HÖGS KYRKA

Kyrkobyggnaden består idag av långhus, kor, absid, torn, trapptorn och tillbyggnad utmed långhusets norra fasad. Samtliga fasader är spritputsade och vitkalkade med slätputsade omfattningar. Sockeln är skråkantad, putsad och gråmålad.
Långhusets- och korets skalmurar består av flinta och gråsten med hörnkedjor av sandstenskvadrar. Absiden består av kvadrar av helsingborgssandsten. Tornets murverk består till ljudöppningarnas underkant av skalmurar av gråsten och ovan det av tegel. Trapptornet är helt byggt i tegel liksom tillbyggnaden, utom dess västra mur där det finns ett skift gråsten närmast sockeln. Vid en undersökning 1992 hittade man två rundbågiga manshöga nischer i tillbyggnadens norra mur vilka sattes igen i samband
med utvidgningen 1807.
Långhuset och koret har trappgavlar mot öster, och tillbyggnaden har två trappgavlar åt norr. Tillbyggnadens trappgavlar är försedda med trappstegsformad blindering som följer röstets 10 tinnar. Under den finns små korsformade blinderingar och överst en trepassformad blindering. På gavelröstena sitter ankarslutar som bildar årtalet 1891.
Tornets övre parti är artikulerat med lisener som avslutas i trappgavlar mot väster och öster. Takfoten markeras med en rundbågefris. Gavelröstena dekoreras med mönstermurning. Ankarslutarna bildar året 1842. Över rundbågefrisen i höjd med nedre paret tinnar finns triangulära trappstegsformade blinderingar. Översta blinderingen är trepassformad.
På tornet sitter ankarslutar i alla väderstreck. De raka är äldst, möjligen från 1700-talet. Även trapptornet är försett med trappgavel och blinderingar.
Inga av kyrkans äldre eller ursprungliga portaler är synliga i fasaden. Alla nuvarande portaler tillkom vid ombyggnaden 1891. Västportalen som utgör huvudingången är spetsbågig med raksluten dörröppning och överljus. Dörren är en utvändigt brunmålad pardörr med åtta fyllningar per dörrblad och smidda gångjärn. De övre fyllningarna består av rutmönstrat glas. Överljuset har samma utformning som kyrkans
övriga fönster. Nordportalen har, liksom ingången i absiden, ett likartat utförande.
De befintliga fönstren tillkom 1891. I långhuset finns två fönster mot söder, i koret ett mot söder och ett mot norr. Tillbyggnaden har tre fönster, mot norr, väster och öster.
Fönstren har samma spetsbågiga form med skrånade slätputsade smygar. Fönstren består av inmurade svartmålade, småspröjsade gjutjärnsbågar med råglasrutor med vit mittdel och gul bård. I absiden finns två fönster av samma sort som de andra fast mindre. Tornet har ett fyrpassfönster i gjutjärn som sitter i västfasaden. I trapptornet finns sex smala fönster med inmurade gjutjärnsbågar. Alla fönster, utom de mindre i torn och trapptorn, har fönsterbänkar av kalksten. I tornet finns ljudöppningar i alla väderstreck. Öppningarna är spetsbågiga utom i norr där öppningen är fyrpassformad. Luckorna utgörs av brunmålade parluckor av stående brädor.
Kyrkan täcks av sadeltak utom absiden som täcks av ett halvrunt kägeltak. På långhuset och koret ligger skifferplattor av rektangulärt format. Absiden har blytak i skivtäckning av gjutna blyplåtar. Tornet, trapptornet och tillbyggnaden har svartmålade plåttak. Trappgavlarnas tinnar är avtäckta med rött tegel.

Högs kyrka härstammar från 1100-talets mitt eller senare hälft. Den ursprungliga
stenkyrkan bestod av långhus och ett smalare kor avslutat med en absid i öster.

Kyrkan förses runt 1200 med ett torn och vapenhus utanför nordportalen. Under
samma period, eller kanske något senare, byggs en sakristia vid korets norra sida. Det
byggs också ett vapenhus utanför långhusets sydportal. Långhuset, koret och tornet
förses med kolonettvalv under senare delen av 1200-talet och de ornamentala kalkmålningarna
tillkommer.

På 1400-talet utförs figurativa kalkmålningar.

1707 river man det södra vapenhuset och sätter igen sydportalen. 1722 är tornet i så
dåligt skick att det hotar att rasa. Man raserar då de övre våningarna. En av sandstenskolonnetterna,
som troligtvis suttit i ljudöppningarna, sparas men övriga säljs.
Den nedre välvda våningen bevaras och täcks med ett blytak. 1787 repareras tornmurarna
på nytt, och de södra- och västra sidorna ommuras med gråsten resp. tegel.

1807 utvidgas det norra vapenhuset mot öster och förses med bänkar och läktare.
Ingången från kyrkogården muras igen. Kyrkans huvudingång flyttas därmed till västfasaden.
1820 öppnas norra ingången åter. 1833 beslutas att ett nytt torn ska uppföras.
1840 besöker domkyrkoarkitekt C G Brunius kyrkan för att yttra sig i ärendet, och
1841 uppförs det nya tornet på resterna av det gamla. Ritningarna upprättas av I W
Gerss som rättar sig efter Brunius anvisningar. 1850 repareras tornets murverk, och
1863-64 läggs taken över långhus, kor, sakristia och vapenhus om med skiffer.

1891 utförs en omfattande renovering och ombyggnad av kyrkan. Handlingarna
upprättas av lundaarkitekten Henrik Sjöström (1856-1934). Henrik Sjöström hade
varit elev hos den mera berömde Helgo Zettervall i Lund åren 1874 1881. Sjöström
arbetade, utöver flera skånska kyrkor, bl.a. med gravkapellet vid Norra kyrkogården,
bostadshusen vid Clemenstorget och Pufendorfinstitutet i Lund. Vapenhuset mot norr
byggs till och förses med trappgavlar och kolonnettvalv lika långhusets medeltida valv.
Tornets valv tas ner och ersätts med nuvarande kassettak. Härmed får man en våning
över vapenhuset med plats för orgeln. Orgelläktaren byggs och vapenhuset stängs av
från kyrkorummet. Ett trapptorn uppförs i hörnet mellan tornet och tillbyggnaden i
norr. Tornets ljudöppningar ersätts med fyrpassfönster. Den gamla sakristian vid
korets norra sida rivs och en ny inrättas bakom altaret. Kyrkans ingångar vidgas och
får nya dörrar. Fönstren får sin nuvarande utformning. Nya fönster tillkommer i koret
och i absiden. Golven beläggs med viktoriaplattor. Sjöström ritar även om kyrkans
inredning. Kyrkan får nya bänkar, nytt altare och ny altarrund, medan predikstolen
och altaruppsatsen avlutas och omdekoreras.

1957- 59 får kyrkan elektrisk belysning och uppvärmning. Interiören avfärgas i en ljus
ton, och korets kalkmålningar tas fram och konserveras. 1992 utförs en exteriör
renovering efter Wigot konsult AB:s handlingar. Fasaderna omputsas med kalkbruk,
fönster och dörras målas, medan skiffertaken underhålls och delvis läggs om. Under
arbetet hittade man två rundbågiga manshöga nischer i tillbyggnadens norra mur, som
måste satts igen i samband med utvidgningen 1807.

2005 hittar man några medeltida gravhällar under grinden mellan nya och gamla
kyrkogården. Dessa tas upp för att rengöras och sedan placeras på kyrkogården.