Typ <itemType> |
Byggnad |
Datering <presTimeLabel> |
Nybyggnadsår: 1959 - 1959 |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västra Götaland, Kommun: Borås, Landskap: Västergötland, Socken: Borås , Stift: Skara stift, Församling: Borås Gustav Adolfs församling |
Titel <itemTitle> |
TRANDAREDS KYRKA |
Exteriörbeskrivning <itemDescription> |
-
Nedan beskrivs kyrkans exteriör. Lamellhuset är beskrivet under anläggning. Kyrkan är belägen i nedre delen av sydöstra hörnan i ett lamellhus, men har en exteriör som skiljer sig från detta. Kyrkans höjd sträcker sig över 1,5 våningar i förhållande till bostadsfasaden längst i väster. Kyrkan har endast en sydfasad uppdelad i två delar: i östra delen är det två låga våningar med entré och församl...
Visa hela
Nedan beskrivs kyrkans exteriör. Lamellhuset är beskrivet under anläggning. Kyrkan är belägen i nedre delen av sydöstra hörnan i ett lamellhus, men har en exteriör som skiljer sig från detta. Kyrkans höjd sträcker sig över 1,5 våningar i förhållande till bostadsfasaden längst i väster. Kyrkan har endast en sydfasad uppdelad i två delar: i östra delen är det två låga våningar med entré och församlingslokaler och i väster är själva kyrkorummet. Eget tak saknas således över kyrkan. Åt öster finns ett mycket smalt fasadparti i vinkeln med nästa lamellhus, med en sekundär dörr och ett fönster. FASAD - Fasaden lutar kraftigt inåt i överkant. Östra halvan har röd tegelfasad i munkförband, uppdelad i tre sektioner av vitmålade betongpelare. I den västra sektionen är entrén och i den mittersta är skyltar med kyrkans namn monterade, distanserade från väggen. De är placerade i vinkel med ett liksidigt kors i vinkeln. Sektionen i öster har på nedervåningen har ett labyrintliknande betonggaller framför ett fönster. Västra halvan av fasaden, kyrkorummet, täcks av fönsterpartier. Sockeln är av betong som målats ljusgrå. PORT - Centrerad på kyrkans fasad sitter en indragen entré med glasad dörr och sidoljus i gula aluminiumramar och poster, sannolikt från 1986. Den dubbla dörren har på mitten av varje dörrblad en kantställd kvadrat. Mellan fasadens betongskivor är ett skärmtak fästat av omålad plåt med vattenutkastare i hörnen. Dörren åt öster är en aluminiumdörr. FÖNSTER - Kyrkorummets fasad täcks i stort sett av fem stora fönsterpartier, kantade på sidorna av röd tegelsten, lagda i en rad med löpsidan utåt. Fönstren har smala, gula aluminiumbågar om tre lufter med råglas och är delade horisontalt i en hög nederdel och en låg överdel av en vit, slätputsad list. På nedervåningens östra sida sitter ett labyrintformat, vitfärgat galler av betong framför ett fönster till kapprummet. Övervåningen har ett perspektivfönster per sektion i träbågar med smala plåtbleck. På östra gavelns andra våning finns ett litet enluftsfönster i vita snickerier.
Stäng
|
Takform <itemDescription> |
|
Antal våningar <itemDescription> |
|
Byggnadsdel <itemDescription> |
|
Historik <itemDescription> |
-
Trandareds kyrka invigdes 16 september 1959 som distriktskyrka. Vid den tiden rådde egentligen byggnadsförbud för församlingshem och kyrkor, men genom att placera den önskade kyrkan i en bostadsfastig...
Visa hela
Trandareds kyrka invigdes 16 september 1959 som distriktskyrka. Vid den tiden rådde egentligen byggnadsförbud för församlingshem och kyrkor, men genom att placera den önskade kyrkan i en bostadsfastighet lyckades man kringgå detta. En annan bidragande faktor var också att kyrkoförsamlingen hade representanter såväl i det aktuella fastighetsbolaget, Stiftelsen Framtidshem, som Förbundet Kristen Samhällstjänst, båda bildade omkring 1950. Arkitekt var Pelle Nilsson. För att statliga Bostadsstyrelsen skulle godkänna ritningarna angavs på dem "samlingslokal" i stället för kyrka och sakristian kallades "solistloge". Granskningsmyndigheterna var således införstådda med denna djärva lösning av kyrkans tillblivelse. Vid 1980-talets början hade mögelproblem uppstått och lokalerna ansågs för små och svårtillgängliga för äldre och handikappade. Intentionen var att bygga en ny och fristående kyrka, men alla förslag om möjliga tomter möttes av protester och kritik främst från kringboende. Efter många och långa diskussioner beslöt man att bygga om den gamla istället. Arkitekten som då anlitades, Lars Andersson, tog fasta på att kyrkan skulle utstråla värme och det var hans första större arbete. Han lade klinkergolv istället för plastgolv, klädde innertaket med träpanel istället för det gamla grå taket och utformade bänkar och armatur. Han ville ha det ljust och luftigt och använde furuträ. Lokalerna på andra våning blev fler och ytan ökades med 300 kvadratmeter. Två lägenheter och en kontorslokal togs i anspråk. Stolar och bord beställdes från Finland. Altartavla, dopfunt och altarbord behölls. Kyrkan återinvigdes 1986. Knäfallen byggdes om 1992. En ny orgel installerades 1995, vilken tidigare stått i en annan kyrka i staden.
Stäng
|
Interiörbeskrivning <itemDescription> |
-
Hela interiören renoverades, byggdes om och handikappanpassades 1986. Innanför entrén är en stor hall med kyrkan i väster och ett kapprum i öster. Från det senare når man ett en inre samlingslokal i n...
Visa hela
Hela interiören renoverades, byggdes om och handikappanpassades 1986. Innanför entrén är en stor hall med kyrkan i väster och ett kapprum i öster. Från det senare når man ett en inre samlingslokal i nordöst, troligen för ungdomsverksamhet. Golvet går i ett med samma material genom alla dessa utrymmen. Rakt fram leder en trappa med hiss vid sidan upp till kyrkans lokaler på övervåningen, som ej besöktes. LÅNGHUS - Som modern kyrka består kyrkorummet av ett rektangulärt rum med altaret i väster. Kyrkans entré är i öster och nås från en hall innanför entrén från gatan. Koret avskiljs endast genom ett upphöjt golv. Kyrkan är mycket ljus tack vare en helt glasad sydvägg. Denna vägg lutar kraftigt inåt upptill och taket sluttar från söder ned till norr, vilket skapar en asymmetri åt rummet. Övriga väggar är fönsterlösa. Fem tjocka, runda, vita pelare bär mellan golv och tak vid fönstren. I den bakre fäster en smal och svängd, öppen betongtrappa upp till en smal utbyggnad över entrén på södra halvan av väggen, liknande en läktare (kallas läktare i fortsättningen, även om den inte har denna funktion). Trappan är avstängd med en grind och har linoleummatta på planstegen samt ett vitt smidesräcke. En dörr leder ut på läktaren från andra våning. Asymmetrin befästs ytterligare i formen på korets upphöjning, vilken går i en slags sicksackform med en spets framåt som inte är i linje med mittgången. Predikstolen har karaktären av en ambo och står på golvet i norr framför koret. Vid norra väggen står en orgel och däremellan ett piano. Kyrkorummet smyckas med mycket gröna växter. GOLV - Blankt klinker av kvadratiska rutor i gulbruna toner som tillkom 1986. VÄGG - Åt söder och väster är väggarna grovt spritputsade och avfärgade vita. Norra väggen består av håltegel, lagda vinkelrätt mot varandra på olika sätt, indelat i fem fält i ramar av tegel. Ramarna kragar ut och har teglen lagda på löpen, stående vid tak och golv, liggande som lisener däremellan. Sydväggen har väggfast armatur lik de små lyktorna i takarmaturen. Vita radiatorer sitter under fönstren. Norra halvan av västväggen är vit och spritputsad. Södra halvan av östra väggen är indragen med en smal läktare som skjuter utanför norra halvans djup. Den fäster på bakre pelaren vid fönstret och har en fasad av omålat trä i spjälor, vilken förefaller vara vävspänd från insidan, så man ser inte in i utrymmet bakom. Trappan upp löper längs östväggen med en böj runt pelaren. Väggen runt entrén är putsad och vit. På väggen söder om dörren, under trappan sitter ett skåp med reglage för ljud och ljus. PORT - Entrén fyller ut större delen av östväggens indragna parti under läktaren med två släta furudörrar från 1986 med sidoljus på båda sidor i släta furufoder. FÖNSTER - Fem stora fönsterpartier upptar nästan hela sydväggen i vardera tre lufter nedtill och tre lufter upptill. Mellan dem löper likt en bjälke av väggen. Fönstren sitter i smygar och följer väggens lutning. De är fasta med råglas i omålade bågar. Mittfönstret nedtill i varje parti har etsade kristna symboler: fyr, hand från moln, stjärna över krubba, kors på klot och duva över liksidigt kors. Fönsterbrädorna är av svart marmor och där står krukor med benjamin- och fönsterfikusar. TAK - Taket gjordes 1986 av omålade spontade bräder med riktning från norr till söder med infällda runda ventiler av plast och runda små plastarmaturer. Tre stora armaturer av rotting i omålade träramar hänger över södra bänkkvarteret. De förefaller vara kinesiskt inspirerade med sex mindre lyktor av stående rektanglar hängande på olika höjd i en korg, från en ram över. Högtalare hänger över södra bänkkvarteret. Mässingsarmatur, lik dophuven i miniformat, hänger framför östra väggens norra halva. KOR - Koret är beläget i väster och golvet är upphöjt och kantas av ett brett trappsteg. Framkanten går asymmetriskt i sicksack och löper mellan norr och sydvägg, med en spets i framkanten som pekar åt sydöst. Knäfall är arrangerade längs golvets framkant med en öppning åt nordost. Altaret står i mittgångens fond framför en altarprydnad i form av en dekorerad träskiva. Söder om altaret finns en dörr i en djup nisch in till sakristian. Snett framför den står dopfunten. I de bakre hörnen står höga konstgjorda gröna växter. GOLV - Lackat furugolv. VÄGG - Västväggen är vit och spritputsad, norrväggen har tegel som långhuset och sydväggen har fönster som långhuset. PORT - Till sakristian sitter en enkel, slät furudörr med tunt dörrblad. FÖNSTER - Som i långhuset, ett fönsterparti. TAK - Delas med långhuset. FAST INREDNING ALTARE - Altaret är ursprungligt. Långsmalt och fristående altare av trä med smala, trekantiga ben med spetsen framåt, klätt med textilier. Golvfasta smala höga mässingsljusstakar med graderad höjd flankerar båda sidor. En låg liten pall med klädsel som knäfallen står framför altaret. ALTARTAVLA - Altartavlan är ursprunglig och gjord av konstnären Olle Adrin. Den visar hur Jesus bespisar 5000 människor, vilket också var invånarantalet i distriktet när kyrkan byggdes och dessa skulle "bespisas" med Guds ord i kyrkan. Konstnären lär därför ha fått i uppdrag att studera det bibelställe som berättar om händelsen. Konstverket består av en fristående träskiva av furu bakom altaret med mörka metallfigurer, som värmebehandlats så att skiftningar uppstått i ytan. Den är förskjuten åt norr i förhållande till altaret. Människogestalterna visar samtal och olika bibliska scener med bland annat fiskarna och bröden. Formspråket kan sägas vara afrikanskt och figurerna har förgyllningar. Ett kors är fäst på ytan ungefär mitt bakom altaret med belysning bakom. Det tillverkades enligt uppgift på Borås Mekaniska verkstad. Skrot har använts, vilket skall symbolisera Kristi människoblivande, hans nedstigande till det som ingenting var. ALTARRING/KNÄFALL - Knäfallet är korgolvets ytterkant med röda dynor på, likt bänkarnas. Armstöden är av furu på släta benstolpar fästa i golvet. Det följer korets spets och en öppning finns åt nordöst. Knäfallen byggdes om 1992. BÄNKINREDNING - Bänkarna av furu tillverkades till ombyggnaden 1986. De är fasta och står i två öppna kvarter i glesa rader med sidogångar i ett "v" mot koret, som följer formen. Ryggarna är tunna och indelade i släta rektanglar. Röda stoppade dynor täcker sitsarna. Bänkarna står på rektangelformade stöd. PREDIKSTOL - Predikstolen är amboliknande i sin nätthet och placering på golvet i norr framför koret. Troligen tillkom den 1986. Den är av omålad, lackad furu med rotting i ramar. Fronten är svagt spetsig och har två gavlar baktill, således fyra sidor. Från "korgen" löper stolpar upp till ett slätt överstycke med bokstöd. Gavlarnas överstycken sluttar nedåt. En textil hänger från bokstödet. ORGEL - Orgeln installerades 1995 och är placerad längs nordväggen nedanför koret. Den är låg, laserad rödbrun och har inga pipor synliga. En rundat jalusi är neddragen över spelbordet. Sitsen är höj- och sänkbar och nedtill finns blanka vitmetallknoppar till stämmorna. Pedaler av ek. LÄKTARE - Saknas i funktionell mening. Som byggnadsdel är den beskriven ovan. SPECIFIKA INVENTARIER DOPFUNT - Dopfunten är ursprunglig och av furu med åttakantig, konformad bas och tunn kantig, cuppa med mässingsfat. En konformad huv i hamrad mässing med präglade symboler hänger från taket, men inte rakt ovanför dopfunten. NUMMERTAVLOR - Enkla, tunna och av furu, stående, rektangulära med fasade hörn. VAPENHUS - Hallen är gemensam för hela kyrkan och är sparsamt möblerad med stolar och armaturen är av trä och rotting som i kyrksalen. GOLV - Gulbrunt klinker som i kyrksalen. Inga trösklar åt de omgivande rummen. VÄGG - Vit strukturtapet. PORT - Ytterdörren i söder är en dubbeldörr av gul aluminium med kantställda rutor på mitten, troligen från 1986. TAK - Vita träfiberskivor med hålräfflor och fururibbor på diagonalen. Relativt lågt tak. SAKRISTIA - Från koret kommer man in i ett mörkt, lågt L-format utrymme med expedition rakt fram och en dörr med nödskylt i sydväst. Längst i norr är ett stort förrådsrum bakom altaret och däremellan ett bönerum. Textilskåp upptar hela östväggen. GOLV - Lackat furugolv. VÄGG - Beige tapet med bård upptill. INNERDÖRR - Alla dörrar i sakristian är likadana: enkel furudörr med tunt blad i furufoder. FÖNSTER - Ett åt gatan i söder, vitt perspektivfönster med pivåhängning. TAK - Vitmålade träfiberskivor. Bönerummet har samma ytor och ett litet furualtare åt norr med träkrucifix på väggen, lampetter på väggen, fåtöljer och bord. TORN - Saknas
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Producerades i Församling: Borås Gustav Adolfs församling, Borås, Borås, Västergötland, Västra Götaland.
-
Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet 1959-01-01 - .
-
Nybyggnad 1959-01-01 - 1959-12-31 av Pelle Nilsson.
-
Specifika inventarier - altartavla 1959-01-01 - 1959-12-31 av Olle Adrin.
-
Fast inredning - bänkinredning 1986-01-01 - 1986-12-31 av Lars Andersson.
-
Ändring - ombyggnad, interiör 1986-01-01 - 1986-12-31 av Lars Andersson.
-
Fast inredning - altarring 1992-01-01 - 1992-12-31 .
-
Fast inredning - orgel 1995-01-01 - 1995-12-31 .
-
Ändring - ombyggnad, interiör 1996-01-01 - 1996-12-31 .
|
Fasadmaterial<itemMaterial> |
- Tegel, Ej utrett
|
Stomme<itemMaterial> |
- Murverk - Tegel, munkförband, Ej utrett, Ej belagt
|
Färg <itemColor> |
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Plantyp-Enskeppig
- Församlingshem
- Salkyrka
- Kyrka
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Salkyrka
- Församlingshem
- Kyrka
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Församlingshem
-
Kyrka
-
Plantyp-Enskeppig
-
Salkyrka
|
Byggnadsbeteckning <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|