SÄBY GÅRD

Huvudbyggnaden uppfördes av tegel 1654-56 för riksrådet Schering Rosenhane. Den är ett exempel på de lantvillor stormaktstidens adelsmän lät uppföra som komplement till huset i huvudstaden, i detta fall Rosenhanska palatset på Riddarholmen, liksom Säby skapat av Tessin d ä och med murmästaren Andreas Fischer som byggmästare.
Säbys huvudbyggnad hade ursprungligen ett envånings mittparti med brant valmtak, avslutat med takterrass och en lanternin, samt flankerad av två våningar höga sidopartier. Vid 1700-talets början påbyggdes mittpartiet i höjd med sidopartierna, varvid lanterninen flyttades upp till det nybyggda säteritaket. Mittpartiet erhöll frontoner både mot allén och mot sjön. Två envånings sidopartier - pocher - tillbyggdes omkring år 1800. Altanen mot sjösidan, av huggen granit, tillkom på 1920-talet. Fasaderna är numera putsade och gulfärgade och taket plåttäckt.
Interiören har förändrats genom flera ombyggnader. I bottenvåningens sal finns landskapsmålningar på väv från början av 1800-talet samt en öppen spis av kolmårdsmarmor, kanske från byggnadstiden. Vidare märks kakelugnar från 17- och 1800-talet.
De båda fristående envåningsflyglarna av tegel, avfärgade i gult och vitt samt med tegeltäckta sadeltak, har mot gårdsplanen breda frontoner, korresponderande med huvudbyggnadens. Den ena - osäkert vilken - byggdes på 1680-talet. Interiörerna är moderniserade.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2