KANTON 9

Kanton (15), en grupp byggnader intill Kina slott, uppfördes under 1750- och 1760-talen på initiativ av Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika som ett mönstersamhälle för manufakturer. Kungaparet hade inspirerats av tidens merkantilistiska idéer. Under 1700-talet var merkantilismen den dominerande nationalekonomiska skolan i Europa. I Sverige understöddes den av hattpartiet som hade makten i landet under åren 1738 - 1765. Genom statlig reglering och uppmuntran av inhemska manufakturer skulle importen minska och exporten öka. Målet var att landet skulle bli självförsörjande. Manufakturerna, som byggdes upp med järnbruken som förebild, var inga industrier i egentlig mening, utan produktionen drevs på hantverksmässig grund. Tillverkningen var mest inriktad på lyxvaror för de högre stånden, t ex siden, porslin, glas och möbler. Kantons huvudprodukter blev siden och spetsar samt finare järn- och stålartiklar. Man försökte sig även på silkesodling och i detta syfte planterades ett antal mullbärsträd på Drottningholmsmalmen och vid Kanton, vilka dock frös bort ganska snart p g a det bistra nordiska klimatet. Under Kantons blomstringstid, som varade till 1767, bodde i genomsnitt 70 - 80 personer i samhället.

Efter mösspartiets maktövertagande 1765 lades den ekonomiska politiken helt om. De merkantilistiska idéerna övergavs och intresset inriktades på utveckling av jordbruket. Utan det statliga stödet kunde inte de flesta manufakturerna, däribland Kanton, leva vidare. 1771 hade så gott som all verksamhet upphört vid Kanton. Gustav III upplät senare byggnaderna som bostäder åt hovet och skådespelare på Drottningsholmsteatern. Därefter har husen successivt hyrts ut till privatpersoner och fungerar alltjämt som permanentbostäder.

Kvar finns numera tiotalet byggnader från manufakturtiden, grupperade på var sida om vägen till Kina slott likt en bruksgata. De välbevarade timrade och panelade husen har en typisk 1700-talskaraktär med b l a brutna valmade tak.

Kanton, där Elsa Beskow hittade sina miljöer till illustrationerna i sagan om "Tant Brun, tant Grön och tant Gredelin".

KÄLLA: Stockholms länsmuseum http://www.lansmuseum.a.se/ 2006-12-12

Huset uppfördes någon gång efter 1762. 1871 byggdes huset om till folkskola och lärarbostad och behöll denna funktion in på 1930-talet. Sedan har det åter blivit privatbostad. Huset genomgick en omfattande renovering och modernisering 1939.

Huset har timmerstomme på granitsockel. Träpanelen är oljemålad i gulockra kulör. Knutbrädorna är vita. Frontespis med klocktorn mot gatan. Fönstren är vitmålade. Det finns en pardörr mot norr. Fönsterluckorna är gröna. Den södra dubbla innerdörren är vitmålad och dörrluckorna gröna. Takteglet är enkupigt.

KÄLLA: Statens Fastighetsverk http://www.sfv.se/ 2006-12-12