EDSVÄRA KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - EDSVÄRA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 554, 1900: 1093, 1995: 409

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Borga införlivad 1552. Ballstorp införlivad efter 1552.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är högt belägen i utkant av mindre samhälle i odlingsmark. Bygatan kantas av alléer. Edsvära socken ligger öster om Vara.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Stenkyrka, sannolikt av medeltida ursprung, men i övrigt okänd utformning. Enligt inventeringsprotokoll 1829, ATA, blev kyrkan tillbyggd i väster 1757 och tio år därefter i öster. Vid inventeringstillfället hade kyrkan tillbyggd sakristia, av obekant ålder. Så vitt känt återstår inga murar. Ny kyrka uppfördes sannolikt på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1859 och består av långhus med rakt avslutat korparti, utbyggd sakristia i öster samt västtorn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan uppfördes i tidstypisk, nyklassicistisk stil och är både till exteriör och interiör tämligen välbevarad. Kyrkans murar är vitputsade ut- och invändigt samt genombryts av rundvälvda fönsteröppningar; västtornet kröns av huv och balustradomgiven lanternin. Sydportal med utskjutande omfattning. Ingång även i väster via tornets bottenvåning. Kyrkorummet täcks av ett brädvalv med profilerad taklist; rundfönster i östgaveln. Altaruppsats från byggnadstiden med arkitektonisk omfattning och kors med svepduk. Predikstolen kompletterades med nytt ljudtak vid restaureringen 1952-53 efter förslag av arkitekt Adolf Niklasson. Även inbyggnaderna under läktaren härrör från sistnämnda tillfälle. Sluten bänkinredning.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 /Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Salkyrkan ligger i krönläge med koret åt öster i den nordöstra delen av en rektangulär kyrkogård, som vidgats i sluttningen åt väster. Kyrkogården omges av kallmurar av gråsten. I den äldre delen går den över till stödmur i söder. Kring kyrkans platå är i söder och väster stödmurar, liksom mot den utvidgade delen. Kyrkogården har tre ingångar. Två i söder - varav en mitt för mittporten - och en i öster till intilliggande gård. Alla har grindstolpar av kalksten med klot och smidda pargrindar, den i öster har tre grindar. Den gamla delen av kyrkogården omges av en rad med gamla lönnar och askar. Kring utvidgningen är almar som är samtida med denna. I kyrkogårdens nordöstra hörn är ett uthus. Kyrkogården har ett fåtal rätvinkliga grusgångar som förbinder grindarna med kyrkan, som är helt omgärdad. I stödmuren är kalkstenstrappor med järnräcken. Gången till mittportalen har kalkstensplattor. Gravvårdarna ligger i nord-sydliga rader.
ÄLDRE KYRKA - Den gamla kyrkan var en romansk anläggning av huggen sandsten samt röd och grå kalksten. 1686 utvidgades hon efter en brand i öster. 1757 skedde en tillbyggnad åt väster. Båda var av gråsten. 1767 byggdes ett nytt kor och 1771 dekorerades kyrkan av Nils Åwall. Klockorna hängde i en klockstapel. Från denna kyrka finns i Västergötlands museum ett senmedeltida altarskåp.