Löddeköpinge kyrka

Kyrkobyggnaden
Löddeköpinge kyrka byggdes i början av 1200-talet, och gavs ett tidstypiskt romanskt utseende med långhus, kor och absid. Långhusets södra- och norra sidor försågs med motställda portaler och varsitt fönster. Det fanns troligen även en västportal. Kyrko-rummet pryds under 1200- eller 1300-talet med Mariaaltare och ett lekmannaaltare.

Kyrkan förses i början av 1400-talet med ett kvadratiskt västtorn. Dess övre våningar nås via en invändig trappa inbyggd i norrväggen. Vid något tillfälle byggs ett vapenhus mot söder, och under senare delen av seklet slås valv i koret, tornet och långhuset, som omvandlas till en tvåskeppig hallkyrka. Valven täcks med kalkmålningar.

Valven i långhuset slås om under 1500-talet eftersom mittpelarna anses stå i vägen, och långhuset får dagens enskeppiga gestaltning. Inga nya kalkmålningar görs.

På 1600-talet byggs ett gravkor för dåvarande patronus, adelssläkten Lindenov.

På 1700-talet läggs kyrkans tak om och dess stomme renoveras. Norra fasaden får nya fönsteröppningar. Tornet byggs om 1797, förses med ett nytt bjälklag, en takspira och troligen samtidigt en utvändig öppning. Valvet i tornets bottenvåning slås om.

I början av 1800-talet rivs den medeltida absiden och en sakristia uppförs öster om koret. Sakristian får en kvadratisk form som avtäcks med ett platt trätak, och förses efter en tid med ett fönster. Taklagen över långhus, kor och torn görs om 1848 och beläggs med kopparplåt, som senare ersätts med vanlig järnplåt. 1868 uppförs dagens absid på platsen för den gamla sakristian, samtidigt som kyrkan får sina befintliga fönsteröppningar och fönsterbågar. En ny altarring och bänkinredning installeras, och kyrkorummet målas om i ljusgrönt och blått upp till valvanfangen. 1876 läggs bräd-golv i bänkkvarteren, och 1886 tillkommer orgelläktaren.

1938 målas kyrkorummet om i vitt. Under 1940-talet sätts trappan mellan koret och gravkammaren igen, och ytterdörrarna byts mot kopparklädda portar. 1949 görs en renovering under arkitekt Eiler Graebes ledning. Bänkinredningen byggs om och bänkarna i tornet tas bort. Det avskiljs som vapenhus med en vägg mot kyrkorummet och får nytt tegelgolv. 1957 täcks koret, långhuset och absiden med koppartak. 1981 läggs torntakets nedre delar om. 1986- 87 byggs en sakristia i norr efter ritningar av Forsberg& Wikerstål arkitekter. Tornlanterninen läggs om med kopparplåt. Den romanska nordportalen rekonstrueras mellan långhuset och sakristian. Väggen mellan långhus och torn rivs, och vapenhuset blir en del av kyrkorummet igen. Ett vindfång byggs bakom tornets portal. Golvnivån sänks med 25 cm i långhuset. Det gamla golv-teglet tas upp och återläggs i kor och absid, medan långhus och torn får nytt golv lika befintligt. Under bänkarna läggs bräder. Kyrkorummets läktare, altare, altarskrank och absid målas om i sina ursprungliga färger. Även utsidan ommålas. I samband med arbetena görs arkeologiska undersökningar, där man bl.a. påträffar rester av äldre kyrkgolv, liksom av ett korskrank och ett lekmannaaltare, som båda daterats till 1200-talet. Underst hittas byggnadslager från 1000-talet.

Exteriör
Kyrkobyggnaden består idag av ett enskeppigt långhus, ett smalare kor och en absid med tresidig avslutning. I väster finns ett kvadratiskt västtorn med kyrkans handikappanpassade huvudentré, och i norr en tillbyggnad med sakristia.

Kyrkan är troligen byggd på kallmurar av natursten. Långhus, kor och absid har en skråkantad, tjärad sockel av natursten, medan tornet saknar egentlig sockel. Sakristian har en svagt utskjutande sockel av tjärad betongsten. I korsockeln finns på ömse sidor varsin kopparlucka, som leder till det gamla gravkoret. Långhus- och kormurarna är byggda av delvis bearbetad marksten med hörnkedjor av sandstenskvader. Murverket är omfogat och bitvis lagat med tegel. Absidmurarna är av massivtegel. Tornets murar består, upp till nivån för det första bjälklaget, av skalmurar med otuktad marksten utåt och tegel inåt. Hörnkedjorna är av sandstenskvadrar. Tornets övre del är av tegel i renässansförband. Bjälklagen är markerade i fasaderna med ankarjärn. Två dekorativa ankarslutar bildar1797 och WT, som står för dåvarande patronus Wiveka Trolle vid Borgeby slott. Sakristians fasader är av betongsten i löpförband.

Samtliga fasader är spritputsade med kc- bruk och målade med kc- färg. Dörr- och fönsteromfattningarna är slätputsade. I långhusets norra- och södra fasader anas de ur-sprungliga, romanska och sandstensomfattade fönstren i putsen. Inifrån vinden märks att det norra fönstret har kvar delar av sin ursprungliga träkarm. I mötet mellan lång-hus, torn- och absidmurarna och deras respektive takfot finns flersprångiga, vitputsade tegelgesimser, medan koret saknar profilerad taklist. I sakristians murar har hörn, tak-fot och gavelröste markerats med något utskjutande stenar.
Långhuset har ett fönster mot norr och två mot söder, koret ett mot norr och ett mot söder, och tornet har ett fönster mot söder. Absiden har två, något mindre fönster på ömse sidor om ytterdörren. Samtliga fönsteröppningar är rundbågiga med slätputsade omfattningar. Fönsterbågarna är av gjutjärn med 12 lufter vardera. De tre övre rutorna avslutas med rundbågar, och ovanför dessa finns ett masverk av bärnstensfärgat glas, där en cirkulär ruta av rött glas är inskriven. Solbänkarna är täckta av kalksten på ett utkragande, snedställt tegelskift. Sakristians isolerglasrutor sitter i raka, slätputsade och koniskt vidgande öppningar. Tornet har vardera en ljudöppning mot norr, väster och söder och två mindre mot öster. Alla öppningarna är raka, stickbågiga och i neder-kant avtäckta med plåt. Ljudluckorna är parluckor av svartmålade bräder.

Tornets- och absidens portaler är utformade som rundbågiga öppningar med slät-putsade omfattningar. Dörrarna är av fyllningstyp, invändigt målade och utvändigt beslagna med koppar. Ovanför tornportalen sitter ett lunettfönster i brunmålat trä, där en ljuslykta är infälld mellan spröjsarna. Sakristians raktäckta dörr är kopparklädd på både in- och utsidan. Torndörren är en enkel rundbågig bräddörr.

Taken över långhus, kor och sakristia är alla sadeltak, medan absiden har ett sadeltak med tresidig avslutning. Dessa är, liksom tornets tälttak, belagda med kopparplåt i skivtäckning. Torntaket avslutas av en korskrönt lanternin i samma material. Den har en spetsbågig kopparlucka i varje väderstreck.