VÄSTRA TOLLSTADS KYRKA

Västra Tollstad är en medeltida sockenbildning och omnämns redan 1156 som Tolfstadha. Den äldsta kända kyrkan var uppförd av sten under 1100- eller 1200-talet. Det enda som återstår av den medeltida kyrkan är tornets bottenvåning, som vid en nybyggnation 1840-1843 sparades för att utnyttjas som sakristia. Den nya kyrkobyggnaden uppfördes efter ritningar av arkitekt Johan Carlberg och östgötabyggmästaren Abraham Nyström. Den förlades med koret i norr och tornet hamnade mitt på den östra fasaden. Exteriören fick ett för tiden typiskt utseende med vita putsade fasader, rundbågiga fönsteröppningar, ett relativt flackt sadeltak och tornet försågs med en låg fyrkantig lanternin. Långhustaket är täckt av svartmålad skivtäckt plåt och tornet med kopparplåt. Huvudingången förlades till den södra gaveln och en ingång finns även på den västra långsidan. Interiören fick även ett tidstypiskt utseende med ett ljust och luftigt kyrkorum, vilket täcks av ett tunnvalv. Den största förändringen av kyrkorummet genomfördes 1926 efter ritningar av arkitekt Erik Fant, då korpartiets nuvarande utformning tillkom.
KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården omgärdas av en hagtornshäck med ingångar i väster och söder. Den södra ingången flankeras av grindstolpar av kalksten med inskriptioner ÅR 1796.
Efter avslutad kyrkogårdsinventering kompletteras beskrivningen och historiken.

VÄSTRA TOLLSTAD KYRKOGÅRD
Västra Tollstads kyrka och kyrkogård ligger på östgötaslättens södra del öster om
tätorten Hästholmen. Läget är mycket öppet. Kyrkomiljön omges av fullåkersbygd med
byar i nordöst och sydöst.

Västra Tollstad kyrka
Västra Tollstad är en medeltida sockenbildning och omnämns redan 1156 som
Tolfstadha. Den äldsta kända kyrkan var uppförd av sten under 1100- eller 1200-talet.
Det enda som återstår av den medeltida kyrkan är tornets bottenvåning, som vid en
nybyggnation 1840-1843 sparades för att utnyttjas som sakristia. Den nya
kyrkobyggnaden uppfördes efter ritningar av arkitekt Johan Carlberg och
östgötabyggmästaren Abraham Nyström. Den förlades med koret i norr och tornet
hamnade mitt på den östra fasaden. Exteriören fick ett för tiden typiskt utseende med
vita putsade fasader, rundbågiga fönsteröppningar, ett relativt flackt sadeltak och tornet
försågs med en låg fyrkantig lanternin. Långhustaket är täckt av svartmålad skivtäckt
plåt och tornet med kopparplåt. Huvudingången förlades till den södra gaveln och en
ingång finns även på den västra långsidan. Interiören fick även ett tidstypiskt utseende
med ett ljust och luftigt kyrkorum, vilket täcks av ett tunnvalv. Den största förändringen
av kyrkorummet genomfördes 1926 efter ritningar av arkitekt Erik Fant, då korpartiets
nuvarande utformning tillkom.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN

Västra Tollstad kyrkogård är indelad i Gamla och Nya kyrkogården. De saknar
kvartersindelning.

Gamla kyrkogården har en något rektangulär form i nord/sydlig riktning. Kyrkan ligger
relativt centralt på kyrkogården med långhuset i nord/sydlig riktning. Kyrkogården
omfattar gravnummer 301?-790.

Nya kyrkogården har en långsträckt rektangulär planform i väst/östlig riktning.
Kyrkogården ligger i anslutning till och norr om Gamla kyrkogården. Nya kyrkogården
omfattar gravnummer 1-298?.

Allmän karaktär
Den gamla kyrkogården har öppen karaktär, då det enbart finns enstaka rygghäckar.
Framför allt öster om kyrkan finns mer påkostade gravar med stora gravvårdar. Söder
om kyrkan ligger flera fragment av äldre gravhällar. Den nya kyrkogården har en strikt
karaktär med enhetliga vårdar och klippta rygghäckar.

Omgärdning

Gamla kyrkogården
Väster: en upp till ca 1,5 m högt klippt hagtornshäck. En rad huggen gråsten anas i
markytan.
Norr: omgärdning saknas och marken sluttar ner mot nya kyrkogården.
Öster: en ca 1,0-1,2 m hög klippt hagtornshäck. En låg rad huggen gråsten, något mer
framträdande än på södra sidan. Nordöstra hörnet är en ca 0,7 m hög rundad stenmur,
kallmurad av ca 0,4-0,8 m stora gråstenar. En ca 0,8 m hög klippt tujahäck växer
innanför muren.
Söder: en ca 1,0-1,2 m hög klippt hagtornshäck. En låg rad huggen gråsten söder om
häcken.

Nya kyrkogården
Väster: en vinklad ca 0,1-0,8 m hög kallmurad stödmur av kalkstensskivor. Tujahäck
växer innanför.
Norr: en vinklad ca 0,8 m hög kallmurad stödmur av kalkstensskivor. Tujahäck växer
innanför. Murens utsida är dold av låg vegetation.
Öster: en ca 0,7 m hög klippt tujahäck.
Sydväst: en ca 0,7 m hög klippt tujahäck mot parkeringsplatsen.

Ingångar

Gamla kyrkogården
Väster: pargrindar i järnsmide med svagt konkavt krön. Bl a elipsformad dekor.
Grindstolparna utgörs av kalkstenshällar ställda på högkant och med pålagt profilerat
krön i kalksten.
Söder: pargrindar i järnsmide med svagt konkavt krön. Bl a elipsformad dekor.
Kvadratiska grindstolpar av sammanfogade kalkstenshällar. Profilerat krön med kors.
Baserna är huggna med räfflor. På de södra sidorna finns släta ovaler. I den västra står
ÅR och i den östra 1796.

Nya kyrkogården
Söder: pargrind i järnsmide med svagt konkavt krön. Bl a ellipsformad dekor.
Grindstolpar av rektangulära stående kalkstenshällar. Löst profilerat krön. Dessutom
kommer grusgångar in på kyrkogården från nordöst och sydöst.

Vegetation

Gamla kyrkogården
Trädkrans saknas runt den gamla kyrkogården. En rygghäck finns strax nordöst om
kyrkan. Den är ca 1,0 m hög av klippt buxbom och övergår i en tujahäck. I nordöstra
hörnet en kort ca 1,0 m hög klippt ligusterhäck i nord/sydlig riktning. I väster två
klippta ca 0,2 m höga tujahäckar som rygghäckar. En alm formad till sorgeträd finns vid
en grav i nordöstra hörnet.

Nya kyrkogården
Trädkransen består av lindar.
Väster: tre lindar.
Norr: fyra lindar och en alm. Det är osäkert om almen är planterad eller friväxande
Sydväst: fyra lindar utanför omgärdningen
Ca 1,0 m höga klippta rygghäckar av bok. Häckarna ramar in de olika gravområdena.

Gångsystem

Gamla kyrkogården
Gångar av krossgrus går runt kyrkogården med en rad gravar invid omgärdningshäcken
i väster, söder och öster. Grusgångar leder runt kyrkan och från grindarna. Mellan
gravraderna finns delvis övervuxna gångar av kalkstensplattor.

Nya kyrkogården
En gång med krossgrus går utmed södra delen med gångar mot norr. I norr finns en
gång av kalkstensplattor. Delvis övervuxna gångar av kalkstensplattor går inne i
gravområdena.

Gravvårdstyper

Gamla kyrkogården
Framför allt öster om kyrkan finns ett antal grusgravar omgärdade med stenram och en
grav omgärdas med järnsmidesstaket. Staketet är troligen yngre än gravvården i svart
polerad granit. Väster om gången till sydportalen ligger fem grusgravar samlade. Till de
stenramsomgärdade gravarna hör i allmänhet gravvårdar i röd eller svart granit. Sydöst
om kyrkan ligger flera skadade gravhällar i kalksten, de flesta från 1600-talet. Området
nord/öst-syd/öst om kyrkan har en ålderdomlig karaktär med tätt liggande gravar och
relativt stora gravvårdar.

Nya kyrkogården
Låga och breda gravvårdar i grå, svart eller röd granit.

Byggnader
Vid en grusad plan nordöst om kyrkan ligger ett garage/personalrum och en ytterligare
ekonomibyggnad. Den förstnämnda är en envånig länga med rödfärgade fasader av
locklistpanel. Sadeltaket är täckt med tvåkupiga röda betongpannor. Svarta portar och
dörrar och ospröjsade fönster. Den andra ekonomibyggnaden har rödfärgade fasader av
stående locklistpanel och sadeltaket är täckt med trekupigt tegel. Spröjsade
tvåluftsfönster och två panelfönster med spröjsat överljus. Här ligger även det
gulmålade församlingshemmet från 1964.

Övrigt
Öster om Gamla kyrkogården ligger ett relativt nyanlagt område. Det är en stor gräsyta
omgiven av en ca 1,0-1,4 m hög klippt måbärshäck. I nordvästra hörnet finns
minneslunden med grusad yta med parkbänk, rosenplantering och en liten damm. I
väster finns två halvrundlar omgivna av ca 0,7 m höga idegranshäckar för urngravar. I
övrigt har området karaktären av parkmark med bl a två höga lönnar och berg i dagen.
Norr om minneslunden finns en gräsyta för framtida behov. Runt berg i dagen i södra
delen är städsegröna buskar planterade. En gång av sand/fint krossgrus går runt området
och delar av det i två ytor. En rönn och en kastanj finns i sydöst och tujor i nordöst.
Invid gamla kyrkogården i söder och sydöst finns sexkantiga brunnar, murade av
kalkstensskivor, vaser och soptunnor. Lyktor av äldre modell med spröjsad kantig kupa
av råglas. Parkbänkar från Byarum med träsits.

FÖRSAMLING 1995 - VÄSTRA TOLLSTAD

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 580, 1900: 774, 1995: 603

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen på en höjdsträckning i slättlandskapet ca 6 km norr om Ödeshög. Invid kyrkan finns pastorsexpedition, arrendatorsbostad, församlingshem, skola samt f.d. lärarbostad (nu fritidshem). Den medeltida tingsplatsen låg vid Hästholmen, som tidigare varit egen socken. I Västra Tollstad ligger också ruinerna efter Alvastra medeltida cistercienserkloster samt Sverkerskapellet invid Vätterns strand.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan är orienterad med altaret i norr och består av ett rektangulärt långhus med invändigt halvrunt altarrum, flankerat av biutrymmen, samt torn mitt på långhusets östra sida. I: Den till största delen rivna kyrkan är känd genom äldre avbildningar, främst Elias Brenners teckning från omkring 1670. Den var uppförd under äldre medeltid och bestod till sin kärna av ett rektangulärt långhus och ett smalare absidkor. Ett torn i väster uppfördes eller tillfogades någon gång under medeltiden (avbildas av Brenner med avtrappat murliv samt en egenartad påbyggnad, troligen av trä). En sakristia fanns i norr och ett vapenhus i söder, troligen av medeltida datum. Kyrkan utdömdes 1783. Riven, förutom tornet, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Den nuvarande kyrkan ritades 1839 av Johan Carlberg och uppfördes av Abraham Nyström 1840-43 (invigd 1849), intill föregångarens kvarstående torn. Korpartiet förändrades 1926, då den raka korväggen ersattes av en djup altarnisch omgivet av smårum.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Välbevarad nyklassicistisk exteriör med vitputsade fasader, rusticerade partier kring portalerna, som kröns av lunettfönster och frontoner. Långhuset har sadeltak, tornet spira. Kyrkorummet är tunnvälvt. Korpartiets nuvarande gestaltning härrör från förändringarna 1926. Sakristian flyttades då från tornets bottenvåning till det norra utrymmet bakom altaret. Sedan 1970 är sakristian åter inrymd i tornet. 1840-talets inredning är välbevarad, med den ursprungliga färgsättningen i ljusa grå toner bibehållen. Altartavlan målades 1856 av A.G. Engman, insatt i en ram från 1926. Dörrar, altarring och läktare har för Nyström typisk dekor i terracotta. Predikstolen tillkom vid kyrkans byggnadstid. Orgelfasaden ritades 1846. Utöver restaureringen 1926 (Erik Fant) har större invändiga renoveringar genomförts 1970 (Ture Jangvik) och 1994 (Uno Söderberg).

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets webbsida.
Lantmäterikartor över Tollstad by från 1639, 1694 och 1819 visar en kyrkogård med
samma utsträckning som markerade fastighetsgränser för den äldre kyrkogården på
ekonomiska kartan ovan oregelbunden och flersidig. 1639 finns en ingång i väster, en
i öster och en i norr. Ingångarna är ritade så att de troligen illustrerar stigluckor. På
kartan från 1694 är västra ingången och östra ingången mot prästgården troligen
desamma, men nu är det en ingång i söder istället för i norr. 1819 markeras inga
ingångar, däremot finns det en symbol för byggnad i väster. Det kan vara en stiglucka
som markeras på detta sätt, eller en regelrätt byggnad så som sockenmagasin.
Ett förslag till ny kyrkogård upprättades 1946 av trädgårdskonsulent Eric Lind. Den nya
kyrkogården skulle ligga ca 250 m väster om kyrkan. Att man inte skulle anlägga den i
anslutning till kyrkan berodde på befintlig bebyggelse och att marken skulle behöva
fyllas upp. Fem år senare, 1951 upprättade Eric Lind istället ett förslag till utvidgning
av den befintliga kyrkogården och det är det förslaget som senare blir utfört. Den gamla
kyrkogården och nyanläggningen skulle skiljas åt genom den gamla kyrkogårdsmuren
som skulle vara synlig ca 0,25 m över föreslagen marknivå. Marknivån skulle behöva
höjas avsevärt och som stöd till utfyllnaden föreslogs en stödjemur av
Borghamnskalksten. Befintliga parkträd i norr skulle bibehållas och nya lindar
planteras. Av föreslagna åtgärder finns idag även kvar tujahäcken i söder och häckarna
av avenbok.
Ett flygfoto från 1959 visar den nya delen och man kan redan här se rygghäckarna som
till största delen har samma placering som idag. Fotografier från 1960-talet visar en
trädkrans runt den gamla kyrkogården i väster, söder och öster.

Efter ansökan 1993 anlades minneslund och två urnlundar. Dessutom utvidgades
kyrkogården med ett gravkvarter i nordöst. Detta innebar att prästgården alldeles intill
kyrkan revs. Här är nu öppna gräsytor.