TROLLHÄTTANS TINGSRÄTT

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - När häradshövdingen i Flundre, Väne och Bjärke häraders domsaga flyttade sitt kansli till tingshuset i Trollhättan blev lokalerna trånga (anförande, 1937). Till att börja med upprättades ett om- och tillbyggnadsförslag, men efter det att Drätselkammaren i Trollhättan visat sig intresserade av att överta det gamla huset beslutade man sig för en nybyggnad. Arkitekten Allan Berglund hade börjat sin bana på Överintendentsämbetet 1914 men var vid denna tid länsarkitekt med säte i Skövde. En byggnadskommitté tillsattes bestående av häradshövdingen, en ingenjör, en redaktör samt en godsägare. Byggnadsstyrelsen ändrade i arkitektens ritningar ett par gånger innan byggnationen kunde påbörjas. I grunden murades ett skrin in vilket innehåller en häradshövdingens anförande från grundläggningstillfället samt "några minnen" från tiden.

Tingsrättens huvudbyggnad, som vänder sig mot gatan, är två våningar hög med fönsterband som löper horisontellt längs hela huvudfasaden. Huvudentrén är förlagd till tingshusets västra sida och en dubbeltrappa leder upp till porten. Fasaderna är av gult tegel och ovan den uppglasade porten sitter häradsvapnen. Idag (1997) finns två tingssalar med varsin entré. Via huvudentrén når man den ursprungliga, och större tingssalen som ligger i en separat byggnadskropp. Genom en lägre byggnad förbinds huvudentrén med salen. Den mindre tingssalen är belägen i andra änden av tingsshuset i en senare tillbyggnad.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1997-05-29/ i synnerhet anförande vid grundstensnedläggning för det nya tingshuset i Trollhättan den 26 augusti 1937, författat av häradshövding Colleen såsom representant för Tingshusbyggnadskommitté och Lagerfalk Cecilia och Anna-Karin Skiölds "Tingshuset i Trollhättan", B-uppstats vid Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, Avd. för kulturvård Göteborgs universitet 1998