Ateljé

KRUSET 8 - Fastigheten Kruset 8 är belägen i kvarterets västra hörn, gränsande till Trappgatan i nordväst och Torngränd i sydväst. Tomten har troligen samma utsträckning som den fick då kvarteret tomtindelades 1778. Den benämndes då Klinteroten IV:35 och bebyggdes troligen kort därefter med det trähus med brädtak som omnämns i 1785 års husklassifikation. Enligt 1883 års karta hade det äldre trähuset rivits och fastigheten erhållit den nuvarande bebyggelsestrukturen.
På fastigheten finns idag två skiftesverksbyggnader - ett bostadshus, från tiden kring 1860, och en stallbyggnad från 1800-talets första hälft.
Stallbyggnaden, vilken under 1930-talet byggdes om från ekonomibyggnad till ateljé och sommarbostad, är placerad längs den sydöstra fastighetsgränsen med gaveln mot Torngränd.
Fastighetens bebyggelse härrör dels från den första byggnadsfasen i norra Klintens historia och dels den andra exploateringsfasen kring 1860-talet. Både bebyggelsestrukturen och de enskilda byggnaderna är välbevarade och fastigheten har därigenom såväl ett kulturhistoriskt värde som ett miljöskapande värde för kvarter och stadsdel.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7
, KVARTERET KRUSET - Kruset är ett rektangulärt kvarter, beläget i den norra Klintens södra del. Kvarteret omgärdas av Trappgatan i nordväst och Nygatan med Klinttorget i sydost. I nordost angränsar det till Klintgränd och i sydväst till Torngränd. Redan under medeltiden användes området på norra Klinten till åker- och betesmark. Under 1700-talet låg kvarteret inom Madame Kinlocks åker, vilken fått namn efter rådmansänkan Catharina. Efter hennes död tillföll åkern hennes svärson Nils Lundberg och benämndes därefter Lundbergs åker fram till tomtindelningen 1778. Kvarteret kom delvis att följa åkerns gränsdragning och indelades i elva fastigheter, vilka kom att tillhöra Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nummer 25-35. Vid 1785 års husklassifikation var redan nio av dessa tomter bebyggda. Bebyggelsen utgjordes av trähus, huvudsakligen skiftesverkshus. Av de personer som lät uppföra hus och bodde i kvarteret vid den här tiden var hälften sjömän eller skeppare. I övrigt var det en relativt blandad befolkning med hantverkare och arbetare som bodde här. Strax efter 1800-talets mitt inföll den norra Klintens andra exploateringsfas, då de äldre byggnaderna moderniserades eller i några fall revs för att lämna plats för ny bebyggelse.
Kvarterets ursprungliga tomtindelning har endast genomgått mindre förändringar, då ett par fastigheter delats upp på flera mindre. Idag utgörs det av 14 fastigheter. Kvarteret har en mycket väl bevarad tomt- och bebyggelsestruktur. Denna präglas av de två byggnadsfaserna i slutet av 1700-talet och under 1800-talets andra hälft och där bebyggelsen förändrats enligt den gängse utvecklingen på norra Klinten. Sju av de nuvarande fastigheterna har bostadshus med ursprung från 1700-talet. Dessa mindre trähus har moderniserats och i de flesta fall byggts till bakåt under 1800-talet för att utvidga bostadsytan med till exempel köksutrymmen. Fyra av kvarterets bostadshus är uppförda under 1800-talets andra hälft och försedda med klassicerande element som exempelvis frontespiser. Under 1900-talet moderniserades bebyggelsen ytterligare, med bland annat vatten och avlopp samt kompletterande tillbyggnader. Två bostadshus nyuppfördes under 1900-talets senare del. Dessa hus är byggda i en annan skala än den äldre bebyggelsen, med högre takresning och större byggnadsvolym. Under 1800-talet var varje tomt försedd med ett eller flera uthus, vilka ofta revs under 1900-talet i samband med att bostadshuset moderniserades. Nya gårdshus av modern karaktär med tvättstuga, garage och förråd uppfördes i dess ställe. Dock kvarstår några av de äldre uthusbyggnaderna, vilka tidigare varit stall, avträde eller vedbod, men som under 1900-talet byggts om och fått ny funktion. Kvarteret som från början representerade ett av Visbys fattigare områden, har under 1900-talet stadigt blivit alltmer attraktivt ur boendesynpunkt.

KRUSET 8 - Fastigheten Kruset 8 är belägen i kvarterets västra hörn, gränsande till Trappgatan i nordväst och Torngränd i sydväst. Tomten har troligen samma utsträckning som den fick då kvarteret tomtindelades 1778. Den benämndes då Klinteroten IV:35 och bebyggdes troligen kort därefter med det trähus med brädtak som omnämns i 1785 års husklassifikation. Enligt 1883 års karta hade det äldre trähuset rivits och fastigheten erhållit den nuvarande bebyggelsestrukturen.
På fastigheten finns idag två skiftesverksbyggnader - ett bostadshus, från tiden kring 1860, och en stallbyggnad från 1800-talets första hälft. Bostadshuset är placerat i fastighetens västra hörn med långsidan längs Trappgatan och gaveln vänd mot Torngränd. Byggnaden har i olika etapper under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet byggts till längs gränden.
Stallbyggnaden, vilken under 1930-talet byggdes om från ekonomibyggnad till ateljé och sommarbostad, är placerad längs den sydöstra fastighetsgränsen med gaveln mot Torngränd.
Fastighetens gårdsrum avgränsas ut mot Torngränd, mellan de två byggnaderna, av ett högt träplank med locklistpanel samt en träport. Även mot grannfastigheten i norr finns ett brädplank. Gården har en öppen gräsyta som bitvis är belagd med kalkstensflis och grus samt är försedd med diverse planteringar.
Fastighetens bebyggelse härrör dels från den första byggnadsfasen i norra Klintens historia och dels den andra exploateringsfasen kring 1860-talet. Både bebyggelsestrukturen och de enskilda byggnaderna är välbevarade och fastigheten har därigenom såväl ett kulturhistoriskt värde som ett miljöskapande värde för kvarter och stadsdel.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7