ÖRBY KYRKA

ÖRBY KYRKA är en vitputsad stenkyrka i nyklassicistisk stil med något smalare rundat kor i öster och torn i väster. Sakristian, med källarvåning, vidbyggdes i norr i mitten av 1950-talet. De vidputsade fasaderna genombryts av höga rundbågiga fönster, spröjsade till smårutor. Ingångar genom tornets västfasad och långhusets nord- och sydfasader. Långhusets sadeltak och tornets spira med kors är klädda med kopparplåt.

FASAD - Grundsocklarna är vitputsade. Fasaderna är spritputsade och avfärgade vita. Vitmålade ankarjärn i tornfasaderna samt i långhusfasaderna vid läktarbjälklaget. I korets östra fasad finns en igensatt dörr som ledde till den fd sakristian. En dubbeltrappa finns kvar vid fasaden. I tornets västfasad sitter en inmurad minnessten med kyrkans byggnadsår "CARL XIV JOHAN 1839". Ljudluckorna i tornet är av trä med rundbågiga överstycken. De vitmålade luckorna har är klädda med snedställd panel. Där sakristian och koret möts i nordöst finns en skorsten, spritputsad i fasadens höjd, och ovanför klädd med kopparplåt. Hängrännor och stuprör av kopparplåt.

PORT - Kyrkans portaler utgörs av slätputsade och rundbågiga nischer ungefär i höjd med långhusfönstren. Pardörrarna, tillkomna vid renoveringen 1962-63, har raka överstycken och är klädda med kopparplåt med drivna lister och dekorerade med kristna symboler. Överljus från runda spröjsade fönster. I sakristians västfasad finns en gråmålad enkeldörr klädd med stående panel med ett kvadratiskt fönster samt dito i källarvåningen åt norr. I sakristians källarvåning åt öster finns en enkeldörr med rundbågigt överstycke. I korets källarvåning åt nordöst finns en gråmålad enkeldörr med rakt överstycke och överljus. Yttertrappor av kalkstensblock.

FÖNSTER - Långhusfönstren har dubbla kopplade träbågar, utbytta vid renoveringen 1962-63. Långhuset har sex fönsteraxlar med stora rundbågiga fönster. Fönstren är träspröjsade till smårutor och försedda med antikglas i rosa, gult och grönt. Norra fasaden har fem fönster, sakristian uppfördes på det sjätte fönstrets plats. Två fönster finns i koret och två i tornets bottenvåning. Två runda fönster i tornets västfasad, ett ovanför portalen och ett mitt på fasaden. I sakristians nordfasad finns ett stort ospröjsat fönster med kvadratisk form samt ett dito i sakristians östfasad. Mindre likadana fönster finns i sakristians västfasad, samt i dess källarvåning åt norr och öster. Solbänkar av kopparplåt. Fönsteromfattningarna är slätputsade och fönstersnickerierna vitmålade.

TAK - Långhuset täcks av ett sadeltak, valmat över det något lägre koret. Taken är täckta med bandfalsad, skivtäckt kopparplåt. Vitmålad profilerad takgesims. Kopparklädda vindskivor. Tornspiran är hög, har en oktogonal form och kröns av ett enkelt kopparklätt kors. I tornspirans nederkant finns tornur, tillkomna 1957, ett åt vardera fyra väderstreck. Rödmålat plåttäckt tak på sakristian.

ÖRBY KYRKA uppfördes 1839-43 på medeltida kyrkplats. Den nuvarande kyrkan ersatte en medeltida korskyrka av sten, vars grundstenar lokaliserats. Folkmängden i socknen ökade kraftigt i socknen i början av 1800-talet och den nya kyrkan blev en av Sjuhäradsbygdens största.

Kyrkan ritades av Stockholmsarkitekten och professorn Axel Nyström 1836. Nyström hade en dominerande roll inom Konstakademien och var stadsarkitekt i Stockholm samt hovarkitekt. Som byggmästare anlitades Johan Wennberg från den kända byggmästarsläkten i Sandhult. Uppdraget att utföra predikstol och altaruppsats gick till finsnickaren Johannes Andersson från Ölsbo i Mjöbäck, som även tillverkade psalmnummertavlorna. Orgelfasaden ritades 1860 av Stockholmsarkitekten Per Ulrik Stenhammar.

Grundläggningen påbörjades 1836 men kyrkobygget framflyttades på grund av missväxt till 1839. Den gamla kyrkan revs detta år och den nya kyrkans murar började därefter byggas. Invigningen av kyrkan ägde rum 1843. Tornet hade enligt ursprungsritningarna lanternin men tornet omgestaltades 40 år efter kyrkans invigning, efter arkitekten Adrian Crispin Petersons ritningar, och fick i stället en spira.

Kyrkan renoverades ut- och invändigt 1925 under ledning av arkitekten Axel Forssén. Större delen av kyrkans tak omlades med plåt som svartmålades och yttertrapporna omlades. Invändigt övermålades schablonmålningen som då dekorerade väggarna. Taket målades i vitt och väggarna i bruten grå kulör. Bänkarna målades i brunt och bänkdörrarna fick marmorering. Innanfönster insattes i kyrkorummet efter Sigfrid Ericsons ritningar. I samband med renoveringen installerades elektrisk belysning.

År 1954 utfördes ändringar på läktarens södra del efter förslag av arkitekten Axel Forssén. Sakristian på långhusets nordsida byggdes 1956-57 efter ritningar av samme arkitekt. Samma år tillkom tornuren i tornspirans nederkant.

Kyrkan renoverades genomgripande invändigt 1962-63 under ledning av arkitekten Herman Norgren. Tornspiran omtäcktes med kopparplåt och nya kopparbeslagna portar insattes i kyrkans ingångar i söder, väster och norr. Kyrkorummets trägolv utbyttes mot ett helt nytt golv av kalksten och i vapenhuset lades ett skiffergolv. Nya fönster insattes och försågs med antikglas. Kyrkorummet fick en helt ny bänkinredning, med bibehållande av de gamla bänkdörrarna. Altaret utbyttes mot ett nytillverkat altare i trä.

I samband med att en kororgel tillkom 1993 avkortades de främsta bänkraderna. Läktarunderbyggnaderna tillkom 1998 vid en omgestaltning av kyrkorummets västra del.

LÅNGHUS

GOLV - Kyrkorummets golv utgörs av ett kalkstensgolv inlagt vid kyrkans renovering 1962-63. Golvet är förhöjt, troligen i samband med inläggandet av kalkstensgolvet. Ljusgrå gångmattor. Golvet i bänkkvarteren är täckt med en grå linoleummatta. Golvet i det smala utrymmet bakom altaruppsatsen och korets östra vägg har breda golvplankor och smidd spik och är förmodligen en del av kyrkans originalgolv.

VÄGG - Vitputsade väggar. Västväggen är blåmålad i höjd med läktaren.

PORTAR/INNERDÖRRAR - Nord- och sydportalen är utspringande i kyrkorummet och utformade i klassicerande stil med pilastrar som bär en tempelgavel som omramning till pardörrar med raka överstycken. Dörrbladen har tre speglar, varav den mittersta är dekorerad med en cirkelform. Färgerna är rödbrunt, beige och mörkgrönt. Gavelfältet är blåmålat med förgylld dekoration i mitten. Nord- och sydportalerna är troligen tillkomna, eller ombyggda, i samband med renoveringen 1962-63. Speglad och uppglasad pardörr i väster, målad i beige kulör, i läktarunderbyggnaden vid mittgången. Klassicerande pardörr till vapenhuset i väster med pilasterförsedd omfattning. Dörren är målad i beige och rödbrunt med listverk i rött, blått, grönt och gult. Två äldre gråmålade dörrar med speglade dörrblad mellan läktaren och läktarhallen i väster, troligen från byggnadstiden.

FÖNSTER - Fönstren i långhuset är rundbågiga med fem lufter och ospröjsade innanfönster. Fem fönster vardera långhusväggen, varav ett fönsterpar är förbyggda av läktarunderbyggnaderna. Två spröjsade runda fönster ovanför nord- och sydportalerna. Snickerierna är vitmålade och fönsterbänkarna utgörs av tunna kalkstensskivor.

TAK - Kyrkorummet täcks av ett flackt välvt putsat tak, avfärgat i ljust blå kulör. Profilerad murad takgesims, något utkragad, målad i rödbrunt, blått, grönt och gulbrunt.

LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaderna tillkom 1998 och är indragna under läktaren. Väggarna är släta och vitmålade med en låg bröstningspanel i grått med rektangulära strålaserade fyllningar. Underbyggnadernas väggar mot kyrkorummet är försett med varsitt spröjsat fönster. Mittpartiet har uppglasade sidopartier och dörr. Invid den södra väggen finns en läktartrappa.

KOR

GOLV - Koret är förlängt fram till bänkskärmarna och har i västra delen samma nivå och golvbeläggning i kalksten som långhuset. Den östra delen av korgolvet är förhöjt i två steg och utgörs av marmorliknande plattor, troligen inlagt i samband med kyrkans renovering 1962-63.

VÄGG - Lika långhuset. I korets norra vägg sitter en stor projektortavla, utvikbar och fästad i väggen med en list i metall.

PORTAR/INNERDÖRRAR - Dörr åt norr till sakristian från sakristians tillkomst 1956-57.Vitmålad enkeldörr med rakt överstycke och två speglar.

FÖNSTER - Lika långhuset, ett fönster i korets södra vägg samt två åt öster.

TAK - Lika långhuset. Avskiljs från långhuset genom en vitputsad murad triumfbåge.

FAST INREDNING

ALTARE - Det nuvarande träaltaret tillkom vid renoveringen 1962-63 och ersatte förmodligen det ursprungliga altaret. Altaret är vitmålat och ytskiktet utgörs av ett skivmaterial.

ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är utförd i nyklassicistisk stil av Mjöbäckssnickaren Johannes Andersson 1842. Uppsatsen är arkitektoniskt uppbyggd med två par av kopplade kolonner som bär ett tympanonfält. Kolonnerna är vitmålade med förgyllda kannelyrer och bär ett entablement med en målad akantusfris samt en tempelgavel som kröns av en stor förgylld pinjekotte. Förgyllda listverk i form av äggstav och pärlstav. Tympanonfältets mitt är dekorerat med en förgylld sol med det hebreiska Gudsnamnet mot blå botten. I uppsatsens mitt står, på ursprunglig plats, ett högt smalt förgyllt altarkors med törnekrona och Kristusmonogram. Korset inramas av ett rundbågigt fält. Denna överbyggnad vilar på ett brett rödmålat fundament, likt en skärmvägg, dekorerat med spegelfält med ljus marmorimitation och smala profilerade listverk. I ytterkanterna står förgyllda pinjekottar på svarvade vitmålade och förgyllda stöd.

ALTARRING - Altarringen är stor och väggansluten, rak vid sidorna och i övrigt svagt rundad. Grindar i norr och söder. Sockelpartiet är gråmarmorerat. Altarringens svarvade balusterdockor är marmoreringsmålade i grått med listverk i blått och guld. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med guldgult tyg.

BÄNKINREDNING - Sluten bänkinredning tillverkad i samband med kyrkans renovering 1962-63, med bibehållande av bänkdörrarna. Bänkinredningen utgörs av fyra kvarter, avgränsade från varandra av mitt-, tvär- och sidogångar. Bänkskärmar, dörrar och mellanstycken är målade i rödbrun kulör. Gråmålad sockel och grönmålad överliggare. Skärmar och dörrar är dekorerade med rektangulära spegelfyllningar, marmoreringsmålade i olika grå nyanser och omslutna av gulmålade listverk. De bakre bänkskärmarna i de främre kvarteren har små liggande spegelfyllningar i dubbla rader. Bänkinredningen är invändigt grönmålad med sitsar stoppade och klädda med blå skinnimitation. De tre främsta bänkraderna i norra främre kvarteret är förkortade invid predikstolen och de tre södra är förkortade vid kororgeln.

PREDIKSTOL - Predikstolen är ett verk av Mjöbäckssnickaren Johannes Andersson 1840. Predikstolen är placerad på långhusets norra vägg. Korgen och ljudtaket har rund form och från korgen leder en smal rak trappa åt öster. Korgen är blåmålad och dekorerad med breda svarvade gråmålade balusterdockor i halv relief, försedda med förgyllda kannelyrer och akantusblad. Profilerad överliggare målad i ljust grått med förgylld snidad blomsterdekor. I korgens nederkant löper en kraftig förgylld lagerkrans. Ett fält ovanför denna och korgens undersida täcks av nedåtriktade runda fjäll. Korgen avslutas undertill av en förgylld pinjekotte omsluten av akantusblad. Därunder finns ett oktogonalt smalt gråmålat golvstöd. Ljudtak med nedhängande lambrekäng i grått och guld. Blått innertak dekorerat med stor rund förgylld sol med det hebreiska Gudsnamnet i mitten. Takets kant har en slät rödmålad bred list med snidade och förgyllda blomstergrupper. Ljudtaket kröns av en stor mantelbehängd urna i grått och guld. Ljudväggen är gråmålad med en stor rektangulär spegelfyllning målad i blå kulör och dekorerad med förgyllda snidade kristna symboler. Trappbarriären har fem spegelfält, marmoreringsmålade i gulvit kulör med listverk i guld.

ORGEL - Orgelfasaden är ritad av Stockholmsarkitekten Per Ulrik Stenhammar 1860. Kyrkans orgel stod klar 1862, med ett orgelverk av Marcusen & Son. Orgelverket renoverades 1963. Det nuvarande orgelverket tillverkades 1974 av orgelbyggare Hammarberg i Göteborg. Denna orgel ersatte ett äldre verk av Marcusen & Son. Bakom altaruppsatsen finns ytterligare ett orgelverk, spelbart från läktarorgeln. Detta tillkom på 1930-talet och renoverades på 1970-talet. Det stora orgelhuset och orgelfasadens nedre del är gråmålade med ljusare grå spegelfält. Fasaden, i nyklassicistisk stil, är dekorerad med vitmålade pilastrar försedda med gulmålade kannelyrer. Fasaden har sju fält med orgelpipor, tre stora rundbågiga och fyra mindre med raka överstycken. Mitt- och sidopartierna är förhöjda. Fasadens raka överstycken kröns av akroterier. Mindre röd- respektive blåmålade fält med förgylld snidad dekor. En KORORGEL är placerad invid korets sydvägg, byggd 1993 av Smedmans orgelbyggeri i Lidköping.

LÄKTARE - Orgelläktaren i väster bärs upp av åtta läktarpelare och läktarunderbyggnader. Läktarpelarna har kvadratisk planform och är dekorerade med kannelyrer samt vitmålade med listverk i blått, rött, grönt och gult. Läktarens undersida är målad i ljust blågrå kulör och dess panel har profilerade kanter. På läktargolvet finns tre gradänger med grå mattor, delvis heltäckande. Mot bakväggen i väster finns ljusblåmålade skärmväggar av skivmaterial i norr och söder. Bakom skärmarna finns klädhängare. LÄKTARBRÖSTNINGEN har på mitten en utspringande halvrund form. Bröstningen är rödbrunmålad och dekorerad med 16 smala spegelfyllningar med rektangulär form, marmorerade i beige, rött och svart med snidad förgylld dekor. Mittpartiet har tre större rektangulära liggande spegelfält med stora snidade musikinstrument och bladverk samt en liten ängel. Skyddsräcke i metall.

SPECIFIKA INVENTARIER

ALTARTAVLA - Se altaruppsats.

DOPFUNT - Dopfunten i trä tillverkades 1883 av snickaren Andreas Olausson på Fintorpet i Örby. Den ersatte en tidigare dopfunt av sandsten, som på grund av att den ansågs för tung att hantera därför förstördes. Dopfunten är utförd i klassicerande stil och ansluter väl till korets övriga inredning. Funten är målad i bruten vit kulör med smala listverk i guld, blått och rött. Cuppan är rund, grund och vid med en förgylld utkragad kant med bladliknande dekor. Det runda skaftet är smalt upptill och vidgas nedåt och breder ut sig till en rund fot. Skaftet är dekorerat med förgyllda kannelyrer och en pärlstavslist längst upp, under cuppan.

NUMMERTAVLOR - Psalmnummertavlorna tillverkades av Johannes Andersson från Mjöbäck, sannolikt kring 1840, då predikstolen utfördes. Två tavlor i klassicerande stil på svarvad fot, målad i bruten vit kulör med förgyllda kannelyrer, snidade akantusblad, pärlstav och blåmålade fält. Själva tavlan är rektangulär med svartmålad botten och förgylld profilerad ram, dekorerad med en lagerkrans längs den övre delen. Tavlorna kröns av snidade förgyllda musikinstrument samt en uppslagen bok. Två ytterligare enkla rektangulära vitmålade oramade nummertavlor är infästade i fönsterbågen vid nord- och sydportalerna.

I en rundbågig nisch ovanför ingången till sakristian i den norra korväggen hänger ett KRUCIFIX i snidat pinjeträ. Krucifixet är ett importarbete från Florens i Italien och skänktes till kyrkan 1964.

VAPENHUS - Ej inventerat

SAKRISTIA - Ej inventerad

TORN - Ej inventerat