TRÅVADS KYRKA

Salkyrkan ligger med koret åt nordost i den sydvästra delen av en rektangulär kyrkogård som åt nordväst fått en lika stor utvidgning. Den äldre delen kantas av en låg kallmurad stödmur utom i väster där Lidan utgör en naturlig begränsning. I backen ner mot denna är dock en mindre sträcka med kallmurad stödmur. I denna är en liten trappa av gråstenshällar, kantad av två vittrade gravhällar från 1600-tal. Kyrkogården har tre ingångar. I sydost är en öppning mitt för mittportalen och likaså en i det östra hörnet mot den asfalterade parkeringen. Dessa har grindstolpar av huggen kalksten med klot och smidda pargrindar som sannolikt härrör från omkring 1870. I det norra hörnet och mot utvidgningen är betongtrappor i muren. Dessa kantas av sentida träräcken på stålrör. På insidan av stödmuren är rader av sekelgamla almar. Mot åstranden är en rad av storväxta askar. Kyrkan omges av en grusad yta med raka gångar mot muröppningarna. Den i öster kantas av almar, vilka viker av och bildar en rad som avgränsar kyrkogårdens nordöstra fjärdedel, tillkommen 1938. Den nya kyrkogården kantas av lövhäckar och har mot ån en halvrund yta kantad av en gång och ett par bänkar. Gravarna ligger i raka lövhäckskantade rader nordväst-sydost. Sydost om kyrkan saknas häckar och här är gravbeståndet tätare och äldre. Bland annat märks en vittrad häll till en tumba. I den äldre kyrkogårdens västra hörn är ett litet uthus och i slänten mot ån är ett ingrävt pumphus av betong.
ÄLDRE KYRKA - En teckning i Peringskiölds Monumenta från omkring 1670 visar en typisk romansk anläggning med smalare rakslutet kor. Framför sydporten är ett timrat vapenhus. Murarna var resta av nödtorftigt tuktad sandsten. Omkring 1700 restes ett torn. År 1763 byggdes ett nytt kor med tresidig avslutning. Det platta innertaket dekorerades år 1780. Ett halvsekel senare tarvades reparationer och en nybyggnad började diskuteras. Det dröjde dock tills 1870 innan kyrkan med stor möda revs. I en beskrivning av kyrkan nämns att den hade koret åt öster och att den upplevdes som trång och mörk. Den minimala läktaren i tornet kallades i folkhumorn för "Rumpetråva kyrka". Söder om kyrkan stod det Mannercrantzka gravkoret som utgjordes av en tumba med två täckhällar och ett spåntäckt tak vilande på hörnpelare. Hällarna sitter nu på kyrkans gavel. Kyrkans sandsten återfinns i huggen form som hörnkedjor på nuvarande torn.