JOKKMOKKS GAMLA KYRKA

Kyrkotomten omgärdas på tre sidor av en timrad bogårdsmur med
brädtak och enkla stigluckor av timmerbjälkar, med vackra
gallergrindar i trä. På den fjärde sidan löper ett enkelt, brunmålat
spjälstaket. En klockstapel av renässanstyp, på timrad bottenkub med
högt klockhus och karnisformade takfall, står väster om kyrkan.
Stapeln är rekonstruerad 1935. På kyrkotomten finns tre minnesstenar
och en liten, rödfärgad toalettbyggnad är insmugen bland tallarna nära
klockstapeln. Närmast kyrkan är marken gräsbevuxen.

HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Jokkmokks gamla kyrka uppfördes ursprungligen 1753. Åren 1888-1931 uthyrdes den som föreningslokal, för att sedan åter användas som gudstjänstrum. Efter den förödande branden 1972, återuppbyggdes kyrkan igen efter Herbert Juhlins ritningar.

Exteriört är kyrkan en rekonstruktion av sin föregångare, en liggtimrad, avlång oktogonal med valmat sadelak. Fasaderna är rödmålade och taket täckt med spån. De spröjsade fönstren är rundbågade med vita lister. En bogårdsmur, i stil med den som funnits på 1800-talet, byggdes runt kyrkan. Klockstapeln, som uppfördes 1935 väster om kyrkan, har en likadan utformning som dess föregångare från 1784.

Invändigt har kyrkan en modernare utformning i färgerna rött, gult och blått, som anspelar på Jokkmokks samedräkt. Kyrkorummet har bruna liggtimmerväggar, brädgolv och bänkar i öppna kvarter. Det välvda taket är klätt med ljust gråmålad träpanel.

Korset, ljuskronorna och psalmtavlan är tillverkade av virke från den eldhärjade kyrkan.

KÄLLA: Hållén, Agneta, Nya svenska kyrkor III. Rapport RAÄ 1997:1. Stockholm 1998

Efter en brand på 1970-talet återuppbyggdes Jokkmokks `gamla´ kyrka, som
en kopia av 1753 års kyrka. 1700-talskyrkan var en av de många ödekyrkor som
återupprättades under 1900-talets första årtionden, efter närmare ett halvt sekel
som ödekyrka (föreningslokal).