HUVUDBYGGNADEN

Beskrivning enligt Carlquist 1987 med reservation för förändringar i samband med ombyggnad 1991-93.

(Rumsnumrering enligt plan från 1974/1986)

Källare:

Källare under rum 101 och 102:
Tunnvälvd källare med väggar och tak murade av tegel, som vitkalkats. Golv av ca kvadratmeterstora kalkstensplattor. I södra väggen finns en nisch, ev för placering av ljuskälla.
Från källaren leder en trappa mot gården. Trappan är murad med plansteg av kalksten. Trappans lopp är ändrat i den övre delen; tidigare mynnade trappan i förstuga 101, och tillstängdes med en plåtdörr (se rum 101- förstuga). I taket finns elektrisk installation från
1912. Installationen utgöres av parallellt monterade vävklädda ledningar på porslinsisolatorer av en typ som var vanlig i källare, industrilokaler m m.

Källare under rum 109:
Kryssvälvd källare med väggar och tak murade av tegel som vitkalkats. Golv av huvudsakligen ca kvadratmeterstora kalkstensplattor, enstaka mäter dock upp till 100 x 235 cm, några 100 x 200 cm. I östra väggen finns djupa nischer med öppningar mot V Skolgatan. Dessa tillstänges med luckor i nivå med gatan. Luckorna manövreras med hjälp av långa stänger av järn. I norra väggen finns en nisch liknande den i föregående källare. I södra väggen har sekundärt vid husets tillbyggnad på 1920-talet insatts en 1700-tals dörr med fyra utanpåliggande fyllningar och smidda plattgångjärn, av samma typ som i rum 207 och 213. Utrymmet söder om dörren ligger på en nivå något högre än förevarande källarrum och har plant tak. (I utrymmet står löst uppställda helfranska pardörrar av samma typ som i rum 109). I källarens tak finns elektriska installationer av samma ålder och typ som nämnts i föregående källare. I källaren förvaras en mortel av tackjärn, tidigare använd i apoteksrörelsen i huset. Dess förra placering skall ha varit i förstugan 101.

Källare under rum 112:
Källaren är i likhet med föregående källare kryssvälvd och med golv av kalkstensplattor. Källaren har kvadratisk form.

Källare under rum 113, 114:
Källare med kvadratisk form, kryssvälvd och med golv av kalkstensplattor. Rymmer idag husets värmepanna.
-övriga källare ej tillgängliga vid besiktning i maj 1986.

Bottenvåning:

Rum 101, Förstuga:
Tak putsat och vitmålat kryssvalv av tegel. I taket finns en järnkrok på vilken stöten till en mortel av järn varit upphängd. Mortel med stöt förvaras nu i källaren. Dörr till f d källartrappa: -Stickbågig nitad dörr av järnplåt på bandgångjärn, sannolikt 1700-tal. Dörr till 101 b, skafferi (i vilket kryssvalvet fortsätter): -Skivbeslagen äldre fyllningsdörr på ornerade franska gångjärn av 1700-talstyp. Profilerade foder, möjligen 1700-tal. Dörr till 102: -Skivbeslagen äldre fyllningsdörr på moderna gång järn. Profilerade foder, möjligen 1700-tal eller 1800-talets förra hälft. Dörr till 113: -Liten skivbeslagen äldre fyllningsdörr på ornerade franska gångjärn av 1700-talstyp. Profilerade foder, möjligen 1700-tal. Trappa till 201: -Svängd trappa i ett U-format lopp med plansteg av kalksten och murade sättsteg. Välvt tak.

Rum 102, Tambur:
Tak putsat och kälat med enkel profil mellan kälningen och takytan. Dörr till 102 b, (vindfånq): -Helfranska pardörrar med vardera tre fyllningar, varav de två övre glasade, de två understa med rosett skuren i trä. Sannolikt 1850-tal. Profilerade foder. Dörr till 109: -Profilerade foder 1850-talet. (se 109).

Rum 102b Vindfång:
Dörr, -ytter: -Pardörrar med vardera tre fyllningar, varav de två övre glasade. Fyllningarna inramade med listverk som utåt skenbart ger intryck av helfransk konstruktion. Utvändigt är de nedre fyllningarna ornerade i gustaviansk stil med rutmönster. Dörrarna hänger på smidda plattgångjärn från byggnadstiden. Inkapslat lås, troligen från 1800-talets förra hälft eller mitt.

Rummen 103 - 108 har från 1910-talet nyttjats till charkuteri med genomgripande förändringar av ytskikten som följd. Vid ombyggnaden 1991-93 inreddes en ny lägenhet i f.d. charkuterilokalerna med nytillverkade dörrar och snickerier. En del äldre snickerier fanns dock kvar åtminstone 1986:

Rum 103:
Fönster med halvfransk smygpanel möjligen 1700-tal.

Rum 104:
Fönster med halvfransk smygpanel, fyllningar med s k "nupna" hörn, 1700-tal liksom det profilerade fodret.

Rum 108:
Tak putsat och kälat med rester av profilerad taklist enligt skiss under rum 109. Fönster med halvfranska smygpaneler, fyllningar med "nupna" hörn, 1700-tal liksom de profilerade fodren som är rundade i de övre hörnen.

Rum 109:
Tak vävspänt med profilerad taklist. Takrosett av gips, sannolikt 1850-tal. Väggar tapetserade med sockelpanel, ca 40 cm hög, sannolikt från 1850-talet. Fönster med profilerade foder från 1850-talet, av samma typ som till dörrarna. Till fönstren hör vikbara nattluckor som i infällt läge bildar smygpaneler. Luckorna är av halv-fransk konstruktion med tre fyllningar. Sannolikt insatta på 1850-talet. Bröstpanel, halvfransk med fyllningar med "nupna" hörn under rum 104. Dessa paneler är ursprungliga från byggnadstiden, 1761. Den mellersta av de tre panelerna är täckt av en skiva, men finns sannolikt kvar där under.

Dörrar till 102, 110, 112, 113: -Helfranska pardörrar med rikt profilerade och med rosetter dekorerade fyllningar i olika former och storlekar. Franska gångjärn med knoppar. Mässingtrycke med utformning typisk för empiretiden. Dörrarna sannolikt insatta på 1850-talet. Profilerade foder från samma tid, se uppmätningsritning, profil D.

Rum 110:
Rummet ingår i den på 1920-talet nybyggda delen av huset. Rummet inreddes då för att "gå i stil" med den intillliggande salen, som med undantag för bröstpanelerna nyinreddes på 1850-talet.
Rum 110 har således taklist, sockelpanel, nattluckor och smygpanel i fönstren samt dörrfoder liknande 1850-talsinredningen och bröstpanel liknande de ursprungliga från 1761 års nybyggnad.

Rum 112:
Tak putsat och kälat med profilerad taklist som i rum 109. Takrosett av gips. Väggar tapetserade med sockelpanel som i rum 109. Fönster med profilerade foder och nattluckor av samma typ som i rum 109. Bröstningen är beslagen med skiva och kan dölja en äldre bröstpanel liknande den i rum 109.

Rum 114:
Fönster med smygpanel eller rester av smygpanel.

Övervåning/vindsvåning:

Rummen 202 - 205 torde ha inrymt bostäder åtminstone under 1800-talet, men har senare, framför allt 1947, undergått en genomgripande modernisering vilken har lämnat mycket få spår av äldre byggnadsperioder.

Rum 203:
Dörr till 204: -Skivbeslagen äldre fyllningsdörr på gångjärn dekorerade med knoppar. Profilerade foder, möjligen från 1850-talet.

Rum 204:
Väggar tapetserade med profilerad fotlist av typ sent 1800-tal.

Rummen 206 och 207 ligger i frontespisen mot V Skolgatan och torde har varit inredda till bostadsrum redan under 1700-talet. Av ursprunglig fast inredning återstår dock endast få detaljer.

Rum 206:
Tak putsat och vitmålat med snedställda taklist. Dörr till 207: -Profilerade foder, troligen 1700-tal.

Rum 207:
Tak pappspänt och vitmålat med snedställda taklist, ev av trä. Väggar tapetserade med sockelpanel, ca 20 cm hög. Dörr till 206: -Fyllningsdörr med fyra utanpåliggande fyllningar, mot 207 har dörren skenbart ett halvfranskt utseende. Dörrarna hänger på smidda plattgångjärn från byggnadstiden. Profilerade foder från samma tid. Dörr till 208: -Avlyft, men står sannolikt i hus 3, rum 102. Lika föregående dörr. Profilerade foder av samma typ som till 206. Dörr till 214: -Avlyft. Profilerade foder av samma typ som till 206.

Rum 210 och 211 ingår i den på 1920-talet nybyggda delen av huset. Till de stora fönstren hör nattluckor av samma typ som på bottenvåningen, exempelvis i rum 109 och 110.

Rum 213:
Dörr till 214: -Fyllningsdörr med fyra utanpåliggande fyllningar av samma typ som under rum 207. Profilerade foder, troligen 1700- tal.

Källor: Thomas Carlquist 1987 "Program för restaurering av kvarteret Svanen 1:2, Mariestad, Skaraborgs län 1987-11-26" Skaraborgs länsmuseum för Riksantikvarieämbetet, byggnadsavdelningen, projektnr 16.213.

Med undantag för avsnitt om 1990-talets ombyggnad är historiken hämtad ur "Program för restaurering av kvarteret Svanen 1:2, Mariestad, Skaraborgs län 1987-11-26" av Thomas Carlquist:

-Tomterna 28 och 29 i kvarteret inköptes år 1760 av grosshandlaren och fabrikören Christoffer Zackau, som redan året därpå lät uppföra ett stenhus åt sig och sin familj vid dåvarande Västerlånggatan, nuvarande Västra Skolgatan. Av ett besiktningsinstrument framgår att huset skulle ha varit färdigställt i maj 1761.

Huruvida några omfattande ombyggnader företogs under 1700-talet är ej känt, av bevarade fasta inredningsdetaljer kunde vid en byggnadsundersökning 1986 emellertid ingen sådan ombyggnad påvisas. Anmärkas bör dock att gatufasadens risalit med den gavelkrönta frontespisen samt ytterdörrarna bär omisskännligt gustavianska drag, något som kan antyda att mittpartiet moderniserats, eventuellt i samband med ett ägarskifte mellan släkterna Zackau och Enander på 1790-talet.

Det är känt att byggnaden fungerade som Mariestads apotek under perioden ca 1825 - ca 1895, under vilken tid tillkom den stora mortel av järn, som alltjämt förvaras i huset. Byggnadens södra del nyinreddes under 1850-talet, ombyggnaden skulle ev. kunna knytas till apotekaren C J Lindahl, vilken förvärvade fastigheten 1858. Ett flertal inredningsdetaljer av hög klass såsom helfranska pardörrar, halvfranska vikbara nattluckor m m torde ha tillkommit i samband med detta ägarskifte.

En planskiss från ca 1890, som sannolikt är en rekonstruktion, anger att den bakre rumsfilen då ännu var intakt med väggarna sannolikt i sina ursprungliga lägen, samt att till synes alla eldstäder ännu var i behåll. Det är dock osäkert om 1700- talets kakelugnar ännu stod kvar efter moderniseringen på 1850-talet.

Med släkten Gullbergs förvärv av gården på 1890-talet följer en serie ombyggnader som leder fram till byggnadens utseende vid år 1986.

Från 1890-talets slut fram till omkring 1913 uthyrdes de norra delarna av huset till nyttjande som lokalkontor för Skaraborgs Läns Tidning, sannolikt utan att några ingrepp gjordes. År 1913 flyttades Gullbergs charkuterifabrik, från att tidigare ha legat i särskild byggnad i kvarterets sydöstra del, in i huvudbyggnadens norra halva. Detta medförde en genomgripande ombyggnad där rummen, så när som på fönstersmygarnas paneler, förlorade karaktären av bostadsrum. I rumsfilen mot gården flyttades väggen mellan de båda rummen mot norr, varvid andra fönstret från norr räknat igenmurades.

En ny entré upptogs mot gården, samtidigt som förstutrappan utvidgades. Det är oklart om källartrappans lopp ändrades vid detta tillfälle. I det enda stora och två mindre rummen mot gården inreddes pannrum, torkrum och röken. All eventuellt kvarsittande fast inredning från tiden då rummen var bostad utrevs. I den forna salen mot gatan inreddes på liknande sätt verkstad med charkuterimaskiner. Endast smygpaneler och fönsterfoder, allt från 1700-talet, lämnades orörda.

Ungefär samtidigt, 1912, indrogs vattenburen centralvärme samt installerades elektricitet i huset. Båda anläggningarna var de första av sitt slag i Mariestad. Kvar i huset idag finns eventuellt ursprungliga vattenradiatorer i bostadsrummen, och i källaren numera sällsynta elektriska installationer från denna tid. Ursprungligen försågs huset med ström från eget elverk.

I byggnadsnämndens arkiv finns en ritning med påskriften "Förslag till tillbyggnad å tomten 28 i Mariestad", signerad J D 1923. På ritningen relateras de ovan nämnda förändringarna av de norra delarna. Tillbyggnadsritningen avsåg en förlängning av huvudbyggnaden med 4 m mot söder. Tillbygget innebar att förmaket utanför den f d apotekssalen förstorades till en sal (rum 110 i uppmätningsritning från 1974) samt att en "veranda" tillkom väster om denna, här med bibehållande av den gamla ytterväggen mot söder (rum 111). Av ritningen framgår att ännu 1923 kakelugnar fanns kvar i nuv. rummen 109 och 112. På vinden inreddes två gavelrum i den nybyggda delen, under huset utvidgades källaren i samma mån. Mellan den äldre källaren och den nybyggda insattes en 1700-talsdörr med utanpåliggande fyllningar och smidda plattgångjärn av samma typ som i rum 207. Dörren var sannolikt överbliven sedan någon ombyggnad av bostadsvåningarna. Vid inredningen av rum 110 följdes den dåvarande inredningen i rum 109 i detalj. Sålunda insattes nattluckor, smygpaneler, bröstpaneler och foderlister i överensstämmelse med den intilliggande salongen, vilken med undantag av bröstpanelerna hade nyinretts på 1850-talet.

Exteriört upprepades likaledes de äldre materialen så till vida att tillbygget slätputsades och avfärgades grågult. Sockeln fodrades med kalkstensplattor av samma typ som de ursprungliga. Mot gatan markeras tillbyggnaden av en klassicerande triangelformad fronton, vilken något förrycker balansen i den i övrigt symmetriska gatufasaden. När Nordiska Museet tjugo år senare dokumenterade huset beskrevs det som slätputsat i grågult och med brunmålade ytterdörrar. Inget nämndes om fönstersnickeriernas färgsättning.

År 1947 skedde ytterligare en ombyggnad varvid vindsvåningen till större delen nyinreddes. Härvid tillkom de två mindre stickbågiga kuporna på det främre takfallet samt de större rakslutna på det bakre. Samtidigt torde samtliga äldre fönster ha utbytts mot nuvarande korspostfönster utan spröjsar.
På bilder från sekelskiftet och 1940-talet är de nedre lufterna ännu spröjsade i två rutor. Troligen revs de återstående kakelugnarna vid detta tillfälle.

Sedan 1940-talet och fram till ombyggnaden 1991-93 har inga större ingrepp gjorts i huset, annat än viss modernisering av våtutrymmen, kök, m m.

Byggnadsarbetena 1991-93 innebar en renovering och delvis en restaurering av både exteriör och interiör. Entrédörren och trappan till charkuteriet revs och ersattes med ett nytt fönster i lika utförande som övriga befintliga. Den moderna ytterdörren mot gården revs och ersattes av ny pardörr med dörren till "Bränneriet" som förlaga. Befintliga fönster renoverades. Utvändig plåtinklädnad vid fönster bibehölls eller ersattes av ny i lika utförande. I norra gavelns puts hade skador uppkommit, sannolikt pga charkuteriets innanförliggande kylrum. Fasadputsen knackades ner och ersattes med ny av hydrauliskt kalkbruk som avfärgades med kalkfärg. Taket lades om men takteglet återanvändes, takets plåtdetaljer ersattes delvis med nya lika de befintliga.

Förändringar i interiören:
Bottenvåningens lägenhet mot gården renoverades. Ett befintligt tvättrum revs och köket utvidgades. Ett tidigare sovrum mot gården byggdes delvis om till toalett och dusch. En trappa till övervåningen lades igen. Dörren från trapphuset till köket sattes igen liksom en dörr mellan kapprum och f.d. charkuteriet. Tidigare borttagna pardörrsblad återmonterades. Nya dörrblad monterades mellan kök och sovrum respektive sovrum och passage. Äldre listverk kompletterades med nytt av lika utförande. En ny lägenhet inreddes i f.d. charkuterilokalerna med nytillverkade dörrar och snickerier. Vindsvåningens lägenheter blev delvis omplanerade och renoverade med delvis nytillverkade snickerier. En återanvänd äldre dörr insattes. Trapphuset utvidgades på övre våningen. Väggar och tak målad med latexfärg med kvastteknik för att påminna om kalkfärg. Huset fick också nya installationer för värme, vatten och avlopp och el (gamla elledningar med porslinsisolatorer i källaren bevarades).

Källor:
Thomas Carlquist "Program för restaurering av kvarteret Svanen 1:2, Mariestad, Skaraborgs län 1987-11-26", Skaraborgs länsmuseum för Riksantikvarieämbetet, byggnadsavdelningen, projektnr 16.213.

Stefan Smedegård "Kv. Svanen, Mariestad, Zackauska gården. Ombyggnad 1991-93 Antikvarisk rapport." Stefan Smedegård arkitektkontor 1996-12-12.

Gunnar Ullenius "Vadsbobygden, Tidskrift för Vadsbo hembygds- och fornminnesförening" årgång 1957.