TINGSHUSET, VAREKIL

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en reveterad träbyggnad, uppförd i två våningar med granitsockel, slätputsade fasader och ett brant valmat sadeltak som är täckt med eternit. Enligt ägaren var tingshuset ett av de första husen i landet som fick eternittak. De grönmålade fönstren är oregelbundet placerade i fasaden.

Entrén till tingshuset är förlagd till den norra fasadens mittparti och nås via ett litet vindfång som har fått formen av en glasveranda. På verandans tak finns en balkong som nås från andra våning, och i vars räcke står skrivet TINGSHUS. Mittpartiet kröns vidare av en frontespies med ett stort rundbågigt, småspröjsat fönsterparti. I den södra fasaden syns tingssalen skjuta ut från byggnadens mitt i en tydligt avgränsad byggnadskropp som avslutas åt söder av ett absidlikt burspråk. Salen markeras också av att de stora fönstren är placerade högre upp i fasaden än övriga.

Entréhallen är rymlig och rätt fram ligger allmänhetens ingång till den forna tingssalen. Salen, vars fasta inredningen är bevarad sedan tingshustiden, hyser numera (1997) bibliotek. Förutom allmänhetens dörr finns ytterligare fem ursprungliga entrédörrar. Till vänster från entrén står skrivet på respektive dörr: nämndemän, vittne och allmän åklagare, till höger: kansli och domhavande. Rättens ledamöter satt i ett burspråk på ett podium, med ljuset infallande bakifrån. Den panelade bröstningen samt dörrar går i blå kulör.

På andra våning fanns, och finns fortfarande, bostäder. Ytterligare en vindsvåning finns under taket.

Det sista avtrycket från häradshövdingen Blomstedt (ämbetsperiod 1905-1928) i tingshusbyggnadsskyldiges protokoll är ett brev in värmeledningen och säger en del om tingshusets standard:

"Till Orusts och Tjörns härads tingshusstyrelse.
Med denna skrivelse vill jag för tingshusstyrelsen påpeka ett förhållande i tingshuset, som jag vill bedja styrelsen taga under prövning. Värmeledningen är synnerligen bristfällig i det skick den nu befinnes. Som styrelsen har sig bekant , var det för några år sedan nära att antändning ägt rum i rörgångarna och detta avhjälptes för tillfället med en mindre reparation, men faran för självantändning torde ej därmed vara utesluten. Vidare kan ej tingssalen och överläggningsrummet uppvärmas. Så fort värmeluckorna till övre våningen öppnas går värmen upp och detta har till följd att rummen på nedre botten utkylas. Sista vintern har varit besvärligare än någonsin. Värmen har på förmiddagen ej kunnat höjas över 11-12 grader och jag har nödgats sitta i päls på domstolen. De nuvarande kaminerna fordra mycket mer bränsle än som kunde vara nödigt för tingshusets uppvärmning varigenom i längden en onödig kostnad för bränsle uppstår. De påpekade olägenheterna synas ej kunna avhjälpas på annat sätt än genom anordnande av en och annan tidsenlig uppvärmningsapparat, varför jag får bedja styrelsen att taga saken under övervägande och föra den till ett för såväl tingslaget som domaren lyckligt resultat.
Svanesund den 25 juni 1927. H. Blomstedt."

En utredning i frågan om centralvärmeanläggning beslöts redan på ett styrelsemöte den 8 juli 1927 och den 7 september 1927 hade en arbetsbeskrivning upprättats av ingenjörsfirman Ericssom & Möllenborg i Göteborg. Henrik Blomstedt höll sitt sista ting i november 1927 och dog kort tid därefter, i mars 1928.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1997-11-11