Stävie kyrka

null, Stävie kyrka uppfördes under 1100-talet i tidtypisk stil med långhus och ett smalare, rakslutet kor. Det antas att kyrkan fick blytak, plant innertak av bräder och motställda portaler. Den västra långhusväggen och norra korväggen smyckas med kalkmålningar, som daterats till 1125-50. Tornet tillkom senare under medeltiden, och byggdes med östmuren ridandes på långhuset. De övre våningarna nåddes via en utvändig trappa.

Det är oklart varför kyrkan troligen byggdes utan absid. I den byggnadsarkeologiska diskursen är frågan, om varför så många av de skånska kyrkorna försågs med absid, föremål för diskussion. Enligt Brunius anteckningar försågs kyrkan troligtvis med absid, som i så fall förstörts vid något tillfälle och inte dokumenterats. Absiden sågs, enligt Jes Wienbergs studier, som en religiös symbol för bl.a. himlen och biskopens överhöghet. Erik Lundberg menar, å andra sidan, att i varje härad fanns en raksluten kyrka uppförd på kungens initiativ.

Under 1200-talet täcks koret med ett kryssvalv. Långhusvalven byggs under 1400-talet, liksom dubbla vapenhus mot norr resp. söder.

Det norra vapenhuset rivs 1796, samtidigt som golvet läggs om och höjs.

1848 byggs kyrkan radikalt om under Carl Georg Brunius ledning. Det södra vapenhuset rivs och korsarmar uppförs i norr och söder. Takstolarna över långhus och torn byts ut. Tornets kryssvalv rivs och långhuset muras om. Samtliga omfattningar görs om med synligt tegel. Tornets västra fönster görs om till huvudingång och nya bänkar sätts in. I samband med arbetena identifieras kalkmålningarna runt triumfbågen ovan valven. 1852 renoveras tornet och västra gavelröstet muras om för att efterlikna korsarmarnas rösten. 1879 tas ett fönster upp i norra korväggen, och spår av kalkmålningar hittas. Orgelläktaren byggs 1892, samtidigt som den yttre trappan till tornet ersätts med en invändig. En dörr tas upp i östra korväggen till sakristian bakom altaret.

1940 görs en renovering efter Eiler Graebes handlingar, som bl.a. omfattar målning och översyn av fönster och dörrar, omputsning och ommålning interiört liksom renovering av bl.a. bänkar och predikstol.

1979-80 utförs en omfattande restaurering efter Nils Perssons beskrivning. Fasaderna putsas om, undantaget koret, med kc-bruk. Kortaket läggs om med ny blyplåt lika befintlig. Takstolarna, tegelomfattningarna, dörrar och ljusluckor ses alla över och renoveras. Befintlig tegeltäckning från 1956 behålls. Invändigt renskrapas alla ytor från befintliga färgskikt och kalkvittas. Vapenhuset, långhuset och korsarmarna får nytt tegelgolv på en makadamfyllning, medan korgolvet beläggs med kalksten. Kortrappan byggs om och planoch sättsteg kläs med sandsten. En avbalkning görs i norra korsarmen för sakristia. I vapenhuset byggs en toalett m.m. bakom en panelvägg och en ny trappa till tornet. Altaret byggs om och får en ny altarring. Östra korväggen lagas och dess dörr sätts igen. Inredningen ommålas och installationerna förnyas. Valven isoleras. Vissa åtgärder genomförs utan Riksantikvarieämbetets godkännande, som man därför tvingas ändra i efterhand. samband med ombyggnaden hittar man kulturlager med ben och keramik, liksom nedgrävningar från gamla gravar under de befintliga kyrkomurarna, vilket indikerar att en tidigare kyrka funnits på samma plats som den nuvarande.

Den senaste renoveringen görs 1996-1999 efter Forsberg& Wikerståls ritningar. Lös puts rivs ner och fasaderna spritputsas och kalkas. Fönster, tak och trä- och järndetaljer ses över och renoveras. Interört putslagas väggarna och kalksanden avlägsnas.

Exteriör
Kyrkobyggnaden består idag av ett långhus med två travéer, ett rakslutet kor med ett valv och ett stort, fyrkantigt torn i flykt med långhuset. I norr och söder finns generösa korsarmar av samma bredd som långhuset och med två travéer.

Grundläggningen är genomgående utförd med kallmurar av gråsten. Murarna, som är spritputsade med kc-bruk och kalkade, går ner till mark utan synlig sockel. Medeltida fasadmurverk finns i koret, i de murrester som utgör valvpelare för långhusets travéer, och i tornet. Långhusets och korets murar är uppbyggda som skalmurar med yttre skal av sandsten och kärna av gråsten. Korets hörnkedjor är av bearbetade kvadrar. Tornets norra och östra sidor består av sandsten och flinta med hörn av sandstenskvadrar. Övriga delar består av gråsten och har murats om vid något tillfälle. Överputsade spår av medeltida öppningar finns enligt murverksdokumentationen både i norra tornfasaden och i koret. På norra korväggen har hittats spår av ett litet rundbågigt, sandstensomfattat romanskt fönster, och mot söder rester av ett sekundärt fönster. Man har däremot inte hittat spår av något fönster i den östra korväggen, vilket var vanligt, även om variationerna mellan kyrkorna var relativt stora. Korsarmarna är uppförda av gråsten. På korsarmarnas rösten, i tornets västra gavelröste och på dess östra gavels avtrappningar syns oputsat rött tegel. Dessa partier är noggrant bearbetade med blinderingar, lisener och rundbågar. Östra korväggen är utformad som en putsad trappgavel där stegen avtäckts med munk- och nunnetegel.

Samtliga fönsteröppningar är rundbågigt täckta. De är inramade av rött tegel i två språng, och har solbänkar av tegel lagt på flatan. Korsarmarna har vardera fyra öppningar med två smala rundbågiga fönster, som åtskiljs av en halvstens tegelmittpost. Ytterbågarna är i gråmålat trä med blyspröjsade rutor. Högst upp i varje fönster finns ett cirkulärt masverk, där en fyrpassbåge med färgade glas skrivits in.
Koret har varsitt smalt fönster mot norr resp söder, där ytterbågarna försetts med diagonalt ställda järnspröjsar med masverk. I tornets fasader finns två runda gjutjärnsfönster, liksom rundbågigt täckta ljudöppningar i norr, söder och väster. Även dessa inramas av oputsat tegel i två språng. Luckorna består av rödmålade bräder.
I öster finns en mindre stickbågig och blinderad öppning.

Kyrkan har två entréer, huvudentrén i tornets västfasad och en sekundärt upptagen öppning i östra korväggen. Båda dörrarna är sentida av stående ekpanel. Tornportalen är rundbågig med två språng, och har ett halvcirkulärt ekfönster ovan dörren.

Korstaket och tornets sadeltak är täckta med enkupigt, rött falstaktegel. Kortaket är belagt med blyplåt i skivtäckning med förskjutna horisontella falsar. Tornets och korsarmarnas takfot är i oputsat tegel, medan korets är putsad. Nedanför takfötterna märks många raka, stående ankarslutar.