gravläggningar från 1920-talet och framåt. I de östra delarna av
kvarter B kan det eventuellt vara några linjegravvårdar. I kvarter C, D och E finns några
i stort sett sammanhängande rader med linjegravar kvar. De tidigaste är i kvarter E från
1936 och framåt och de yngsta från 1960- eventuellt 1970-tal i kvarter C. Även i mitten
av kvarter F finns en del gravvårdar av linjegravskaraktär. I kyrkogårdens nordöstra
hörn finns en större familjegrav omgiven av tujor. Tidigare har flera gravar varit
grusade och omgärdade, men idag är det bara en grusgrav kvar och den omramas av en
stenram. De äldsta gravvårdarna är från andra delen av 1800-talet och flera av dem är av
svart granit.

Minneslund
Minneslunden finns på kyrkogårdens sydvästra del på en stor gräsyta. Invid en lind
ligger ett stenblock med ett grovt träkors och stenlagd plats för blommor framför. Bänk.

Byggnader
I kyrkogårdens nordvästra del finns ett gravkapell som är ritat av arkitekt Erik John och
uppfört 1954. Det har en kvadratisk plan, beiga spritputsde fasader och brant sadeltak
täckt med enkupigt rött tegel. På den södra gaveln finns en raksluten plåtklädd
dubbeldörr och ovanför denna tre smala och tätt sittande rektangulära fönster. Ovan
dessa, liksom på norra gaveln, finns ett djupt kors. Rummet är försett med ett
kalkstensgolv, väggarna är vitputsade och taket har en öppen takstol med brunbetsad
panel. Längs väggarna finns väggfasta bänkar samt ett litet altare bestående av en
väggfast kalkstenskiva. Norr om kyrkan finns en ekonomibyggnad med ljusgula
panelklädda fasader.
Norr om kyrkan ligger en ekonomibyggnad placerad i nord/sydlig riktning. Ljust gulvita
fasader med smal lockläkt och sadeltak med enkupiga röda betongpannor. Panelklädda
dubbelportar i väster, söder och öster. I södra gavelspetsen finns ett spetsbågigt spröjsat
fönster.

Övrigt
Vid gravkapellet står några undanställda gravvårdar. Vi norra staketet ligger gravvårdar
staplade med textsidan neråt.
Belysning av äldre modell märkt Westal 6093. Kantig kupa med råglas.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER

Kvarter A Gravplats nr 85-232

Kvarteret omfattar gravplats nr A 85-232 och ligger på kyrkogårdens sydvästra del med
minneslund i väster, kyrkan i norr, kvarter B i öster och Eksjövägen i söder.
Gravnumren lägre än nr 85 kan ha legat där minneslunden är idag.

Allmän karaktär
Strikt och enhetlig karaktär som understryks av rygghäckarna.

Ingångar
Västra och södra huvudingångarna samt sydvästra grinden.

Vegetation
Rygghäckar i nord/sydlig riktning, från väster: två sycken ca 0,9 m höga klippta häckar
av häckoxbär, en häck av ölandstok och ytterligare en häckoxbär. I kvarteret finns två
stora björkar förutom träden i anslutning till minneslunden. En nyplanterad ungersk
syren och ett nytt hagtornsträd står vid södra mittgången.

Gångsystem
Två grusgångar i nord/sydlig riktning varav den östra utgör huvudgången till kyrkans
sydportal. Grusgångar utmed kyrkans sydvägg och södra kyrkogårdsmuren. Delvis
övervuxna plattgångar.

Gravvårdstyper
Låga och breda gravvårdar i grå, svart eller röd granit. Gravläggningar från 1939 och
framåt med de äldsta i östra delen.

I norr finns vattenpost och plats för vaser.

Kvarter B Gravplats nr 1-219

Kvarter B omfattar gravplats nr B 1-219 och ligger sydöst om kyrkan m3d kvarter A i
väster, kyrkan i norr, kvarter C i öster och Eksjövägen i söder.

Allmän karaktär
En strikt karaktär som understryks av rygghäckarna.

Ingångar
Södra huvudingången.

Vegetation
Rygghäckar i nord/sydlig riktning, från väster: en ca 0,9 m hög klippt häck av
häckoxbär, ölandstok, häckoxbär och en häck av häggmispel. En nyplanterad ungersk
syren och ett hagtornshäck står vid södra mittgången. I kvarterets nordöstra hörn samt
inne i kvarteret står en björk.

Gångsystem
En grusgång går rund kvarteret och utgörs i väster av den södra mittgången. Övervuxna
gångar av plattor mellan gravraderna.

Gravvårdstyper
I huvudsak låga och breda vårdar i grå, röd eller svart granit. En del vårdar i svart granit
från 1920-30-talet har inte samma breda utformning. Gravläggningar från 1920 och
framåt, varav flera i västra delen är från 1930-talet. Troligen några linjegravvårdar.

Kvarter C Gravplats nr 1-205

Kvarter C omfattar gravplats nr C 1-205 och ligger sydöst om kyrkan med kvarter B i
väster, kvarter F i norr, kvarter D i öster och Eksjövägen i söder.

Allmän karaktär
Rygghäckarna ger kvarteret en strikt karaktär, men det är en något större variation av
gravvårdar här än i kvarter A och B.

Ingångar
En mindre trappa i södra kyrkogårdsmuren.

Vegetation
Rygghäckar i nord/sydlig riktning, från väster: två stycken klippta ca 0,9 m höga häckar
av häckoxbär, en häggmispel och ytterligare en häck av häckoxbär. Invid den
öst/västliga mittgången står tre björkar och inne i kvarteret finns en mindre björk.

Gångstystem
En grusgång går runt kvarteret och i norr utgörs den av den öst/västliga mittgången.

Gravvårdstyper
Låga och breda gravvårdar i grå, röd eller svart granit. Dessutom en del linjegravvårdar
och några äldre vårdar i svart granit som hör till köpegravar. Gravläggningar från
1896. Raden med gravplats nr 102-122 har flera enkelgravar från 1970-talet. Har man
fortsatt linjegravsystemet in på 1970-talet här? Det upphör vanligen vid mitten av 1960-
talet. I nästa rad är enkelgravarna från tidigt 1960-tal.

Övrigt
I kvarterets nordvästra hörn finns vattenpost och plats för vaser.

Kvarter D Gravplats nr 1-199

Kvarter D omfattar gravplats nr D 1-199 och ligger på kyrkogårdens sydöstra del med
kvarter C i väster, kvarter E i norr, öppen mark utanför kyrkogården i öster och
Eksjövägen i söder.

Allmän karaktär
Till största delen en relativt strikt karaktär som betonas av rygghäckarna i nord/sydlig
riktning. Den östra delen, invid östra kyrkogårdsmuren, har en mer öppen karaktär trots
strikta gravrader.

Omgärdning
Den östra kyrkogårdsmuren med syrenäck.

Vegetation
Lönnar i trädkransen i öster. Rygghäckar i nord/sydlig riktning, från väster: en ca 0,9 m
hög klippt häck av häckoxbär, rosenhäck och en häck av häggmispel. I den östra delen
finns en låg spireahäck. Tre björkar står invid den öst/västliga mittgången.

Gångsystem
En grusgång går runt huvuddelen av kvarteret och ingår i norr i den öst/västliga
mittgången. I öster finns tre gravrader invid kyrkogårdsmuren. Övervuxna gångar med
plattor mellan gravraderna.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns en omgärdad grusgrav med 1924 som första årtal. I övrigt en del låga
och breda vårdar, linjegravvårdar och gravvårdar i svart granit med en mindre bred
utformning. Gravläggningar från 1883 och linjegravvårdar från 1947 och framåt.
Rygghäckarna bidrar till en i huvudsak strikt karaktär.

Kvarter E Gravplats nr 1-131

Kvarter E omfattar gravplats nr E 1-131 och ligger på kyrkogårdens nordöstra del med
kvarter F i väster, öppen mark utanför kyrkogården i norr och öster samt kvarter D i
söder.

Allmän karaktär
Huvudsakligen en strikt karaktär som betonas av rygghäckar i nord/sydlig riktning. I
östra delen, invid kyrkogårdsmuren, är karaktären mer ålderdomlig. Här finns även en
stor familjegrav omgiven av tujor/cypresser?

Omgärdning
Den östra kyrkogårdsmuren med syrenhäck.

Vegetation
Lönnar i trädkransen i öster. Rygghäckar i nord/sydlig riktning, från väster: en ca 0,6 m
hög häck av häckoxbär, rosenhäck och en ca 0,8 m hög häck av häckoxbär. Invid den
öst/västliga mittgången står tre björkar. I nordöstra hörnet står sex tujor/cypresser som
troligen hör till en stor familjegrav.

Gångsystem
En grusgång går runt kvarteret och ingår i söder i den öst/västliga mittgången. I öster
finns två gravrader invid kyrkogårdsmuren.

Gravvårdstyper
Äldre gravvårdar till större familjegravar finns framför allt i öster. I övrigt är det
framför allt låga och breda vårdar i grå, röd eller svart granit. Gravläggningar från 1866.
Till den stora familjegraven i nordöst hör bl a en häll och liggare av kalksten från 1920-
50-talet. I raden med gravplats nr 79-94 finns troligen några linjegravvårdar från 1960-
talet.

Övrigt
I öster finns en vattenpost och plats för vaser.

Kvarter F Gravplats nr 1-156

Kvarter F omfattar gravplats nr F 1-156 och ligger öster om kyrkan med öppen mark
utanför kyrkogården i norr, kvarter E i öster och kvarter C i söder.

Allmän karaktär
I huvudsak en strikt karaktär som betonas av rygghäckarna i nord/sydlig riktning.
Varierande typer av gravvårdar med en del högresta vårdar i svart granit.

Vegetation
Rygghäckar i nord/sydlig riktning, från väster: en ca 0,4 m hög klippt måbärshäck, tre
spireahäckar och en ca 0,6 m hög klippt oxbärshäck.

Gångsystem
En grusgång går runt kvarteret. Övervuxna plattlagda gångar mellan gravraderna.

Gravvårdstyper
Utmed grusgången i väster och öster har det troligen varit större grusade familjegravar. I
mitten finns det enstaka troliga linjegravvårdar från 1970-talet. Har man fortsatt
linjegravsystemet in på 1970-talet här? Det upphör vanligen vid mitten av 1960-talet.
Äldre gravkartor visar att detta var linjegravsområde. Framför allt i väster finns några
högre gravvårdar av svart granit. Gravläggningar från 1899.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets webbsida.

Kyrkogården har vuxit fram sedan medeltiden. En lantmäterikarta från 1699 visar en i
det närmaste kvadratisk kyrkogård, något utsträckt i norr/söder.
Vid pesten 1710 utvidgades kyrkogården åt söder, med 13 alnar i bredden (ca 7,8
meter), detta utrymme skulle användas för dem som i farsoten kunde avlida, efter då
gällande föreskrifter att bereda särskild begravningsplats för pestlik. I samband med den
starka dödligheten i rödsot 1773 yrkade prästerskapet om anläggande av en särskild
kyrkogård för döda i rödsot, detta förslag avslogs dock av församlingen. 100 m NÖ om
kyrkan finns registrerat en pestkyrkogård (RAÄ 26). Kyrkogårdens gamla indelning
med ättehagar upphörde 1796. Kyrkogården var omsluten av ett timrat övertäckt plank,
som med ständigt beslutade reparationer alltid var i skröpligt tillstånd, även efter det att
underhållet delades på hemmanen och några torp. Det utbyttes slutligen mot en stenmur
som började sättas 1799, beslut om detta hade redan tagits 1767.

På ett fotografi från 1882 av den gamla kyrkan ser man klockstapeln sydväst om
kyrkan. En äldre klockstapel skadades av åskan 1686 och återuppfördes året efter av
byggmästaren Mattias Schröder från Gripenberg i Säby. Fotografiet visar även en hög
gråstensmur som utgör dåvarande kyrkogårdens södra begränsning.

En lantmäterikarta från 1875: Karta öfver såväl gamla kyrkoplan som den från
Pastorsbostället Rydsnäs afsöndrade jorden till plan för ny kyrka m. m. ger en god bild
av förhållandet mellan gamla och nya kyrkan och kyrkogården.

Västra Ryd är en medeltida socken vars äldsta kända kyrka tros ha uppförts av sten på 1300-talet. Den ersattes av en ny kyrka som uppfördes 1882 straxt väster om den gamla, efter ritningar av arkitekt Albert Törnqvist med Adrian Pettersson som byggmästare. Den är byggd i sten och är mycket rymlig med ett rektangulärt långhus med femsidig sakristia i öster och torn i väster. Stommen är av gråsten, fasaderna är spritputsade i vitt och långhusets sadeltak är plåttäckt. Stilmässigt är den en tidstypisk blandning av nyklassicism med nygotik inslag. Interiören är välbevarad och kännetecknas av ett panelklätt tredingstak uppburet av gjutjärnspelare som delar in långhuset i tre skepp. De öppna bänkarna, predikstolen, altaruppsatsen, altarringen och orgelläktaren tillhör den ursprungliga inredningen.

Kyrkogården
Ingångar till kyrkogården finns i väster och söder. De svarta smidesgrindarna är tillverkade av K A Gustafsson i Virserum 1882. Grindstolparna är av röd granit med avfasade krön.

I kyrkogårdens nordvästra del finns ett gravkapell som är ritat av arkitekt Erik John och uppfört 1954. Det har en kvadratisk plan, beiga spritputsde fasader och brant tegeltäckt sadeltak. På den södra gaveln finns en raksluten plåtklädd dubbeldörr och ovanför denna tre smala och tätt sittande rektangulära fönster. Rummet är försett med ett kalkstensgolv, väggarna är vitputsade och taket har en öppen takstol med brunbetsad panel. Längs väggarna finns väggfasta bänkar samt ett litet altare bestående av en väggfast kalkstenskiva. Norr om kyrkan finns en ekonomibyggnad med ljusgula panelklädda fasader.

En fullständig beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering.

FÖRSAMLING 1995 - VÄSTRA RYD

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 857, 1900: 1425, 1995: 8115

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen 25 km sydost om Tranås i södra Östergötlands skogsbygd i Rydsnäs samhälle. På den stora kyrkogården finns ett gravkapell. I anslutning till kyrkan finns skola och församlingshem.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den rivna medeltidskyrkan var uppförd av sten, men dess byggnadshistoria är inte helt klarlagd. Vid rivningen bestod den av ett rektangulärt långhus med ett rakslutet korparti samt en sakristia i norr. Sannolikt återstod då i väster betydande delar av den medeltida kyrkan. Dess ursprungliga korgestaltning är inte känd. Vid en ombyggnad sannolikt på 1600-talet erhöll kyrkan sin kända utformning i öster. Sakristia av okänd ålder. Invändigt täcktes kyrkorummet av ett plant brädtak, som målats 1724. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes ett kort stycke därifrån.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING II: Den nuvarande stenkyrkan ritades av Albert Törnquist och uppfördes 1880-82 av byggmästare Adrian Pettersson från Skövde. Den består av ett stort rektangulärt långhus med rakslutet korparti, som avdelats i tre skepp genom slanka kolonner, utbyggd sakristia i öster samt torn i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitputsad exteriör med rundvälvda muröppningar. Tornet kröns av en lanternin med spira, i övrigt har kyrkan yttre sadeltak. Ingångarna i väster, norr och söder är markerade med framspringande portalomfattningar, därtill med egna gavlar. Interiören har tredingstak i trä; slanka järnkolonner från Ankarsrums bruk bär upp takets sidopartier avdelande interiören i ett brett mittskepp och rudimentära sidoskepp. Altarväggen är markerad med en grund, rundbågig nisch. Även orgelläktaren bärs upp av järnkolonner. Kyrkan restaurerades 1957-58. Nuvarande altartavla kopierades efter den i Vimmerby och är sannolikt ursprunglig eftersom anskaffandet av en sådan föll på byggmästaren. Predikstolen tillkom samtidigt med kyrkan. Orgeln byggdes av firma A. Lundahl i Malmö under byggnadstiden, men visade sig behäftad med fel och har byggts om 1963. Under orgelläktaren finns målningar från 1925 utförda av G Sundvall.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Rester av ett senmedeltida altarskåp har bevarats, bl.a. två figurer. Dopfun-ten i kalksten är gjord 1683 av Johan Andersson Silfverling i Vadstena. I kyrkorummet finns även altaruppsats och predikstol från den gamla kyrkan. Predikstolen tillverkad 1691 av Gustaf Kilman, altaruppsatsen med ramverk från 1662 och kalvarierelief från 1722.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.