SPARLÖSA KYRKA

1837 inbjöd Sparlösaborna sina grannar i Slädene till överläggning om möjligheten till sammanbyggnad. Detta beslutades och den nya kyrkan skulle få namnet "Salem" samt byggas på platsen för Sparlösa kyrka. 1844 godkändes ritningarna från Fredrik Blom på Överintendentsämbetet och begärda stamboksmedel samt kollekter beviljades. Grundläggningen skedde 1846 och året därpå stod kyrkan färdig. 1848 skedde invigning och installation av en donerad Söderlingorgel. Redan tidigt behövde dock reparationer utföras emedan taket av ekonomiska skäl ej byggts så väl. Sprickor hade även uppstått i murarna. Således utfördes 1856 takförstärkning och insättning av dragjärn. 1868 skedde omputsning av murarna. 1870 byttes det ursprungliga innertaket av gips mot ett ett pärlspontat brädtak. Interiören vitmålades. 1889 insattes värmekamin och tio år senare genomfördes en inre ommålning. Dekormålning i nyrenässans utfördes efter ritningar av arkitekt Lars Kellman i Borås. Denna bestod av en rik gesimsutsmyckning med girlander och mot bröstningen en sicksackbård. I krönet till altarfonden gjordes även en utsmyckning som ännu kvarstår. Predikstolsfyllningarna försågs med målningar av evangelisterna. Fyra år innan hade altarets ursprungliga träkors ersatts av en gipskopia av Thorvaldsens Kristus. 1923 utfördes nya målningsarbeten och bänkarna ombyggdes. 1925 ombyggdes orgelverket. 1927 reparerades ånyo yttertaket. Två år senare insattes innanfönster. 1937 uttogs den s.k. Sparlösastenens stycken ur tornmuren och sammanfogades.
1949-50 genomfördes en genomgripande renovering efter ritningar av den i stiftet flitige arkitekt Axel Forssén, Skara. Kaminer och skorstenar togs bort för att ersättas av elvärme, även belysningen elektrifierades. De obekväma bänkarna ombyggdes och fick ökat radavstånd. Sidogångar arrangerades. Dock återanvändes de gamla bänkdörrarna. I koret uppfördes två korbänkar av delvis äldre material. Thorvaldsens Kristusbild flyttades och ersattes av ett nytt krucifix. Takets pärlspont kläddes in med träfiberskivor. I innanfönstren insattes antikglas och blyspröjs. Hela interiören ommålades i grått och vitt efter att större delen av 1899 års dekormålning borttvättats. Sakristian försågs med vindfång och ny skåpsinredning. Den medeltida dopfuntsfoten som stöttat predikstolen flyttades nu fram och kompletterades med en ny cuppa. Läktaren fick nytt golv. Det Lybeckerska huvudbaneret konserverades och uppsattes.
1957 installerades ett nytt orgelverk. 1965 skedde en exteriör omputsning och lanterninen fick ny takstol och dess taktäckning av järnplåt byttes mot kopparplåt. Nya hängrännor och stuprör uppsattes. 1982-83 skedde en nymålning av interiören i befintlig färgsättning och taket isolerades. 1986 borttogs de tre bakre bänkraderna för att skapa utrymme under läktaren. 1990 anordnades ny textilförvaring.

SPARLÖSA KYRKA - Den nyklassicistiska salkyrkan från 1847 består av ett långhus med fullbrett rakt kor i nordost. Bakom sistnämnda är en smalare och lägre halvrund sakristia. I sydväst är ett torn som rider på långhusgaveln.
FASAD - Kyrkan vilar på en svagt utkragande sockel av gråsten. I tornet är några skråkantade sandstenar. Fasaden är spritputsad och bär en ljusgul kalkfärg. Omfattningarna och tornets hörnkedjor är slätputsade och vitkalkade. Över västporten sitter en rektangulär kalkstensplatta med förgylld inskription om kyrkans tillkomst. Lanterninen är fyrsidig och kantas av lisener. Den är klädd med kopparplåt.
FÖNSTER - Alla fönster har ursprungliga ytterfönster med foder, bågar och spröjs av gråmålat trä. Smygarna följer fönstrens form och har solbänkar av kalksten. De rundbågade långhus- och korfönstren sitter i grupper om tre. De har korspost och fem lufter med hörnbeslag. Varje luft har sex rutor. Mellan smygarnas bågar är små utkragande slätputsade band som binder dem samman. De två sakristifönstren har samma utförande. Över mittporten är en stickbågad lunett med sex rutor i enkel luft. Över västporten är en rundbågad lunett med sex rutor i enkel luft. Bådas smygar omges av band som ovan. I tornets nedre mellanvåning är två rundfönster med enkel luft och åtta rutor. I den övre mellanvåningen är ett rundbågat fönster med tre lufter. Nedre lufterna har fyra rutor var och lunetten har sex rutor. I varje sida av tornet är en rundbågad ljudglugg. I dessa sitter ursprungliga rundbågade parluckor med liggande grå spont. Lanterninens fyra rundbågade fönster från 1950 har korspost och fem öppningsbara lufter. Varje luft har sex rutor.
PORT - Alla portar är ursprungliga och har gråmålad fiskbenspanel upptill och liggande nedtill. Västporten och mittporten är raka pardörrar. Västporten har dörring och rombisk låsplatta. Den sitter i en rundbågad smyg med överljus. Framför porten är en kalkstenstrappa med järnräcken och en rullstolsramp i rostfritt stål. Mittporten sitter i en stickbågad smyg med kalkstenstrappa. Sakristiporten är rak och har sentida handtag och lås. Den sitter i en stickbågad smyg med kalkstenstrapp.
TAK - Långhuset har ett sadeltak som täcks av skiffer. Sakristians valmade tak täcks av kopparplåt med diagonala falsar. Deras ursprungliga takfötter är av gråmålat trä med karnisform. Det fyrsidiga torntaket utgörs av en huv med lanternin och flack tak. Sistnämnda kröns av ett kopparkors och täcks av kopparplåt. Huven täcks av skiffer. Den ursprungliga takfoten av gråmålat trä har konsoler. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt.