VALLÖSA KYRKA

null, Vallösa kyrka, eller Sjörups nya kyrka, uppfördes 1882 efter ritningar utförda av byggmästare H F Möller i Ystad. H F Möller är troligen byggmästare Hans Fredrik Möller, f 1825 i Svendborg i Danmark. Han var 1880 bosatt i Ystad, men avled innan 1890. Möller har även ritat bl. a Östra Torps kyrka, som invigdes 1886, men brann 1909 och Björnbergska huset i Ystad 1852. Även domkyrkoarkitekt Helgo Zettervall fick i uppdrag att ta fram ritningar, vilket dock blev för dyrt. Möllers andra ritningsförslag, daterat 1879, godkändes av Överintendentsämbetet 1880. Enligt uppgift i förteckningen över kyrkoarkitekter av Krister Malmström ska ritningarna ha bearbetats av arkitekt Johan Fredrik Åbom. Som byggmästare anlitades Nils Andersson i Malmö. Kyrkan uppfördes i en tidstypisk eklekticism, d v s stilblandning, som var väldigt populärt i slutet av 1800-talet. Den byggdes av natursten med gavelrösten och tornspira av tegel med långhus, korsarmar och kor med absid inrymmande sakristia samt torn i väster. Interiören försågs med öppna bänkar och den fasta inredningen och snickerierna målades i ekimitation. Kyrkan invigdes i december 1882.När den nya kyrkan stod färdig beslutades det att Sjörups gamla kyrka skulle användas för konfirmationsundervisning och som gravkapell. Alla inventarier auktionerades bort och kyrkan byggdes om för sitt nya ändamål. Runt sekelskiftet 1900 uppfördes en särskild sal för konfirmationsundervisning på prästgårdens ägor och kyrkan övergavs. Kyrkan förföll kraftigt och såväl taken över vapenhus som torn rasade in. Från antikvariskt håll visades stort intresse för kyrkan och en restaurering genomfördes 19321935 samt på 1950-talet.

Mellan åren 19601962 genomgick Vallösa kyrka en genomgripande ombyggnad såväl interiört som exteriört efter ritningar av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Exteriört utfördes framför allt renoverings- och ommålningsarbeten. Den ursprungliga ingången i öster till sakristian sattes igen och ersattes med ett fönster. De interiöra arbetena var mer omfattande. Nya mellanväggar med högt placerade fönster uppfördes mellan korsarmarna och kyrkorummet. I den södra korsarmen inreddes sakristia och sammanträdesrum och i väggen mot kyrkorummet monterades stora partier med glasblock. Den norra korsarmen byggdes om till bårrum. Kyrkorummet försågs med ett nytt golv av kvadratiska tegelplattor och övriga utrymmen fick golv av grå kalkstensplattor. Skärmväggen mellan kor och absid revs, ett nytt altare murades och altarringen byggdes om. Predikstolen flyttades något, de ursprungliga färgerna togs fram och den försågs med en ny trappa. Flera bänkrader togs bort och kyrkans fönsteröppningar försågs med innanfönster. De ursprungliga kaminerna avlägsnades och kyrkorummet målades om i ljust grått.

Därefter har i stort endast vård- och underhållsarbeten utförts. En lite mer omfattande ommålning av interiören med plastbaserad färg utfördes 1981 och 2015 utfördes en större utvändig renovering. Skadat trä i takstolskonstruktionen och i torntaket byttes mot friskt virke och taken belades med ny zinkplåt. Fasadernas putsade partier omputsades och fogarna lagades och dörrsnickerier, smides- och gjutjärnsdetaljer ommålades.

Interiör
Kyrkorummet består av långhus med kor och absid i öster. Kyrkans huvudingång är i väster via vapenhuset i tornets bottenvåning. Den södra korsarmen är sedan ombyggnaden 196062 inredd till sakristia och den norra till bårrum.

Vapenhuset, som är beläget i tornets bottenvåning, har ett golv av rektangulära kalkstensplattor från ombyggnaden 196062. Väggarna är slätputsade och vitmålade, liksom det plana taket. I väster finns kyrkans huvudingång med en brunmålad pardörr med spegelindelning från 1882 och i öster en liknande dörr, men målad i grått.
Vid vapenhusets norra vägg går en trätrappa, från 1882, med dekorativt svarvat räcke upp till orgelläktaren och tornets övre våningar.

Långhuset täcks av tre travéer med putsade och vitmålade kryssvalv. Långhusets golv är sedan 1960-62 belagt med kvadratiska, röda tegelplattor. Väggarna är putsade och vitmålade, den södra sekundära väggen, som tillkom vid ombyggnaden 196062 är försedd med kvadratiska glasblock samt en dörr, medan den norra är helt igenbyggd med undantag av en trefönstergrupp i den övre delen av väggen. De äldre fönsteröppningarna försågs 196062 med innanfönster, som består av en hel båge med klarglas. De äldre avrinningsanordningarna för kondensvatten finns bevarade. I långhusets västra del bärs orgelläktaren upp av gråmålade kvadratiska pelare med förgyllning. Läktarbarriären är rak och genombruten med svarvade balusterdockor i likhet med altarringen.

Korets och absidens golvnivå ligger två steg högre än långhusets golv och är lagt med rektangulära kalkstensplattor i likhet med vapenhusgolvet. För övrigt är ytskikten i samma utförande som långhuset.

Sakristian är sedan ombyggnaden 196062 belägen i den södra korsarmen, som då byggdes in med en mellanvägg av bl. a kvadratiska glasblock. I den nytillkomna väggens östra del finns en dörr med liggande ekpanel. Golvet är sedan 196062 försett med rektangulära kalkstensplattor och väggar och valv är slätputsade och vitmålade. I söder finns den ursprungliga pardörren bevarad och fungerar sedan ombyggnaden 196062 som innerdörr.

Den norra korsarmen, som inreddes till bårrum 196062, har endast en ingång utifrån norra sidan. Korsarmen används numer mest som förråd. Golvet är lagt med rektangulära kalkstensplattor och väggar och valv är slätputsade och vitmålade. Fönsteröppningarna saknar
innanfönster.

Tornets första våning nås från trappan i vapenhuset. Den upptas av orgelhuset samt en sekundärt inbyggd elcentral, där även trampmaskinen till klockorna finns bevarad. Från tornets första våning finns en dörr i öster till orgelläktaren, som upptar långhusets västra travé, Golvet är täckt av en röd plastmatta från 196062 och flera av de ursprungliga läktarbänkarna finns bevarade. Orgelfasaden är samtida med kyrkobyggnaden och gråmålad med förgyllningar samt med ett spelbord som är vänt mot kyrkorummet. Från tornets första våning finns även en brant trappa utmed norra väggen till tornets övre våningar och vinden.

Inredning och inventarier
Altaret är uppmurat av tegel 196062 med en skiva av kalksten efter ritningar av Eiler Graebe.

Altarringen, från kyrkans byggnadstid, är cirkelformad med genombrutet räcke med svarvade balusterdockor i samma utförande som läktarbarriären. Den omgjordes något 1960-62.

Dopfunten är tillverkad 1937 med en fot av mörkbetsad ek och cuppa och reliefer av brons. Den är tillverkad vid Ystads Metallindustri AB efter ritningar utförda av Carl Einar Borgström. Borgström (19131981) var född i Ystad och utbildade sig till skulptör och målare. Han har formgivit en rad objekt för Ystad Metall.

Predikstolen är tillverkad på 1630-talet och lär ha tillhört Borsjö kapell, som var beläget strax söder om Marsvinsholms slott. Kapellet revs sannolikt då slottet byggdes på 1640-talet och predikstolen flyttades då till Balkåkra kyrka. När Balkåkra kyrka övergavs 1867 i samband med att den nya kyrkan i Marsvinsholms invigdes flyttades predikstolen till Marsvinsholms slott. Därifrån lär den ha kommit till Rynge gård och den dåvarande ägaren, friherre Arwid Kurck, donerade senare predikstolen till Vallösa kyrka i samband med invigningen 1882. Den målades då i ekådring och försågs med ny trappa. Konservator C O Svensson tog i samband med kyrkans renovering 196062 fram de ursprungliga färgerna och den försågs med en ny trappa efter ritningar av Eiler Graebe, medan räcket från 1882 bevarades. Korgen är femsidig och vitmålad, rikt skulpterad med förgyllda evangelistfigurer och fristående änglafigurer, växtornamentik och druvklasar. Enligt uppgift ska predikstolen var tillverkad av den s k Borsjömästaren, som ska ha signerat sina verk A S. Han har även varit verksam i Sövestads kyrka, S:t Maria kyrka i Ystad och tillverkade även bänkgavlar till Borsjö kapell, vilka numer finns på Lunds universitets historiska museum.

Bänkinredningen är från 1882, öppen och i två kvarter och bänkarna är sedan ombyggnaden 196062 placerade direkt på tegelgolvet. Bänkarnas ryggar består av liggande pärlspontpanel och gavlarna är dekorativt utformade.

Orgeln är byggd 1906 av Eskil Lundén, Göteborg och ersatte då ett orgelharmonium, som hade varit placerad på orgelläktaren sedan invigningen 1882.

Kyrkan har två klockor. Storklockan är daterad 1598 och har inskriptioner på latin och har flyttats från Sjörups gamla kyrka. Lillklockan är gjuten 1948 hos M och E Ohlssons klockgjuteri, Ystad.

Tre bildvävar med temat Kommen I alla är tillverkade 1976 i Ystad av konstnären Bitte Morhagen för de tre fönstren i absiden. De hänger nu på den norra väggen i långhuset.

Vallösa kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med långhus med korsarmar i norr och söder, något smalare kor med absid samt torn i väster. Kyrkan är uppförd av kilad eller tuktad gråsten med murade partier av tegel i gavelrösten och listverk. Fasaderna består av gråsten av olika format med cementfogar skolade med mindre stenar. De omges av putsade partier, som är avfärgade i vitt, som bildar dekorativa listverk, rundbågefriser och dörr- och fönsteromfattningar i flera språng. Den kraftigt utskjutande sockeln har samma material som fasadlivet. Strävpelarna och andra utskjutande delar har på ovansidan målats svarta.

Fönsteromfattningarna är rundbågiga och försedda med svartmålade gjutjärnsbågar med dekorativ indelning med romber och cirklar. Absidens fönster tillkom vid ombyggnaden 196062 och är försett med tonat glas.

Kyrkans huvudingång är via tornet i väster, men ingångar finns även till sakristian på södra korsarmens södra sida samt till bårrummet på norra korsarmens norra fasad. Västportalens omfattning flankeras av kolonner med korintiska kapitäl som bär upp ett tympanonfält med texten; BYGGD UNDER OSCAR IIS REGERING ÅR 1882. Porten består av en brunmålad pardörr med dekorativ spegelindelning och ett spröjsat överljusfönster av trä. De två övriga ingångarna har dörrar med samma utformning. Den södra porten försågs vid ombyggnaden 196062 med en yttre port, som tillverkades med de ursprungliga dörrarna som förebild. Korsarmarnas ingångar har överljusfönster med gjutjärnsbågar och däröver en trefönstergrupp. Till den norra korsarmens port går en granittrappa med fyra steg.

Taken täcks av sadeltak, vilka 2015 belades med skivtäckt zinkplåt. Absiden och tornets spira, som kröns av en vindflöjel med årtalet 1882, är täckta med samma material.