NORDMALINGS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - NORDMALING

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 2755, år 1900: 9726, år 1995: 1808

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, som var annex till Grundsunda pastorat fram till omkring 1480 då den förste kyrkoherden finns namngiven. Nordmaling hör sedan 1810 till Västerbottens län och till Luleå stift sedan 1904.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen, som tidigare kallades Nykyrka, omfattar kust och inland i den norra delen av landskapet på gränsen mot Västerbotten. Kyrkan ligger centralt i tätorten på en höjdplatå ovanför den östra stranden av Nordmalingsfjärden. Klockstapeln byggdes 1768 av Pehr Zackrisson i Kubbe, Anundsjö. Nordost om kyrkan ligger ett hembygdsmuseum. Nordmalings kyrkplats med medeltida kyrka, klockstapel och fina prästgårdar utgör riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Medeltida salkyrka, troligen byggd vid 1400-talets slut. Vapenhus och sakristia från okänd tid. Huruvida en äldre kyrkobyggnad funnits på platsen – eller om den befintliga kyrkan har en äldre byggnadshistoria – är osäkert. Vid en undersökning 1950 "kunde konstateras, att kyrkan ursprungligen varit försedd med korabsid och att golvet bestått av trampad jord. Slopandet av korutbyggnaden har troligen skett vid ombyggnaden 1586" (Telhammer s 99). Västfönstret är högt och spetsbågigt och kan av foto att döma vara medeltida. Enligt ett förkommet syneprotokoll från 1333 i Ås, Jämtland, var denna kyrka samt Grundsunda, Nordmaling och Själevad nybyggda av samme byggmästare och besiktigade vid denna tid.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vid en brand under 1650-talet förstördes taket och större delen av östra gaveln. Senare störtade också ett av de dåvarande valven in, men först på 1670-talet kunde kyrkans skador repareras. Kyrkorummet täcks av tre stjärnvalv, träribbvalven byggdes år 1733 av Hans Biskop från Österbotten. Kyrkans tak och gavelrösten är spånklädda. Senare under 1700-talet togs nya fönster upp av murmästaren Erik Frisk med anlitande av glasmästare Eric Harlin och målaren Nils Winther målade kyrkan invändigt. En västläktare, som snart utökades, byggdes 1750 av Nils Thomason i Mo, och fortifikationsmodelleuren Jonas Hultman från Umeå målade på 1750-talet de två tavlor för korväggen. Hultmans kortavlor tillsammans med en tavla av Nattvarden ingår sedan 1853-54 i en arkitektonisk omramning av Olof Hofrén, som också gjort predikstolen. Läktarbarriären, liksom kyrkans bänkgavlar, målades 1782-83 av Thomas Kiempe från Österbotten. Vid en reparation 1892 spändes väv under valven men avlägsnades redan efter några årtionden. År 1906 ersattes 1700-talets kortavlor av gipskopior av Thorvaldsens Kristus och Michelangelos Moses, som flankerade ett målat glasfönster med Korsfästelsen. Skulpturerna togs bort efter några decennier och Hultmans målningar återinsattes. Glasmålningarna avlägsnades 1950 samtidigt som korfönstret murades igen. I dess ställe placerades en skulptur av Jesus och barnen, som senare flyttats till södra väggen. Vid en restaurering 1977 insattes ett nytt glasfönster av Bo Beskow med Golgata-motiv, utfört hos N P Ringström i Stockholm.

Ett medeltida altarskåp finns kvar men saknar sina skulpturer.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.

Gamla kyrkogården och dess bogårdsmur i gråsten omger kyrkan och ingångar finns åt alla väderstreck. Östra och södra ingångarna är försedd med järngrindar och murade vitputsade grindstolpar. Övriga ingångar utgörs endast av öppningar i häck och mur. Utvidgningar har skett både under 1850-talet och 18671880. Gamla kyrkogården präglas av gravvårdar med arkitektoniskt gestaltade gravstenar, grusgravar med grav-ramar i sten och gjutjärnsgravvårdar från 1800-talet och 1900-talets början. Av särskilt intresse är de påkostade familjegravarna för bl.a. präster, läkare, handelsmän och sågverksägare. Flera av dem är grusgravar omhägnade med sirliga järnstaket eller stenstolpar förbundna med kätting. De ligger i huvudsak mot sydväst och öster om kyrkan. På stora delar av kyrkogården finns det också rygghäckar av fjäderkaragan och mer alldagliga gravstenar. Den varierande vegetationen med cembratall, björk, gran, silverpil, lagerpoppel och lönn bildar en lummig och fin inramning till kyrkobyggnaden. Den tidigare så dominerande lönnallén utmed vägen upp mot kyrkporten har förnyats på senare år. Uppfartsgången är asfalterad medan övriga gångar är grusade. Några skiffergångar förekommer också.

Söder om kyrkan står en klockstapel utformad av ångermanländske byggmästaren Per Zackrisson i Kubbe, och uppförd 176770. Den är av s.k. bottnisk typ och består av tre avtrappade kuber. Klockrummet med ljudluckor täcks av ett spånklätt karnisformat tak, vilket kröns av en lanternin som övergår i en lökkupol med kort spira. Fasadpanelen är målad med röd slamfärg, dörrarna samt de kölbågsformade detaljerna med blågrå linoljefärg. Tidigare var dessa svarttjärade. Även klockorna är gamla, från 1739 respektive 1761. Klockstapeln har reparerats 1843, 1912 och 2002 samt fått tornur 1949. Som helhet är den dock mycket välbevarad.

Vid huvudingången till kyrkogården i söder står ett f.d. gravkapell från 1892, uppfört efter ritningar av Gullbrand Thorsen, Olofsfors. Byggnaden används sedan 1992 som kyrkomuseum. Taket är valmat och spånklätt. Väggarna av murat slaggtegel är slät-putsade och avfärgade i vitt. Intill norra ingången finns ett uthus med redskapsbod och toaletter från 1970-talet. Det är en rektangulär träbyggnad med röd slamfärgad lockpanel och sadeltak täckt med svarta betongpannor, samt blågrå dörrar och fönster.

Nya kyrkogården anlades 18921894 vid landsvägen, öster om Prästbäcken. Gravområdet ligger på gammal åkermark och avgränsas av häck, men i söder av en låg mur av grovhuggna granitblock från 1974. Dess entré mot Kungsvägen har svartmålade grindstolpar och grind i järn. Nya kyrkogården domineras av gräsmatta och långa rader av resta gravstenar, med rygghäck bakom. I den östra delen är rygghäckarna rums-bildande. Vanligaste häckmaterialet är fjäderkaragan. Annars utgörs växtligheten främst av björkar i form av en trädkrans mot ytterkanterna och efter de asfalterade huvud-stråken. Ekonomibyggnaden i trä från 1963 står i nordvästra delen av området. Från öster leder en björkallé fram till den. Området norr om björkallén är något yngre. Utvidgningar av kyrkogården har skett 1913, 1963, 1967 och 1985. På de nyaste delarna är mångfalden av växtmaterial större. En minneslund med meditationsplats anlades 1992 vid ett sel i Prästbäcken, och 2000 byggdes en välvd bro över bäcken.

Catharinakapellet uppfördes som nytt gravkapell 1979 nordväst om nya kyrkogården. Kapellet är ritat av arkitekt Bengt Lidström och utgörs av en lågmäld, relativt sluten rektangulär träbyggnad med vinkel mot öster. Fasaderna har röd slamfärgad lockpanel och det branta sadeltaket är täckt med svarta betongpannor. Entrén på södra gaveln har ett stolpburet sadeltak. Långsidornas fyrkantiga fönster är liksom det oktogonala fönstret ovanför entrén vita, medan vindskivor, ytterdörr och entréparti är grönmålade.