FJELIE KYRKA

Tornet har en s.k. emporvåning, ursprungligen ett särskilt rum avsett för socknens stormannasläkt. Våningen öppnar sig mot kyrkorummet genom en tredelad, rundbågig öppning, ett galleri. Våningen har blivit ombyggd vid olika tillfällen och vid restaureringen på 1940-talet tillkom bland annat kolonnetterna i trä, som ersättning för de ursprungliga i sten. I tornet finns också en inhuggen runinskrift. Tornet nås idag via en invändig, sentida trätrappa. Det saknas uppgift om hur trappan var utformad i äldre tid.
Kyrkan har kalkmålningar som representerar flera tidsskeden. Äldst är de i absiden. De är daterade till senare delen av 1100-talet. De framställer Kristus tronande i majestät inramad av en mandelformad gloria. Motivet, som kallas Majestas Domini, är kännetecknande för romanska målningar och är bland de äldsta motiven. Målningarna i koret och långhuset tillkom under 1300-talet efter det att kyrkan fick kryssvalv i tegel. Partier från en 1700-tals kalkmålning finns i viss mån bevarade på långhusets nordöstra hörnpilaster.

Kyrkans fasta inredning och inventarier
Dopfunten är daterad till senare delen av 1100-talet. Den är utförd i sandsten, troligen Höörsandsten. Funten har dekor i låg relief med rundbågsarkad och bildmotiv. Utmed övre delen löper en inskription på latin. Den har likheter med Dalby kyrkas dopfunt. Den nuvarande foten tillkom vid renoveringen på 1940-talet. Dopfunten är placerad i långhusets nordöstra del.
Altaret är kyrkans medeltida altare och uppbyggt av kvaderhuggen sandsten med skråkantad sockel och altarskiva av sten. Altaret inrymmer en nisch, som nås från baksidan och tillsluts med en liten järnlucka. Delar av två av kyrkans sidoaltare finns bevarade på vardera sida av triumfbågen.
Predikstolen med baldakin är från 1600-talet och utförd i renässansstil. Den är placerad i nordöstra delen av långhuset och nås via en trappa i tegel.
Bänkinredningen är av äldre datum och ommålad på 1700-talet och därefter ombyggd under 1940-talet. Den är sluten och målad i en blågrå kulör. Luckorna har dekormålning med rocaillemotiv. Av liknande utseende är ett par skåp, bl.a. ett textilskåp . En kyrkvärdsbänk i södra bänkkvarteret har årtalet 1589. Det finns även en äldre klockarebänk. Delar av en äldre inredning finns bevarade i bl.a. torn och korsarm.

null, Fjelie kyrka är uppförd omkring 1100 och tillhör stiftets äldre kyrkor. Den har en för sin tid och för romanska kyrkor kännetecknande uppbyggnad med långhus, kor och absid. Det kraftiga tornet i väster antas vara samtida med långhuset. Kyrkan har fått sin nuvarande form genom tillbyggnad av korsarmar mot norr och söder. De tillkom på 1700- och 1800-talen för att skapa utrymme för den ökande befolkningen i socknen och var ett vanligt i sätt att utöka kyrkorna, vilket gjordes i många socknar. Den norra tillkom 1772 då ett medeltida vapenhus om- och tillbyggdes. Den södra korsarmen tillkom 1802 på platsen för det södra medeltida vapenhuset.

En större restaurering gjordes 1940-49 under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Den syftade till en modernisering samtidigt som kyrkans medeltida karaktär togs fram. Den omfattade i huvudsak nytt värme- och elsystem, inredande av toalett, ny bänkinredning med bevarande av bänkluckor och nytt kalkstensgolv. I samband med restaureringen togs kyrkans överkalkade medeltida kalkmålningar fram och konservator Hans Erlandsson.

Underhållsplan för Fjelie kyrka 2010-10-28, Restaurator, Malmö
Fernlund, Siegrun: Ett herranom värdigt tempel. Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812-1912, 1982
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Projektrapport under utgivning, Skåne. Landskapets kyrkor. (red. M Dahlberg).