SÖDERKYRKAN

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkans planlösning utgår från det femsidiga kyrkorummet. Koret är diagonalt placerat mot ytterväggen i öster. Korpartiet är inte förhöjt utan har samma golvnivå som övriga delar av rummet. Korväggen är vinklad. Rummet har en hög och oregelbunden takform där mittaxeln markerats med ett förhöjt parti, en lanternin. Lanterninen fortsätter ut genom kyrktorgets tak och avslutas i var ände av åttkantiga fönster med spröjs. Kyrkorummets golv är belagt med gul klinker, väggarna är klädda med slammat fasadtegel respektive fanerade väggskivor och innertaket är panelklätt. Ljusinsläpp till kyrkorummet sker främst genom taklanterninens åttkantiga fönster samt fönster och glasade dörrar i väggarna på var sida om koret. De enkelt utformade inventarierna, altarbord, predikstol, dopfunt, knäfall/altarring, psalmboksförvaring och armaturer är alla utformade av kyrkans arkitekt Janne Feldt. Formspråket med avfasade hörn går igen såväl exteriört som interiört i byggnaden, i byggnadsdetaljer och i utformningen av inventarierna.
Kyrkan har en originell planlösning, där kyrktorget strax innanför huvudentrén utgör byggnadens geometriska centrum. Här öppnar sig perspektiven tre håll, rakt fram kyrkorummet och kyrkans kor, mot norr församlingssalarna och i söder barn- och studielokalerna. Även sakristian kan nås direkt från kyrkotorget. Genom vikväggar kan de två församlingssalarna bli en del av kyrkorummet, utan att ögonkontakten med altaret och predikstolen bryts. Kyrktorget har liknats vid en välkomnande famn med två armar för församlingsändamål.
Kyrkorummets korvägg och väggen mot kyrktorget är uppbyggd av vitslammat tegel. I övrigt är kyrkorummets väggar klädda med vitlaserade och fanerade träskivor, som indelats i fält för att bryta upp de stora ytorna. Innertaket är panelklätt i en ljusblå kulör. Golvet är belagt med kvadratiska gula klinker. En grå nålfiltsmatta markerar mittgången. Kyrkans fönster har vita bågar utförda i trä och aluminium. Det mest påtagliga är de åttkantiga fönstren i taklanterninen som förmedlar kyrkorummets huvudsakliga dagsljus. Väggarna på var sida om koret har försetts med tre fönster med avfasade överkanter. Kyrkorummets nödutgångar har glasade dörrar med spröjs. Mot kyrktorget omgärdas den laminatbeklädda dörren av ett större spröjsat glasparti. Laminatdörrar har använts genomgående i kyrkobyggnaden och entrépartier har utförts i lackad metall. Färgsättningen med pastellfärger, företrädesvis aprikos och ljusblått, är genomgående i hela kyrkans interiör. Vid valet av textilier mm medverkade kyrkoarkitektens fru, Kerstin Feldt.
KORET domineras av altarprydnaden, en triptyk med målade och snidade träreliefer föreställande Jesus i Getsemane, Uppenbarelsen och Missionsbefallningen. ALTARPRYDNADEN är utförd av Harry W. Svensson i Fägre utanför Töreboda, liksom de anslutande psalmnummertavlorna.
Kyrkorummets inventarier, ALTARBORD, PREDIKSTOL, DOPFUNT, KNÄFALL/ALTARRING och PSALMBOKSFÖRVARING är ritade av arkitekt Janne Feldt. Ljus bok har använts som material, utformningen är enkel och sparsmakad och samtliga möbler är flyttbara. Dopfuntens cuppa är av mässing.
ORGELN med sex stämmor är byggd 1990 av Walter Thür Orgelbyggeri AB i Torshälla och orgelfasaden är ritad av Janne Feldt. Orgeln har ett helmekaniskt system med 17 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgeln är utförd i fura som laserats i vitt och aprikos. Partierna ovanför piporna pryds av vita liljor. I kyrkorummet finns också en cembalo och ett piano. Den femsidiga rumsformen är akustiskt fördelaktigt.
Kyrkorummets mässingsarmaturer, som dels hänger ner från innertaket och som dels sitter fästade som vägglampetter vid fönstren har ritats av Janne Feldt. Kyrkorummet är möblerat med lösa kopplade STOLAR utförda i ljust bokträ med tygklädd sits. Stolarna har placerats i två kvarter så att en mittgång bildas.
Till kyrkorummets senare tillskott bland inventarierna hör ett ljudmanöverbord.
SAKRISTIAN kan nås dels från kyrkorummet dels direkt från kyrktorget. Här har ett rödlaserat altarbord placerats nedanför ett åttkantigt fönster. Rummet innehåller även blå möbelgrupp med avfasade hörn, textilförvaring i form av aprikosfärgad skåpinredning och ett äldre processionskors från vandringskyrkan.
KYRKTORGETS golv är belagt med diagonallagd gul klinker och har väggmaterial och tak i samma utförande som i kyrkorummet. De fanerade dörrarna har en spegelindelning med avskurna hörn. Här finns kappavhängning, bokhyllor och stolar i bok med sadelgjord. På väggarna finns armaturer i form av vita porslinskupor med väggfäste i mässing. Kyrktorget får sitt huvudsakliga ljusinsläpp från ett karaktäristiskt fönster med avskurna hörn ovanför vindfånget vid entrén.
FÖRSAMLINGSSALARNAS golv är belagda med bokparkett, väggarna försedda med en bröstningspanel samt väv och taken är klädda med akustikplattor.
I anslutning till kyrktorg och församlingssalar ligger ÖVRIGA FÖRSAMLINGSLOKALER med olika funktioner bl a cafeteria, kontor, lekrum, kök, studierum och lokaler för barn- och ungdomsverksamhet.

Anläggningens byggnadskropp är oregelbundet formad och kan närmast liknas vid en V-form. Genom sin höga resning och de stora fönstren är det femsidiga kyrkorummet markerat i exteriören. Kyrkorummet utgör centrum i anläggningen, där församlingshem och övriga lokaler för den kyrkliga verksamheten inryms i snedställda, lägre byggnader. Den separata klockstapeln och kyrkorummet med den höga korväggen markerar kyrkan i gatubilden.
Ett återkommande tema i byggnadens exteriöra och interiöra formspråk är de avfasade hörnen. Byggnadskroppens hörn har skurits av för att på så vis mjukt smyga sig in i omgivningen, samtidigt håller den formen samman den utspridda byggnadskroppen i en enhet.
Byggnadskomplexet har grund av betong och större delen av byggnaden omgärdas av en betongstenskant. Anläggningens fasader är klädda med ett ljust brunrött fasadtegel lagt i 8-skifts munkförband med springande kopp. Hörnen har givits en karaktäristisk form genom att tegelstenarna skjuter ut något. De massiva tegelfasaderna bryts upp genom att vissa fönster inramats med en ohyvlad panel målad i en aprikos kulör. Kyrkans tak är belagda med ljusgrå bandtäckt fabriksbehandlad plåt. Spelet mellan kyrkans olika takfall, ofta med avfasade hörn, bidrar till att skapa kyrkans speciella karaktär. Takfoten har klätts in med träpanel, även den i en aprikos kulör. Över kyrkorummets mitt har taket förhöjts likt en lanternin som avslutas i var ände med ett stort åttkantigt fönster. De flesta av byggnadskomplexets vita aluminiumfönster har en avfasad överkant. Kyrkan har sin huvudentré mot kyrktorget, men byggnaden kan också nås genom personalentrén i norr eller entrén till barn- och studielokalerna i söder. Entrépartierna är utförda i lackad metall med aprikos kulör.

Redan 1969 skedde en decentralisering av församlingsverksamheten i Karlskoga genom att en sk vandringskyrka uppfördes i den då nybebyggda stadsdelen Skrantahöjden. Tidigare hade kyrklig verksamhet i området bedrivits i en källarlokal i hyreshusen vid Skogsrundan. Kyrkan kom att placeras i ett område avsett för parkändamål. Kyrkans sektioner fogades samman och placerades på träslipers liggande på en grusbädd. I anslutning till kyrkan fanns en klockstapel. Vid 1980-talets början hade kyrkan blivit alldeles för trång och var i ett akut behov av renovering.
1982 började en ny kyrka för platsen projekteras som skulle vara av samma storlek som den då nyuppförda Österledskyrkan i östra delen av Karlskoga. Söderkyrkan ritades av arkitekt Janne Feldt, Skanark arkitektbyrå, Karlstad. Han var redan känd i Karlskoga församling efter uppdraget med Österledskyrkan 1980-81.
Inför uppförandet av en ny kyrka engagerades både tjänstemän och politiker i församlingen för att de nya lokalerna skulle bli så ändamålsenliga som möjligt. Ett tiotal andra kyrkobyggnader besöktes i studiesyfte, bl a Grängesbergs kyrka. Frågor som om kyrkan skulle inredas med fasta bänkar eller lösa stolar eller exteriört kläs med tegel eller trä bestämdes av byggnadskommittén.
Den nya Söderkyrkan på knappt 900 kvm började uppföras 1985 efter att den gamla Söderkyrkan hade flyttats till Lunedets friluftsområde ca 1 mil nordväst om Karlskoga.
Kyrkan tillkom som ett sent led i den så kallade "småkyrkorörelsen" som startade under 1950-60-talen. Urbaniseringen under efterkrigstiden innebar en inflyttning till städerna men även en utflyttning till nya bostadsområden i städernas utkanter. De nya stadsdelarna behövde kyrkobyggnader, småkyrkor, som kunde skapa en naturlig gemenskap mellan församlingsborna på ett sätt som stadsförsamlingarna ofta var för stora för att göra. I de kyrkor som uppfördes fanns förutom kyrkorummet därför också olika slag av församlingslokaler.
Efter uppförandet har kyrkan förändrats marginellt. En orgel tillkom 1990. Ett ljudmanöverbord införskaffades efter att det separata rum som arkitekten tillskapat i anslutning till kyrkorummets entré inte visade sig fungera på tillfredställande sätt.