Bostadshus

LÅSET 11 - Från 1746 finns ägare noterad och enligt husklassifikationen från 1785 fanns ett trähus med brädtak på tomten och det är möjligt att det är detta hus som utgör den äldre delen i dagens bostadshus. Det kan också vara uppfört i ett senare skede, under 1800-talets första hälft.
Bostadshusets äldre delar, en skiftesverkskonstruktion med enkelstugeplan, är placerat med långsidan mot Uddens gränd och har byggts till åt söder och öster i olika etapper, i tegel och betong, mellan 1939-56. Förrådet är sedan 1990-talet sammanbyggt med bostadshuset.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7, KVARTERET LÅSET - Kvarteret Låset ligger på den mellersta delen av norra Klinten. Det gränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Uddens gränd i norr och väster samt Murgränd i söder. Innan området för nuvarande kvarteret Låset började bebyggas, under 1700-talets andra hälft, utnyttjades marken som åkerjord. Kvarteret utgjorde tillsammans med större delen av kvarteren Remmaren och Östermur den så kallade Biskopsåkern fram till 1700-talet. Det var åkermark som finns dokumenterad som kyrkans egendom sedan 1500-talet. Åkern var avsedd för försörjningen av biskopen vid Mariakyrkan som ligger strax nedanför klintkanten. Gränsdragningen av denna åker gick längs kvarterets västra och norra gränser och följde därmed sträckningen av Uddens gränd. Kvarteret Låset avstyckades och infästes 1782, samtidigt som den övriga marken inom Biskopsåkern. Kvarterets mark bebyggdes sannolikt delvis tidigare, på vissa tomter förekommer tomtägare redan under 1750-talet.
Tomterna är liksom på övriga Klinten relativt små. Tomtindelningen är i stort sett den samma idag som på kartan från 1883 och går med stor sannolikhet tillbaka på infästet från 1782. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomterna 100-107 och 128-133. Tomterna 131-133 motsvarade nuvarande Låset 15 (tidigare Låset 3) plus en liten del, längst åt norr, som sedan 1960 ingår i Låset 14. Fram till 1960 utgjordes huvuddelen av nuvarande Låset 14 av två tomter, Låset 1 och 2.
Större delen av kvarterets bebyggelse är uppförd mellan 1700-talets andra hälft och 1800-talets mitt. Kvarteret Låset beboddes fram till sekelskiftet 1900 främst av sjömän, deras änkor, arbetare och hantverkare. På de tomter där nyare byggnader uppförts har tidigare funnits äldre trähus från 1700- och 1800-talet. Kvarteret karaktäriseras av denna äldre småskaliga trähusbebyggelse, med undantag av elevhemmet på Låset 14 från 1960 och arbetarbostäderna, även kallat fattighuset, på nuvarande Låset 15, uppfört 1861. Fattighuset har idag moderniserats och byggts om till äldreboende, men påminner fortfarande om den tid då Klinten var de fattigas stadsdel. De flesta hus i kvarteret genomgick renoveringar vid mitten av 1900-talet, vilka i flera fall även är mycket tydliga exteriört. Alla hus, förutom ett, är idag reveterade.

LÅSET 11 - Låset 11 är beläget i kvarterets västra del och angränsar till Uddens gränd. Tomten har bibehållit sina gränser åtminstone från mitten av 1800-talet, men möjligen från tomtregleringen i mitten av 1700-talet. Från 1746 finns ägare noterad och enligt husklassifikationen från 1785 fanns ett trähus med brädtak på tomten och det är möjligt att det är detta hus som utgör den äldre delen i dagens bostadshus. Det kan också vara uppfört i ett senare skede, under 1800-talets första hälft.
Bostadshusets äldre delar, en skiftesverkskonstruktion med enkelstugeplan, är placerat med långsidan mot Uddens gränd och har byggts till åt söder och öster i olika etapper, i tegel och betong, mellan 1939-56.
Uthusen på tomten låg under slutet av 1800-talet i det sydöstra hörnet och kartmaterialet visar att dessa byggts till och byggts om. 1913 uppfördes avträde. Uthusen revs före 1973 då det uppfördes en förrådsbyggnad i fastighetens sydöstra del. Förrådet är sedan 1990-talet sammanbyggt med bostadshuset.
Tomten avgränsas mot gatan av ett högt träplank. Gårdsplanen är belagd med partier av gat- och kalksten, mellan dessa finns planteringar med bland annat rosor och murgröna.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7