KÄVLINGE GAMLA KYRKA

Exteriör
Kyrkobyggnaden består av ett fyrsidigt långhus, ett mindre kor med absid i öster och ett kraftigt torn. I norr finns ett vapenhus med kyrkans huvudentré. I tornets västfasad finns en sekundär entréportal till ett kombinerat förrådsutrymme och sakristia.

Kyrkan är troligen byggd på kallmurar av natursten. De äldsta murarna har en sockel av marksten, som avslutas med ett skift av skråhuggen sandsten mot dagermuren. Vid den numer igensatta sydportalen till långhuset saknas sockel. Tornets och vapenhusets sockel består av oputsad marksten som ansluter direkt till dagermuren. Ytterväggarna är av kvartsit, sandsten och fältsten, lagd i mer eller mindre regelbundna skikt. Vapenhuset och långhusets östgavel är uppförda av tegel. Vapenhusmurarna är lagda i munkförband. Fasaderna är spritputsade och avfärgade med kalk. Murarnas hörnkedjor av Höörsandsten är frilagda [1]. Korgavlarna och vapenhusets norrgavel är utformade som trappstensgavlar. Vapenhusets gavelröste är dekorerat med spetsbågiga nischer och rundbländen. Trappgavlarnas och tornröstenas tinnar är avtäckta med tegel.

Kyrkans huvudentré är genom vapenhuset i norr och består av en segmentbågigt täckt slagdörr klädd med ekpanel. I tornets västra sida finns en ingång av likartad typ, och till tornets övre våningar en svartmålad bräddörr som nås genom en utvändig trappa. På långhusets södra sida märks delar av den gamla sydportalens sandstensomfattning.
Långhuset och koret har vardera två resp. ett fönster mot söder, utformade som tresprångiga, slätputsade och rundbågiga öppningar med fönster av lackad ek indelade i sex lufter. På långhusets södra sida finns frilagt omfattningen av ett romanskt fönster med omfattning i natursten. Vapenhusets två fönster är mindre med fyra lufter och tvåsprångig omfattning. På absidens östra sida finns ett rundbågigt fönster med stålram och innerglas med dekormålning efter design av Per Siegård. Fönstrens solbänkar är av Ölandskalksten. I tornet finns segmentbågiga ljudöppningar i alla väderstreck.

Absidens kägelformade tak och långhusets södra fall är belagda med bly i skivtäckning med förskjutna hakfalsar. Alla övriga takytor är täckta med enkupigt lertegel i rött och gult. Gesimserna mellan yttermur och tak har olika utformning. På koret finns spår av en ursprunglig rundbågefris i sandsten. Takavvattningssystem saknas, med undantag av hängrännorna på långhusets norra sida samt på vapenhuset.

Kyrkobyggnaden
Gamla kyrkan i Kävlinge byggdes i slutet av 1100-talet, kanske på samma plats som en tidigare träkyrka. Den gavs ett tidstypiskt romanskt utseende med tvåkvadratiskt långhus och ett mindre fyrsidigt kor med absid. Murarna byggdes av gråsten med Höör-sandsten i bl.a. hörnkedjor, omfattningar och socklar. Kyrkan fick två entréer mot norr resp. söder. Innertaket byggdes som ett platt trätak, och yttertaken täcktes av bly.

Under senare hälften av 1200-talet täcks koret med ett kryssvalv. På 1300-talet välvs även långhuset med kryssvalv, som ersätter träinnertaket. Korets takstolar dateras till 1350-talet och har förmodligen tillkommit i samband med valvslagningen. Långhusets takstolar bär, liksom korets, spår av olika lagningar, men de äldsta delarna är troligen från kyrkans byggnadstid. Absiden förses med kalkmålningar runt 1325-1350, liksom ca 1500, då även koret och långhuset dekoreras av Lilla Harrie- gruppen.

Under 1300-talet uppförs först ett vapenhus vid den norra ingången, och därefter ett vapenhus vid den södra. Utformningen ansluter till långhus och kor med romanska fönster, vitputsade murar, synlig naturstenssockel och tegeltak.

Kyrkans västtorn byggs under 1400-talet i samma bredd som långhuset. Tornet uppförs i marksten. De olika våningarna avskiljs med träbjälklag, förutom ovan bottenvåningen där ett kryssvalv slås. Det har ersatts av ett träbjälklag vid något tillfälle.

Det södra vapenhuset rivs under senare hälften av 1600-talet. Runt sekelskiftet 1600-1700 ersätts blytäckningen på tornet och långhusets norra sida med tegelpannor.

1728 muras den södra entréportalen igen. 1734 tas en bred, rundbågig öppning upp mellan tornet och långhuset, och tornets bottenvåning görs om till en del av kyrkorummet. Tornets sydvästra hörn byggs om 1785, och 1779 tas ett fönster upp i absiden.

1852-53 renoveras taken på nytt. En tornportal byggs i väster, och långhuset och koret får dagens fönsteröppningar. Vapenhusets nuvarande taklag byggs om under 1800-talets senare del eller tidigt 1900-tal. 1860 tas en dörröppning upp i absidens östra sida. 1882 muras den östra långhusgaveln om med tegel.

1897 byggs Korsbackakyrkan, och Gamla kyrkan överges. Kyrkan avkristnas och används därefter som gravkapell, men också som brandstation och sädesmagasin.
1954-57 genomförs en omfattande renovering och iståndsättning under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Utvändigt ordnas en ny uppgång till tornet, yttertaket tätas och hörnkvadrar och rundbågsfriser friläggs från puts. Absiddörren muras igen och ersätts av ett mindre fönster med dekormålat glas. Invändigt läggs nytt golv av marktegel, fönstren byts ut och kalkmålningarna tas fram. En del av tornets bottenvåning avgränsas för förvaring. El-, värme- och belysningsanläggning installeras och flertalet fasta inventarier renoveras. Bänkinredningen byggs delvis om. Kyrkan återinvigs 1957 av Anders Nygren, dåvarande biskopen i Lunds stift.

1985 installeras en wc i vapenhuset. 1994 repareras taket över långhuset. Absidtaket gjuts om i bly och dess takstomme byts ut. Det gamla taklaget flyttas till Lunds Universitets Historiska Museum.

2005 genomförs en renovering under ledning av Hegelund& Marsvik arkitekter. Alla fasader omputsas med kalkspritputs och avfärgas med vit kalk. Avvattningssystemet ses över, rötskadat takvirke byts ut och utvändiga detaljer i natursten konserveras.