STAFFANSKYRKAN

Vid samma tid som kyrkans tillkomst, 1926, anläggs öster om kyrkan kyrkogården. Den är fortfarande till form och storlek bevarad sedan anläggandet. Kyrkogården inramas av ett enkelt spjälstaket i trä, tillkommet 1992, tidigare fanns där ett liknande. Stolparna består av tuktad natursten. En dubbelgrind i järn leder in till gården under sommarmånaderna.

Kyrkogården har en rektangulär plan och grusgångarna är symmetriskt uppbyggda. Längs staketets insida sträcker sig smala grusgångar. Gravkvarteren är gräsbevuxna. I kyrkogårdens centrum är gravvårdarna placerade i dubbla rader, längs staketet är raderna enkla. De småskaliga gravvårdarna är stående, i de flesta fall utförda i sten men enstaka träkors förekommer. Den enda plantering som finns är den höga tuijan som står direkt till vänster innanför grindarna.

Strax sydväst om kyrkan uppfördes klockstapeln 1927. Stapeln som uppfördes med nationalromantiska drag, efter Bååths ritningar, är kvadratisk till formen och klädd med en brun locklistpanel. Fasaderna är brunmålade medan snickerier och portar har en rödbrun kulör. Det ursprungliga spåntaket är ännu bevarat. På samtliga fasader, i den nedre torndelen, finns de för 1920-talet så karaktäristiska runda fönstren. Ljudluckorna i den övre torndelen har rundbågade luckor. Tornet kröns av ett förgyllt kors med knoppar och överst finns en tupp. Klockan är den ursprungliga, gjuten 1927 av Bergholtz klockgjuteri. Klockstapeln har haft en dubbel funktion då utrymmet som nås via dubbelporten mot öster tidigare användes som likbod.

Vid samma tid som kyrkans tillkomst, 1926, anläggs öster om kyrkan kyrkogården. Den är fortfarande till form och storlek bevarad sedan anläggandet. Kyrkogården inramas av ett enkelt spjälstaket i trä, tillkommet 1992, tidigare fanns där ett liknande. Stolparna består av tuktad natursten. En dubbelgrind i järn leder in till gården under sommarmånaderna.

Kyrkogården har en rektangulär plan och grusgångarna är symmetriskt uppbyggda. Längs staketets insida sträcker sig smala grusgångar. Gravkvarteren är gräsbevuxna. I kyrkogårdens centrum är gravvårdarna placerade i dubbla rader, längs staketet är raderna enkla. De småskaliga gravvårdarna är stående, i de flesta fall utförda i sten men enstaka träkors förekommer. Den enda plantering som finns är den höga tuijan som står direkt till vänster innanför grindarna.

Strax sydväst om kyrkan uppfördes klockstapeln 1927. Stapeln som uppfördes med nationalromantiska drag, efter Bååths ritningar, är kvadratisk till formen och klädd med en brun locklistpanel. Fasaderna är brunmålade medan snickerier och portar har en rödbrun kulör. Det ursprungliga spåntaket är ännu bevarat. På samtliga fasader, i den nedre torndelen, finns de för 1920-talet så karaktäristiska runda fönstren. Ljudluckorna i den övre torndelen har rundbågade luckor. Tornet kröns av ett förgyllt kors med knoppar och överst finns en tupp. Klockan är den ursprungliga, gjuten 1927 av Bergholtz klockgjuteri. Klockstapeln har haft en dubbel funktion då utrymmet som nås via dubbelporten mot öster tidigare användes som likbod.

S:t Staffans kyrka ligger i Gruvberget, i finnskogarna, på en tomt som upplåtits av Stora Kopparberg.

Den är byggd i liggtimmer. Planen är rektangulär med smalare och lägre kor och vapenhus. Fasaderna är klädda med vitmålade, stående locklistpanel. Sadeltaket är spåntäckta. Långhusets fönster är rundbågade. Kyrkan har en fristående klockstapel.

Kyrkorummets träpanelade tak är tunnvälvt över mittpartiet. Det rakt avslutade korets tak och dekorerat med målningar. Innerväggarnas liggtimmer är synligt. Kyrkan har en fast bänkinredning i ljust trä och trägolv.

Altartavlan målades av Gunnar Torhamn 1928-29.

KÄLLA: Hållén, Agneta, Nya svenska kyrkor III. Rapport RAÄ 1997:1. Stockholm 1998.