Bostadshus

KRUSET 4 - Arkeologiska undersökningar har påvisat senmedeltida bebyggelse på fastigheten. Enligt 1785 års husklassifikation var tomten bebyggd med ett trähus med brädtak. Denna byggnad motsvarar förmodligen den ursprungliga delen av det nuvarande bostadshuset, vilket är placerat med den sydöstra långsidan längs Nygatan. Byggnaden, en parstuga i reveterat skiftesverk under tegeltak, har om- och tillbyggts vid flera tillfällen från 1800-talets andra hälft fram till 1900-talets början.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7
, KVARTERET KRUSET - Kruset är ett rektangulärt kvarter, beläget i den norra Klintens södra del. Kvarteret omgärdas av Trappgatan i nordväst och Nygatan med Klinttorget i sydost. I nordost angränsar det till Klintgränd och i sydväst till Torngränd. Redan under medeltiden användes området på norra Klinten till åker- och betesmark. Under 1700-talet låg kvarteret inom Madame Kinlocks åker, vilken fått namn efter rådmansänkan Catharina. Efter hennes död tillföll åkern hennes svärson Nils Lundberg och benämndes därefter Lundbergs åker fram till tomtindelningen 1778. Kvarteret kom delvis att följa åkerns gränsdragning och indelades i elva fastigheter, vilka kom att tillhöra Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nummer 25-35. Vid 1785 års husklassifikation var redan nio av dessa tomter bebyggda. Bebyggelsen utgjordes av trähus, huvudsakligen skiftesverkshus. Av de personer som lät uppföra hus och bodde i kvarteret vid den här tiden var hälften sjömän eller skeppare. I övrigt var det en relativt blandad befolkning med hantverkare och arbetare som bodde här. Strax efter 1800-talets mitt inföll den norra Klintens andra exploateringsfas, då de äldre byggnaderna moderniserades eller i några fall revs för att lämna plats för ny bebyggelse.
Kvarterets ursprungliga tomtindelning har endast genomgått mindre förändringar, då ett par fastigheter delats upp på flera mindre. Idag utgörs det av 14 fastigheter. Kvarteret har en mycket väl bevarad tomt- och bebyggelsestruktur. Denna präglas av de två byggnadsfaserna i slutet av 1700-talet och under 1800-talets andra hälft och där bebyggelsen förändrats enligt den gängse utvecklingen på norra Klinten. Sju av de nuvarande fastigheterna har bostadshus med ursprung från 1700-talet. Dessa mindre trähus har moderniserats och i de flesta fall byggts till bakåt under 1800-talet för att utvidga bostadsytan med till exempel köksutrymmen. Fyra av kvarterets bostadshus är uppförda under 1800-talets andra hälft och försedda med klassicerande element som exempelvis frontespiser. Under 1900-talet moderniserades bebyggelsen ytterligare, med bland annat vatten och avlopp samt kompletterande tillbyggnader. Två bostadshus nyuppfördes under 1900-talets senare del. Dessa hus är byggda i en annan skala än den äldre bebyggelsen, med högre takresning och större byggnadsvolym. Under 1800-talet var varje tomt försedd med ett eller flera uthus, vilka ofta revs under 1900-talet i samband med att bostadshuset moderniserades. Nya gårdshus av modern karaktär med tvättstuga, garage och förråd uppfördes i dess ställe. Dock kvarstår några av de äldre uthusbyggnaderna, vilka tidigare varit stall, avträde eller vedbod, men som under 1900-talet byggts om och fått ny funktion. Kvarteret som från början representerade ett av Visbys fattigare områden, har under 1900-talet stadigt blivit alltmer attraktivt ur boendesynpunkt.

KRUSET 4 - Fastigheten Kruset 4 är belägen i den mellersta delen av kvarterets sydöstra sida, angränsande till Nygatan. Arkeologiska undersökningar har påvisat senmedeltida bebyggelse på fastigheten. Tomtens gränsdragning härrör troligen från kvarterets tomtreglering 1778, då fastigheten kom att benämnas Klinteroten IV:27. Enligt 1785 års husklassifikation var tomten bebyggd med ett trähus med brädtak. Denna byggnad motsvarar förmodligen den ursprungliga delen av det nuvarande bostadshuset, vilket är placerat med den sydöstra långsidan längs Nygatan. Byggnaden, en parstuga i reveterat skiftesverk under tegeltak, har om- och tillbyggts vid flera tillfällen från 1800-talets andra hälft fram till 1900-talets början.
Vid slutet av 1800-talet uppfördes den uthuslänga som ännu kvarstår, i tillbyggt skick, vid den sydvästra fastighetsgränsens mellersta del. Fastighetens gårdsrum avgränsas med brädplank och nås från gatan via en tudelad port söder om huvudbyggnaden. I trädgården finns bland annat flera fruktträd och planteringar i rabatter kring en öppen gräsyta.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7