BODAFORS KYRKA

Under 1900-talets första år expanderade Bodafors stationssamhälle
kring möbelfabriken. En önskan att få ett eget kapell växte i samma
takt. 1918 bildades Sällskapet för Norra Sandsjö kapellbyggnad.
Initiativtagare var kontraktsprosten Fingal Bergqvist. Tomtplats och
ekonomisk grundplåt donerades av AB Svenska Möbelfabrikerna.
Sällskapet hade ursprungligen planer på att kunna inrymma såväl
kommunalhus och föreläsningssal i byggnaden. Av detta blev det
dock inget. Frågan vilade till 1937 då den åter väcktes av biskopen
vid en visitation. Följande år bildades Stiftelsen Bodafors kapell. Det
kapell som kom att projekteras inrymde en församlingssal och en
smärre pastorsexpedition i sakristian. Arkitekter var Ewald och Tage
Kjellberg vid AB Borohus och J Windell vid HSB:s arkitektkontor
i Stockholm. Inredningen ritades av AB Svenska Möbelfabrikernas
arkitekt Bertil Fridhagen och tillverkades vid Bodaforsfabriken till
självkostnadspris för stiftelsen. Kapellet uppfördes av trä 1940 och
invigdes av biskop Yngve Brilioth samma år. Byggmästare var Anton
Claesson från orten. Samtidigt skedde en kyrklig omorganisation
så att Bodafors blev en egen församling. Stiftelsen skänkte kapellet
till församlingen som kyrka. Utvändigt så var kyrkan reveterad och
avfärgad i vitt. Formspråket var reducerat i funktionalistisk anda,
men ändå med en traditionell grundton i planlösning och takformer.
Det manieristiskt sidoställda tornet avtäcktes med ett fl ackt tälttak.
1944 kompletterades kyrkorummet med en heltäckande målning
av professor Olle Hjortzberg på den dittills tomma fondväggen. En
riktig orgel fanns inte resurser till förrän 1958 då ett 14-stämmigt
verk från Åkerman & Lund i Stockholm levererades.
Med tiden blev dock församlingslokalerna vilka var tillbyggda i
vinkel åt norr för små. Bl.a. behövde den omfattande ungdomsverksamheten
nya utrymmen, likaså pastorsexpeditionen. 1969
anlitades arkitekt Ralph Erskine för att rita en omfattande om- och
tillbyggnad av kyrkan. Arbetena genomfördes 1971-72 med Byggnadsfi
rma Axel Andersson & Son i Sävsjö som huvudentreprenör.
Fönstren på kyrkans nordsida igensattes och vid denna sida byggdes
ett nytt församlingshem i hela längden, vilket inkorporerade den
gamla församlingssalen. Vid kyrkans södra sida utsparades en liten
gård, vilken kringbyggdes med längor för pastorsexpeditionen,
delvis i souterräng. Den gamla sakristian sparades som en del av
östra längan. Alla fasader kläddes med tryckimpregnerad furupanel i
varierande bredder. Tornet byggdes på med en ny takresning. Själva
kyrkorummet kom att kvarstå i princip oförändrat. Elbelysning
och elvärme förnyades dock. Sannolikt var det vid detta tillfälle
som de två främre bänkarna i norr borttogs för en ny dopplats. Vapenhuset
omändrades helt och entrén handikappanpassades med
en kalkstensramp.
1994 utfördes vissa förändringar i pastorsexpeditionen efter ritningar
av arkitekt Lars Danielsson, godkända av Erskine. 2003
stod samme arkitekt för nya ombyggnader inne i expeditionsdelen.
Dessa tillfredställde behovet av nya arbetsplatser och ledde till viss
förändring av fönstersättningen. Samtidigt byttes fl era dörrar av
brandtekniska skäl, bl.a. dörren mellan sakristia och kyrka. Året
innan hade Riksantikvarieämbetet fattat beslut om att kyrkan skall
skyddas genom Kulturminneslagen. Utan tillstånd upphängdes
2004 sju tavlor av Eva Spångberg i kyrkorummet.

Bodafors kyrka är uppförd 1940 som en salkyrka med fullbrett, rakt
avslutat kor åt öster. I väster, något förskjutet åt söder, reser sig vid
gaveln ett torn. Exteriören är helt omgestaltad 1972. Direkt mot
norra sidan är ett församlingshem byggt, vilket inkorporerar den
gamla församlingssalen från 1940, belägen i rät vinkel mot norr
från koret. Åt söder är en pastorsexpedition i form av tre längor
kring en innergård. Den östra av längorna utgörs av den gamla sakristian
från 1940. Anläggningens södra och östra sidor har souterrängvåning
som rymmer ungdomslokaler. Byggnadskomplexet har
planformen av en rektangel med kyrkan i mitten, markerad genom
utspringande korgavel och resligt tak. Övriga byggnadskroppar är
lägre och mer kubformade.
Byggnaden vilar på en grågrönt avfärgad sockel av betong. Fasaderna
är alla klädda med lockpanel av tryckimpregnerad furu med
bräder av varierande bredder och kraftiga läkt som locklister. Detta
skapar en av arkitekten komponerad rytm. En till fl era droppnäsor
avdelar fasaderna horisontellt. Huvudingången är placerad mitt
på västsidan och består av två portar, den högra leder in i tornets
bottenvåning och den vänstra in i församlingshemmet. Båda har
pardörrar med gråmålad panel. Upp till portarna är en granittrappa
och en kalkstensbelagd ramp, vid sidan av dessa panelklädda rabattlådor.
Liknande dörrblad som huvudentrén har de övriga ingångarna. Pastorsexpeditionen har en ingång i souterrängvåningen mitt på södra sidan. Sakristian har ingång på östra sidan med en
hög betongtrappa, vars räcken är försedda med tryckimpregnerade
träspjälor. Samma utförande har köksingången till församlingshemmet
i nordost. Ovan alla ingångarna hänger skärmtak av råglas,
trä och kopparplåt, vilka bärs av gråmålade järnstänger. Fönstren
har gråmålade träbågar och fönsterbleck av kopparplåt. Långhuset
har fyra höga rektangulära fönster åt söder med kvadratiska lufter,
vilka är från 1940. Under läktaren åt söder och i västra gavelröstet
är två rundfönster från samma tid. Gamla församlingssalen har på
östfasaden fem stora rektangulära fönster från 1940. I övrigt rör det
sig på fasaderna om en oregelbunden fönstersättning med huvudsakligen
liggande, stora ospröjsade fönster, vilka direkt avspeglar
rumsindelningen. Några fönster i församlingsdelen har parställda
luckor av tryckimpregnerade reglar, vilka utgör en fortsättning på
fasadbeklädnaden. Tornets fyra ljudöppningar är placerade mot de
sydvästra och nordöstra hörnen. De är rektangulära med träjalusier.
Det förhöjda torntaket utgörs av två i vinkel mötande pulpettak,
vars form skall påminna om en uppslagen bok. Taktäckningen
består av kopparplåt. Vattenuppsamlaren i kopparplåt är specialritad,
liksom de vid kyrkans östgavel. Över kyrkan reser sig ett
brant sadeltak med täckning av enkupigt lertegel från 1940. De
övriga byggnadskropparna har fl acka, tjärpappstäckta pulpettak
som sluttar in mot innergård, respektive kyrka. Utåt syns bara en
smäckar överkragning av kopparplåt som rak avslutning på de strikt
rektangulära fasaderna.
Den lilla rektangulära innergården består delvis av gräsmatta, delvis
av kalkstensbeläggning med en liten rektangulär rabatt. Längs östra
längan är en liten arkad med trappa ned till souterrängvåningen.
Södra och västra längornas fasader är helt genombrutna av stora
kvadratiska fönster utan spröjsning.