FROSTVIKENS KYRKA

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - FROSTVIKEN

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 480, 1900: 2205, 1995: 1319

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Församlingen utbruten ur Föllinge 1842, samtidigt bildades Frostvikens lappförsamling (utbruten ur Hotagens lappförsamling). Sammanslagna 1942.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkobyggnad, det ännu kvarstående Vikens kapell, har funnits sedan 1790-talet. Åren före församlingsbildningen uppfördes Frostvikens kyrka. Den ligger i tätorten Gäddede i den västligaste delen av landskapet på gränsen mot fjällområdet på ett näs mellan sjöarna Kvarnvattnet och Hetögeln.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Frostvikens träkyrka består av långhus, lägre och smalare kor i öster med sakristia på norra sidan och torn i väster. Ritningar utfördes av kapellpredikanten Magnus Selberg och omarbetades vid Överintendentsämbetet av arkitekt Axel Almfelt. Kyrkan påbörjades uppenbarligen 1833 eller året därefter, under ledning av Selberg, och invigdes 1839. En omfattande om- och tillbyggnad utfördes 1933-35 efter ritningar av arkitekt Anders Ekman. Då revs den ursprungliga sakristian vid östgaveln och ett nytt, smalare kor uppfördes i dess ställe. På korets nordsida vidbyggdes en ny sakristia.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans tjocka väggar består av dubbel stolpstomme som brädfodrats och vitmålats utvändigt. Långhus och kor täcks av flackt sadeltak, tornet av lanternin, som sedan 1950-talet har slutna sidor. Ingång i väster, före 1935 även i söder. Kyrkorummet har tryckt tunnvalv. Interiören fick sin nuvarande utformning 1933-35, men åtskilligt av den fasta inredningen och utsmyckningen har bevarats. Altarväggsdekoren, flyttad från den ursprungliga altarväggen, består av ett kors med svepduk i en nisch mellan refflade kolonner, allt inramat av skenperspektiv och draperimålning av Jöns Löfvenberg från byggnadstiden. Predikstolen tillverkad av Magnus Selberg 1839. Orgelläktaren byggdes 1874, orgelfasaden 1934. 1959 tillkom läktarunderbyggnaden. 1974 restaurerades kyrkan efter ritningar av byggnadsingenjör I. Kejving varvid nuvarande öppna bänkinredningen insattes.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - 1827 upprättade Frostvikens kapellag kostnadsförslag till en ny kyrkobyggnad. Ritningar utfördes av kapellpredikanten Magnus Selberg, vilka 1832 omarbetades på ÖIÄ av Axel Almfelt. 1833-34 tycks byggnationen ha påbörjats under Selbergs ledning. För snickeriarbetet stod Ol. Schulsson. Kyrkan uppfördes på ny plats i Gäddede by, som med tiden förtätats. Tidigare användes ett kapell byggt 1799, beläget i Viken, som fortfarande står kvar. Den nya kyrkan i Gäddede invigdes den 24 juni 1839.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor i öster på den ursprungliga sakristians plats. Ny sakristia byggd 1934-35 mot nordöstra hörnet. Torn med huvudingång i väster. Ursprungligen har det även funnits en mittportal på sydsidan. Separat ingång till sakristian från öster.
Materialet resvirke (ont om timmer i fjällregionen) med brädfodring ut- och invändigt. I själva kyrkorummet dubbel stolpstomme, ursprungligen utan väggfyllnad och trossbottnar. Den inre stolpraden utflyttad 1933-34. Fasaderna klädda med stående gråvit målad locklistpanel. Eventuellt var kyrkan rödfärgad från början. Putsad sockel. Rödmålat plåttak, ursprungligen spåntak.

EXTERIÖR - Uppförd enligt Almfelts ritning förutom smärre förändringar beträffande tornets utformning. Vissa förändringar har skett exteriört. Ursprungligen fanns en mittportal dikt intill de båda mittersta fönsterna. Den forna sakristian är ersatt med ett nytt högre kor och en ny sakristia har byggts 1934-35. Samtidigt tillkom ny stående fasadpanel. Tidigare liggande panel under fönsterna på såväl kyrkobyggnaden som torn och sakristia. På 1950-talet slöts den öppna lanterninen med räcken i luckorna och istället tillkom tornur.

INTERIÖR - Den nuvarande interiörens utformning tillkom vid renoveringen 1933-35 då en öppning med en triumfbåge togs upp i östväggen och ett nytt smalare kor byggdes på sakristians plats. Stickbågigt valv. Liggande panel utmed väggarna. Altarväggsdekoren flyttades från den ursprungliga korväggen och består av ett kors med svepduk i en nisch mellan refflade kolonner, allt inramat av skenperspektiv och draperimålning målat av Jöns Löfvenberg troligen 1841. Predikstolen, tillverkad av Magnus Selberg 1839, var från början placerad mellan första och andra fönstret från koret räknat och var även då försedd med draperimålning i fonden men av annat utförande. De ursprungliga korbänkarna är borttagna.
Öppen bänkinredning från 1974. Läktaren tillkom 1874 och orgeln 1934. Diskret läktarunderbyggnad.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland