Församlingshem

Närhetens kyrka är en del av ett allaktivitetscentrum, som bl a inrymmer sporthall. Kyrkans placering i byggnadskomplexet är tydligt markerad.
Församlingsdelen har en lägre byggnadskropp än kyrkobyggnaden och är försedd med ett platt papptak med kraftig takfot klädd med aluminiumplåt. Fasaderna är klädda med rött fasadtegel och burspråken mot Långgatan är utförda i brunlaserat trä med rött plåttak. Över församlingsdelens entré finns ett rundbågsformat skärmtak och intill entrén med brun aluminiumdörr sitter två röda fönsterbågar. Över sporthallen vilar ett sadeltak som är belagt med papp. Sporthallens gavlar är klädda med gul träpanel och utmed östra fasaden löper ett fönsterband under takfoten.
1979 års byggnadsanläggning är sammanbyggd med en äldre församlingshemsdel. Det är en vinkelställd byggnad med gråmålad betongsockel, fasader klädda med ljusgul lockpanel, röda fönsteromfattningar och tak belagt med bruna betongpannor.

Den intill kyrkorummet liggande FÖRSAMLINGSSALEN, som kallas spegelsalen, har ett beige linoleumgolv, vita väggar, ett vitt tak indelat i rutmönster genom limträbalkar. Mot kyrkorummet finns ett väggparti som vid behov kan lyftas bort . Taket har en lanterninliknande överbyggnad som gör att det är förhöjt i förhållande till den övriga församlingsdelen. I lanterninen sitter speglar och mot söder finns ett fönsterband. I spegelsalens tak hänger en kristallkrona och den ger tillsammans med andra äldre inventarier en intressant blandning av gammalt och nytt.
En vikvägg skiljer spegelsalen från ett mindre studierum som förses med ljus genom ett stort takfönster. En anslutande korridor leder bort till byggnadens andra huvudentré. Här finns kapprum, en trappa ner till källaren, glasade partier mot , vilket gör att foajén även fungerar som åskådarläktare. Golvet i foajén är belagt med rödbrun klinker, väggarna är klädda med vit väv eller är målade i orangerött och grått. I taket finns limträbalkar, ljusblålaserad panel och vita ljudabsorberande skivor. Trappan till källaren är utförd i betong med detaljer i metall och fura. I källaren finns omklädningsrum, bollhall, hobbyrum mm. I samma plan som foajén finns kontor och församlingens barn- och ungdomsverksamheten inrymd i det som kallats Kyrkans Gård. Denna byggnadsdelen kan även nås från en ingång från gården i öster.

I takt med att stationssamhället Kil växte fram och expanderade hamnade Stora Kils kyrka i Tollestad utanför det centrum där de flesta av bygdens befolkning numera vistades mest. En mer lätttillgänglig kyrka efterfrågades. 1948 började Stora Kils församling hyra en lokal i gamla spisbrödsfabriken på Storgatan, som kunde användas för olika former av församlingsarbete. Diskussionen om byggandet av en kyrka i Kils samhälle fortsatte. Redan 1951 togs en ritning till kyrka, församlingshem och pastorsexpedition fram. Förslaget kom från arkitektfirman Havstad-Lindell i Karlstad och kyrkobyggnaden var tänkt att placeras i parken framför Folkets hus. Förslaget förverkligades aldrig. 1958 införskaffades en tomt för att ett församlingshem skulle kunna byggas. Församlingshemmet som kom att kallas Kyrkans Gård kunde invigas först 1970 och byggdes sedan till 1975. Kyrkobyggnaden lät fortfarande vänta på sig. Vid slutet av 1970-talet hade kyrkorådet låtit tre arkitektfirmor tävla om uppgiften att rita kyrkan i Kil. Det var Rolf Bergh, Stockholm, Skanark AB med Janne Feldt och Jacob van der Brink, Karlstad och Tingvalla arkitektkontor AB med arkitekterna B. Säfströmer och Olle Dahlén, Karlstad. Rolf Berghs förslag utsågs till det mest lämpliga och byggandet av kyrkan kunde påbörjas den 25 juli 1978. Kyrkan, församlingshemmet och var en stor tillbyggnad av Kyrkans Gård, där kyrkorummet var placerat i anläggningens sydvästra del. Kyrkan kunde invigas den 26 augusti 1979.
Rolf Bergh är en av Sveriges mest kända och produktiva kyrkoarkitekter under efterkrigstid. Närhetens kyrka är en av hans senare verk och hans enda kyrkobyggnad i Värmland. Rolf Bergh är känd för sitt arbete med liturgisk förnyelse och i hans byggnader är altaret ofta centralt placerat. Arkitekturen är ofta inspirerad av orienten vilket även är tydligt i Närhetens kyrkas form.
För att utsmycka kyrkorummet och församlingslokalerna hämtades äldre inventarier från bl a kyrkvinden i Stora Kils kyrka. Den predikstol som vid kyrkans invigning fanns i kyrkorummet hade gamla detaljer som var hämtade från predikstolen från gamla kyrkan på Apertin.