MANBYGGNADEN

Huset är uppfört någon gång mellan 1743 (då endast Fridhem lär finnas) och 1767 då byggnaden är inritad på storskifteskartan. Enligt 1857 års skifteshandlingar var det en stuga i "någorlunda skick" som var 17 ½ alnar lång, 10 ¼ bred och 4 ¾ hög. Den var rödmålad och hade torvtak och bestod av förstuga, stuga, kök och kammare, tre eldstäder och en bakugn samt vind "i avdelningar".
Klockarbolet kom att fungera som bostad för klockaren i Odensåker fram till tiden runt sekelskiftet 1900, då klockaren i egenskap av skollärare fick sin tjänstebostad skolhuset. Från denna tid arrenderade Odensåkers församling ut Klockarbolet till en murare vid namn Karl Emil Hagström med familj. Två av Hagströrns barn bodde kvar i Klockarbolet efter föräldrarnas död, och är de två sista människor som varit bosatta där. År 1952 flyttade de från Klockarbolet, och sedan dess har bostället varit obebott.

År 1957 renoverades manbyggnaden för första gången sedan huset blivit obebott. Vid denna renovering kläddes byggnadens timmerstomme in med lockpanel och golv och väggar reparerades. Innertaken plockades bort i samtliga rum utom I kammaren och tapeter avlägsnades från väggarna. De profilerade fönsteröverstyckena fanns vid detta tillfälle redan på byggnaden. Nästa renovering av mangården tog vid under 1980-talets mitt, då invändiga renoveringsarbeten utfördes och det nuvarande torvtaket lades. För att möjliggöra uppvärmning av manbyggnaden vintertid drogs vid denna tid elström in i byggnaden. Runt år 1990 lagades murstocken så att bakugn och spis numera går att använda.

Källor:
Mikael Hedin & Ulf Larsson "Klockarbolet, byggnadsdokumentation" Skaraborgs länsmuseum och länsstyrelsen i Skaraborg 1993.
Benny Lönn "Odensåkers klockarebol, från backstuga till kulturminne" Odensåkers hembygdsförening 1984-85.

Bottenvåningens lilla kammare och den större stugan har plankgolv med upp till 30 cm breda plankor, medan köket och farstun har brädgolv. Timmerväggarna är invändigt lerklinade. På lerkliningen har väggarna målats med olika tekniker. Farstun är stänkmålad från golv till tak med svarta och vita stänk på en ljusgrå botten. Stänkmålning av samma utförande som i farstun finner man i kammaren och stugan, dock endast upp till en mörkbrun bröstningslist i höjd med fönstrens nederkant. Övre halvan av stugans och kammarens väggar har schablonmålat mönster, som tagits fram genom framskrapning av äldre färglager. Dokumentationsytor finns i båda rummen. Kammarens schablonmönster är rött och blått på vit botten. Stugans väggar är gulockrafärgade med schablonmönster i svart, ljusgrått och rött. Kökets väggar är målade från golv till tak i en ljusgul kulör.

Av bottenvåningens rum har endast kammaren innertak. I övriga rum utgörs innertaket av undersidan av vindsvåningens brädgolv, varvid de tvärgående bjälkarna är synliga i dessa rum. Såväl brädtak som synliga bjälkar är vitmålade i samtliga rum.

Golvlisterna i byggnaden är 18 cm höga, vitmålade och oprofilerade, så när som på en lätt fasning av listens överkant. Taklister finns i samtliga rum utom farstun, och är kvartstavprofilerade i nederkant. Kökets och kammarens taklister är något lägre än taklisten i stugan. I köket är taklisten vitmålad, medan taklistema i kammaren och stugan är berlinerblå med kvartstavprofileringen målad i kromgrön kulör. De invändiga dörr- och fönsterfodren uppvisar många olika utseenden, allt ifrån enklare, nästan helt oprofilerade typer till profilerade foder av 1700-talskaraktär.

I kammaren finns en putsad rörspis, i stugan en öppen spis och i köket en ugn med järnspis märkt "IDUN No 1". Denna järnspis har ersatt den tidigare järnspisen av fabrikat "Alex Keiller, Göteborg", som numera finns i delar i ett förrådsutrymme på Logården, Odensåker.

Byggnadens innerdörrar utgörs med undantag av en bräddörr mellan kök och kammare av låga. halvfranska fyllningsdörrar med kammarlås. Dörrarna har en större och två mindre fyllningar och förefaller vara från 1700-talets senare hälft. Såväl dörrblad som foder är målade i en mycket ljust grå, nästan vit kulör.

Från köket leder en enkel trätrappa via en trälucka i bjälklaget upp till vindsvåningen, som är oinredd. Vindsvåningen är avdelad i två rum genom en timrad mellanvägg. Mellanväggen har en dörröppning med välbevarade, karnisprofilerade dörrfoder. Även vindsfönstren har välbevarade profilerade foder. Vindsvåningens dörr- och fönsterfoder är målade med en tunn, ljusgrå färg. På ömse sidor om vindsfönstren har vertikala förstärkningsbjälkar skruvats fast i timmerväggen.

Källor:
Mikael Hedin & Ulf Larsson "Klockarbolet, byggnadsdokumentation" Skaraborgs länsmuseum och länsstyrelsen i Skaraborg 1993.
Benny Lönn "Odensåkers klockarebol, från backstuga till kulturminne" Odensåkers hembygdsförening 1984-85.