Ornunga kyrka

ORNUNGA NYA KYRKA - Den nyromanska salkyrkan uppfördes i sin helhet 1903-05 efter ritningar av Adrian Crispin Peterson. Den består av ett långhus med smalare, femsidigt kor i öster och sakristia norr om detta samt i väster ett torn. Korets egentliga riktning är nordost, men ovan nämnda väderstrecksangivelser används här som utgångspunkt. Under koret finns ett pannrum från 1941 med trappnedgång av betong från nordost.
FASAD - Kyrkan vilar på en skråkantad sockel av släthuggen rödaktig granit. I denna sitter rombiska ventilationsgluggar. Fasaden utgörs av stommens kvaderhuggna granitblock, lagda i jämna skift med rundfogar. Deras utsidor är råa, vilket gör fasaden levande. Mot alla öppningar, respektive byggnadskropparnas hörn är släthuggna band. Hörnen på långhus, sakristia och torn är förstärkta med strävpelare. Långhusets har två takfall, sakristians ett och tornets tre. Tornet har två strävpelare per hörn, vilket ytterligare förstärker dess intryck av tyngd. Alla takfall på strävpelarna är avtäckta med kopparplåt. Kring västporten finns en utkragande omfattning med vimperg, i vars topp är två släthuggna granithällar med årtalet 1904 respektive en sköld. Tornets klockvåning har fasade hörn som i övergången mot den undre våningen är avtäckta med kopparplåt. I varje sida av våningen sitter två kopplade rundbågiga ljudöppningar inom gemensamma rundbågssmygar. Öppningarna har omfattningar av rött tegel med grå slätputs i svickeln. De ursprungliga ljudluckorna är klädda med beige fjällpanel. Kring fönstersmygarnas rundbågar är släthuggen granitkvader som fortsätter som horisontala band runt hela kyrkan samt mellan klockvåningens ljudöppningar. Nämnda granitbågar kantas även av ett smalt band av huggen kalksten.
FÖNSTER - Alla fönster har ursprungliga, svarta järnlufter och smygar med brant sluttande fönsterbänkar, avtäckta med kopparplåt. De kopplade rundbågiga långhusfönstren sitter två och två i gemensamma rundbågssmygar. Fönstren har omfattningar av rött tegel som även inkorporerar en slätputsad rundel i krönet. Fönstrens enkla lufter har spröjsning med nio rutor i mitten som omsluts av band med smårutor. De likaså kopplade, rundbågiga korfönstren följer samma mönster med tegelomfattningar, dock utan rundel. Varje fönster har fem rutor i mitten med omgivande smårutor. Sakristians kopplade, rundbågiga gavelfönster är av samma slag fast med tre rutor i mitten. De rektangulära fönstren i tornets bottenvåning har åtta rutor i mitten med omgivande smårutor. Dessa fönster sitter i rundbågssmygar med tegelomfattat, slätputsat krön. I tornets andra våning sitter ett rundfönster med nio rutor i väster och i norr respektive söder två rundbågsfönster med tre rutor i mitten och omgivande smårutor.
PORT - Den raka västporten utgörs av en ursprunglig pardörr, klädd med kopparplåt. Handtag och lås är samtida. Porten sitter i en rundbågssmyg med tympanon av kalksten. Sistnämnda har en rundel i mitten med likarmat kors och rosor i svicklarna. Framför porten är en sentida trappa med rullstolsramp åt norr. Allt är av granit. Längs rampen löper ett räcke av galvaniserat stål. Sakristian har en rak, ursprunglig port åt öster. Denna är utåt klädd med sentida, röd masonit och har hjulformiga, svarta gångjärnsband. Smygen har en rak överliggare av släthuggen granit med fasad nederkant. Inom smygen finns en omfattning av rött tegel kring porten. Framför porten är en granittrappa.
TAK - Långhuset bär ett sadeltak med utskjutande vimperger ovanför hörnens strävpelare. Dessa är av rött tegel med slätputsade gavlar. På deras nockar sitter rundstavar, vilka liksom täckningen är av plåt med blymönja. På varje takfall finns tre spetsiga kupor med spetsbågsfönster. De är avtäckta med samma blymönjemålade plåt och kröns av spetsiga ornament. På gaveln sitter en arkitektoniskt uppbyggd skorsten från byggnadstiden, klädd med kopparplåt. Den krönande, genombrutna huven med spira är av blymönjemålad plåt. Koret bär ett sadeltak som är valmat över den tresidiga östväggen. På nocken sitter ett bladornament av blymönjemålad plåt. Takfötterna på långhus och kor utgörs av ett tandsnitt i rött tegel. Sakristian bär ett sadeltak och har på gaveln en rikt uppbyggd takfot av tegel med uppskjutande nockände, allt avtäckt med blymönjemålad plåt. Taktäckningen på långhus, kor och sakristia utgörs av sexkantig skiffer från byggnadstiden. Tornet bär ett åttkantigt torntak med hjulkors av smide på krönet. Taktäckningen utgörs av kopparplåt, lagd så att banden bildar trianglar som innesluts i varandra. Takfoten utgörs av konsoler i rött tegel. Långhus och kor har hängrännor och stuprör av röd plåt.