ÄLGARÅS KYRKA

ÄLGARÅS KYRKA - Den timrade och spånklädda träkyrkan har rektangulärt långhus, fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster, vapenhus i söder, ett lågt, vidbyggt vapenhus i väster samt sakristia norr om koret. Över långhusets västra del är ett lågt torn i form av en fyrsidig takryttare.
FASAD - Kyrkan är timrad av liggande furustockar och klädd med rödmålade och sågade spån. Lagren av rakt avslutade spån varieras regelbundet genom att var femte lager består av nedtill rundade spån.
I söder finns dessutom en spåntäckt följare vid varje sida av vapenhuset samt i norr två stycken mellan fönstren. Egentlig sockel saknas. Byggnaden vilar på låga naturstenar innanför fasaden. På sakristians östfasad finns en lykta. Fasaden omspånades 1964.
PORT - Huvudingången i kyrkans södra vapenhus är en senmedeltida port av vertikala furubräder med fyra järnbeslag. Den rombiska nyckelskylten och dragringens fästplatta är rikt utsirade med växtornament. På nedre delen är ett inristat bomärke. Framför porten ligger två naturstenar. Sakristians östport är en svartmålad, rektangulär enkeldörr med fiskbensmönster. Dörren är placerad ca 40 cm över mark, men trappa saknas förutom en låg stenhäll framför. Norr om porten finns på marken en källarnedgång med två järnplåtsbeslagna dörrar. Västporten från 1964 är en omålad, rektangulär pardörr med fiskbensmönster, två dragbyglar av smide samt röd träomfattning. Porten är placerad i liv med fasaden i ett litet vapenhus i väster. Framför finns en granittrappa med tre trappsteg och vilplan.
FÖNSTER - Kyrkans långhus har på varje sida två, upptill tresidiga, grågröna fönster med korspost. I korets nordöstra respektive nordvästra fasad finns vardera ett likadant fönster. Fönstren indelas genom blyspröjs i smårutor, 2x4 i varje luft.
I sakristian finns ett grågrönt, kvadratiskt fönster i norr och ett i öster. Dessa har mittpost och varje luft är spröjsad i 2x3 rutor. I västra gavelröstet finns ett litet, rundbågig fönster och i läktarvåning, över vapenhuset/vindfånget, ett något större, upptill tresidigt avslutat fönster. Alla fönster är placerade i liv med fasaden och har smala fönsterbleck av kopparplåt. Nuvarande fönsteröppningar är troligen från 1800-talets första del, och nya bågar insattes 1964. Tornet har två, tätt placerade rektangulära ljudgluggar mot norr respektive söder och en mindre och rundbågig mot öster. Alla har svartmålade luckor.
TAK - Kyrkans branta och tjärade spåntak är valmat över koret. De nedre spånen är sågtandade. Sakristian har valmat sadeltak, vapenhuset sadeltak och tornet ett upptill avsmalnande torntak, alla täckta av tjärade spån. Torntaket kröns av en järnspira med flöjel, försedd med årtalet 1735. Det västra vapenhusets tak är troligen plåttäckt. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt.

ÄLGARÅS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, fullbrett och tresidigt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret, vidbyggt vapenhus söder och ett vidbyggt litet vapenhus/vindfång i väster. Kyrkan är en av landets mycket få bevarade medeltida träkyrkor. Interiören har dock mest karaktär av 1600-1700-tal.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång, och genom en tvärgång i söder. Över västra delen av långhuset är en läktare och under dess västra parti underbyggnader på båda sidor av mittgången. De avskiljs från kyrkorummet genom skärmväggar med två dörrar mot mittgången. På skärmväggen är en reliefskulptur föreställande en knäböjande ängel på varje sida av mittgången, troligen tillhörande sydväggens medeltida calvariegrupp.
Förutom en port i väster finns en dörr till vapenhuset i söder. Avgränsning mot koret och mot tvärgången utgörs av bänkskärmar. I långhusets nordöstra del är predikstolen placerad med trappa från öster. Bänkarna är avkortade mot väggen i höjd med predikstolen och dess trappa. På sydväggen sitter en nyare nummertavla. På båda sidor av tvärgången står en rygglös grå bänk.
GOLV - Trägolvet utgörs, enligt renoveringsrapporter från 1970-talet, av halvrunda, längsgående stockar. Golvet är troligen ett obehandlat s.k. skurgolv. I gångarna ligger röda gångmattor.
VÄGG -Väggarna utgörs av liggande, bilat timmer med dekormålning. De tre nedre bjälkarna är något grövre än de övriga. Målningarna utgörs av grå stenimitation/marmorering från 1929 samt runt fönstren draperimålningar, möjligen samtida med takmålningarna, dvs 1750-tal. Draperierna går i rött och blått med guldfärgade rosetter i övre delen. Mitt på nordväggen finns en rektangulär målad bild, föreställande Kristi dop och häröver den helige ande. Färgerna är ljusa och polykroma. Bilden omges av en likadan draperimålning som fönstren. Den är troligen från 1600-talets slut. Konstnären är möjligen Mäster Enock, som 1696 tillverkade och målade altaruppsatsen. Utmed bänkarna är en grön skärm/bröstpanel med utsparade profilerade speglar i samma färg samt grå överliggare.
Väggen avslutas upptill av en mycket bred, utmed långsidorna nedåt vinklad taklist, som undertill bildar en horisontell, vitmålad "hylla". Den nedre kanten av själva listen har en vulst, marmorerad i vitt och rött och häröver finns målade bibelord i svart på vit botten runt listen. Skärmväggen under läktaren utgörs av vertikal, slät, vitlaserad panel.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Västporten är en ljusbrun pardörr med profilerad, fiskbensmönstrad fyllning, tillverkad på 1960-talet. Dörren till vapenhuset är av samma typ, men enkel med oval nyckelskylt av plåt. Dörrarna är rektangulära och sitter i grunda, rektangulära nischer.
FÖNSTER - Långhuset har på varje långsida två upptill tresidiga brunmålade fönster med korspost och smal fönsterbänk. Fönstren sitter i grunda smygar med brun omfattning av trä. De fyra lufterna är öppningsbara och kopplade. På insidan indelas varje luft i 6 smårutor genom blyspröjs med katedralglas. Fönsterbågarna är från 1964. Över läktaren är i väster är ett mindre, brunmålat fönster med samma färg samt med mittpost.
TAK - Taket är ett plant trätak, rikt dekorerat med målningar i Läcköskolans anda. Över långhuset finns två stora målade speglar med motiv, alla i röda toner, och över koret ytterligare en. Den västra, fyrpassformade spegeln över läktaren avbildar yttersta domen med en himmel som öppnar sig och med änglar. Den ovala mittspegeln visar Kristi himmelsfärd. En åttkantig spegel i koret avbildar uppståndelsen. Kristus med segerfana stiger upp ur en kista. Närmast speglarna finns målade buketter och änglar med språkband mm. Runt hela taket, närmast listen är en bred blå bård med akantus i grisaille och häri runda medaljonger med målade bibelord i svart. Målningarna är gjorda 1750-1752 av mäster Anders Broddesson. Över mittgången hänger tre malmljuskronor i barockmodell.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Söder om mittgången går upp en läktartappa från norr. Den raka trappan har öppna, omålade steg med gummilister samt utmed väggen en rund, träfärgad ledstång. Öster om trappan finns förvaringsutrymmen mm innanför skärmväggar med en ljusbrun, modern spegeldörr. Norr om mittgången finns också förvaringsutrymmen sam två dörrar mot mittgången. Läktarunderbyggnaden tillkom 1966, men har förändrats 1980 och 2005.
KOR - Koret avgränsas mot långhuset genom bänkskärmar på båda sidor av mittgången.
Altaret är placerat ca 70 cm från östra korväggen och altarringen ca 12 cm från väggen. Innanför altaret, utmed väggen, är en grund sockel, på vilken altaruppsatsen är placerad. På varje sida av altarringen sitter en nummertavla på väggen. I nordväggen finns dörren till sakristian och öster om denna en korbänk, troligen en brudbänk. Över bänken hänger ett skåp med en madonna. Framför norra bänkskärmen står ett piano och en ambo. På södra korväggen hänger en stor calvariegrupp och härunder står ett litet dopaltare i form av ett grunt, grönt träbord. Öster om calvariegruppen står ett ståndur märkt 1842 och med kurbitsmålning, troligen senare. I korets östra del står även en dopfunt och en smidd dopljusstake. Över sakristidörren hänger en snidad och förgylld sol och i mitten treenighetens symbol.
GOLV - Se långhus. Framför altarringen ligger en stor yllematta vävd i geometriska mönster, i mitten märkt "ÄLGARÅS KYRKA 1959" Innanför altarringen ligger en mindre, grå matta. Framför dörren till sakristian och uppgången til prediksolen är ett ca 2 cm högt och en meter långt övergolv.
VÄGG -Timmerväggen är målad med samma murimitation som långhuset och fönstren omges av likadana draperimålningar. Även altaruppsatsen omges av en draperimålning. Taklisten fortsätter även runt korets tresidga avslutning i öster.
DÖRR - Den rektangulära enkeldörren till sakristian, troligen 1700-tal, är klädd med fiskbensmönstrad fyllning av profilerade bräder. Dörren har stocklås och senare nyckelskylt samt dragbygel av smide. Dörren är placerad i en grund nisch med brun träomfattning.
FÖNSTER - Koret har i nordöst respektive sydöst ett likadant fönster som långhusfönstren.
TAK - Se långhus.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret från 1980 har en grå träskiva och grönt träunderrede av liggande bräder. På framsidan är ett förgyllt Kristusmonogram.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen består av ett kvarter i norr och två i söder. Bänkarna är öppna mot mittgången, men slutna mot långväggarna - se långhusvägg. Bänkskärmarna är engelskt röda med svart, enkel och "stormönstrad" marmorering. De rektangulära bänkgavlarna är målade som skärmarna. Speglarna i olika grå nyanser, är nedåt avsmalnande och pilasterliknande samt prydda med marmoreringar. Skärmarna pryds av kvadratiska, profilerade och ljusgrå fält med svarta marmoreringar. Överliggarna är grå. Invändigt är bänkarna grönmålade, även bokbrädena. Fotstöd saknas. Bänkinredningen från 1929 är ritad av Knut Nordenskiöld.
KORBÄNK/BRUDBÄNK - Den ljusgrå bänken med grå överliggare har en gavel med rikt profilerad spegel samt en omålad bänkskräm med reliefartad dekor i plattskärning. Dekoren utgörs av speglar med akantus överst samt häremellan pilastrar med tulpanprydda kapitäl. Bänken är troligen från 1687.
PREDIKSTOL - Den polygonala predikstolen indelas i fält genom grå kolonnetter med förgyllda växtslingor i relief. I varje fält är en upptill tresidig spegel med brunmarmorerad och kantförgylld ram. Fälten pryds av naivistiska målningar av evangelisterna i främst rött och blått mot blå bakgrund och med förgyllda glorior. Korgen har brutna och profilerade kanter, nedtill med nedhängande, utsågade treklöverblad. Den vilar på en rundad smal fot med ett mittklot, ådrad i engelskt rött. Trappan från öster har öppna brunbetsade steg samt en rund handledare och mot kyrkorummet ett skrank. Skranket är grönt med orangemarmorerade nedsänkta speglar med förgyllda ramar.
Det polygonala ljudtaket har profilerad kant i rött, blått och grönt enkla utsågade, nedhängande festoner samt ovanpå kanten utsågade gröna akantusformer. Undersidan är har en målad himmel samt en skulpterad, nedhängande duva i guld.
LÄKTARE - Läktaren från 1691 vilar utmed mittgången på fyra fyrsidiga pelare, marmorerade i engelskt rött. Dessa fortsätter genom läktargolvet och upp i taket. Läktaren har en rakt utskjutande mittdel. Läktarbröstet utgörs av ett blåmålat skrank med rektangulära speglar. Dessa har snidad ram med akantus samt nedsänkta fält med målningar av apostlarna, Moses och Kristus. Under speglarna finns namnen i svart. Figurerna är främst i rött på brun botten. Läktargolvet är av smala bräder. Läktaren förstorades 1980. Mitt på läktaren finns tre nya gradänger. Innanför en brädvägg i det sydvästra hörnet är uppgång till tornet. Den raka trätrappan har inbyggda steg samt ledstång.
ORGEL - Den lilla orgeln av kororgelmodell är placerad i norra delen av läktaren med fasaden mot öster. Den rektangulära, enkla fasaden innehåller ett fält med synliga pipor. Spelbordet är vänt mot öster. Den mekaniska orgeln är inköpt 1967 från Smedmans orgelbyggeri, Lidköping och har 13 stämmor, fördelade på två manualer och pedal. Fasaden är ritad (senare?) av Tore Virke, Stockholm.
SPECIFIKA INVENTARIER -
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är placerad på en ca 15 cm djup och 130 cm hög sockel i samma bredd som altaret. Den grå sockeln med gröna lister pryds av två speglar marmorerade i orange med förgylld ram. Den mycket färgglada uppsatsen är upptill tresidigt avslutad. Altartavlan omges av skulpturer; i norr av aposteln Petrus, i söder av Matteus samt upptill av tre änglahuvuden. Utanför respektive apostel är en vit, jonisk kolonnett med förgyllt kapitäl samt reliefakantus i grönt samt en "sjöjungfru". Kolonnetterna vilar på två svängda röda och förgyllda kolonnetter. Mellan dessa är ett rött fält med en oval, svart texttavla med ljus målad skrift angående altaruppsatsens tillkomst. (ÅR 1696 PÅ KYRKAN SEGEN KOSTNAD BLEV ALTARTAVLAN UPPSATT SAMT RENOVERAD 1820) Altaruppsatsen är tillverkad av Mäster Enock, Fägre. Tavlan omges av grön reliefakantus. Ovanpå det brutna och delvis förgyllda krönet är skulpturer av änglar med kors och törnekrona i norr, bägare och kors i söder och kors i mitten.
ALTARTAVLA - Den upptill rundade tavlan från 1696 utgörs av en calvariegrupp, rikt bemålad i blått och grönt på blå botten. I bakgrunden är målat "ECCE HOMO". Tavlan omges närmast av en snidad list med bladornament.
ALTARRING - Den femsidiga och delbara altarringen utgörs av en balustrad med svarvade vita balustrar med grå marmorering. Armstödet är av trä och, liksom hörnpelarna, brunmålat medan knäfallet är stoppat och klätt med ljusblått tyg. Enligt Skara Stifts Kyrkobeskrivningar nr 9 är altarringen från 1816, men delar av en äldre altarring ingår.
DOPFUNT - Dopfunten av täljsten är från 1200-talet och mycket liten. Cuppan är svagt konande med en vulst runt mynningen och en repstav nedtill. Foten är cylindrisk och profilerad samt placerad på en nästan kvadratisk fotplatta, något kantstött. Funten har ett löstagbart uttömningshål. Det stora fatet är av tenn. Funten är placerad på en ca 25 cm hög kvadratisk och nygjord träsockel, målad som bänkgavlarna. Dopfunten är av norsk typ.
NUMMERTAVLA- De tre svarta, rektangulera nummertavlorna är troligen nytillverkade.
SKULPTURER - Den lilla, tronande madonnan på korets norra vägg är från 1200-talets början och placerad i ett samtida, brunt skåp med svarta blommor och utsågade trepass överst. Dörrarna är bruna med blå speglar. Maria sitter på en svart bänk med en mycket liten Jesus sitter på sitt högra knä. Maria har rakt, gult hår och bär en brun klänning, grön mantel, krona samt pannlin med dok. Kristus har krona och spira. Figurerna är troligen ommålade på 1920-talet.
Calvariegruppen från ca 1250 är av ek och mycket stor. Gruppen utgörs av tre separata figurer och har ursprungligen troligen varit placerad i valvet över korskranket Kristus bär krona, vitt höftskynke och har korslagda ben. Korset är starkt grönt med röda detaljer och i ändarna prytt med snidade evangelistsymboler. Johannes är tillverkad av Harry W Svensson, Fägre,1990. Maria lutar sitt huvud mot handen. Hon har dok och pannlin och liksom Johannes klädd i grön med röd mantel. Maria och Kristus är troligen ommålade på 1920-talet. Till gruppen har troligen hört två änglar som nu finns på långhusets västvägg.
VAPENHUS I SÖDER - Vapenhuset är beläget ett trappsteg lägre än långhuset. Porten är placerad 6 trappsteg under vapenhusgolvets nivå. En kalkstenstrappa med handledare leder hit. I det sydvästra hörnet står en järnbeslagen offerkista från 1600-talet och i det nordvästra hörnet en annan kista med äldre föremål, bland annat träljusstakar och sovelfat.
GOLV - Golvet utgörs av breda plankor.
VÄGG - Väggarna är av vitlaserat timmer. På sydväggen, väster om dörren till långhuset, hänger en inglasad monter med äldre föremål, bland annat ett ringarkors, dopskålar och ett två gravkors och en flöjel av smide från 1700-talet. Utmed västväggen hänger en skamstock, tillverkad 1705 av Gabriel i Högshult, samt en liten, medeltida kyrkklocka. Klockan hänger sedan 1971 i en liten klockbock. Klockan är försedd med ett band av rutmönster och härunder med runinskrift. Troligen är den tillverkad av samme person som gjort en klocka i Färed och den berömda klockan i Saleby.
PORT - Porten utgörs av en gammal, rödmålad rundbågig plankdörr med stocklås. Porten är placerad i en nisch med brunmarmorerad omfattning av trä.
TAK - Taket är plant och av grå, släta bräder.
VAPENHUS/VINDFÅNG I VÄSTER - Utrymmet är klätt med vit träpanel i väggar och tak. Portens - pardörrens insida är brunmålad med fyra kvadratiska speglar och en vertikal dragbygel på varje dörrblad.
SAKRISTIA -Sakristian ligger ett trappsteg under korets golvnivå. I nordväggen och i östväggen är vardera ett fönster och framför det senare ett bockbord och två stolar av renässansmodell från, sannolikt från1800-talet. Utmed västväggen finns förvaringsutrymmen bakom en vägg av stående profilerad panel med infällda dörrar. På sydväggen är en piscina. Sakristian är renoverad på 1960-talet.
GOLV - Golvet är täckt av röd heltäckningsmatta.
VÄGG -Väggen är av liggande timmer.
PORT - Porten av senare datum är rektangulär och enkel av såtende, slät och träfärgad panel med vitlaserad omfattning.
FÖNSTER - De kvadratiska fönstren är vitmålade med mittpost och med vitlaserade fönstersmygar och bred fönsterbänk.
TAK - Taket är av vitmålade, äldre bräder.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhuset. Våning 2 har grovt plankgolv, tak av plankor och väggar av liggande plankor. Långhusväggen i öster har mot söder en bräda med målningsfragment, bland annat blommor, från 1400-talets slut. En rak, öppen trappa leder till våning 3. Även här är väggar, tak och golv av bräder. Kyrkklockan är, enligt inskription, gjuten av MO Ohlsson, Ystad, 1928.

ÄLGARÅS KYRKA - Älgarås kyrka föregicks av en tidigmedeltida träkyrka, möjligen en stavkyrka. Inuti kyrkan hittades vid arkeologiska utgrävningar 1979 brakteatrar och grunden till en föregående kyrka. Denna tycks ha haft ett smalare och rakt avslutat, ovanligt långt kor i öster. Från denna kyrka har bevarats ett madonnaskåp, en calvariegrupp (triumfkrucifix och Maria), en dopfunt av norsk typ och en kyrkklocka med runor.
Nuvarande kyrkas långhus har genom dendrokronologi daterats till tidigast 1460-talet. Västra delen av långhuset uppfördes 1579. 1684 revs 1400-talskoret och det nuvarande tresidiga koret uppfördes. Från senmedeltiden återstår alltså kyrkans långhus, en port (nu i söder) och på vinden en sekundärt använd bräda med fragment av figurmålning.
1647 byggdes ett vapenhus. Nya Långhusfönster insattes 1684 och en ännu bevarad korbänk/brudbänk är möjligen tillverkad 1687. En ljuskrona i koret är daterad 1673. Bänkinredning och läktare uppsattes 1690-1691. Från 1696 är nuvarande altaruppsats av Mäster Enock, Fägre, och troligen även nordväggens målning föreställande Kristi dop. 1705 - 1706 revs triumfbågsväggen och en sakristia uppfördes i norr. Vapenhuset ersattes 1707 av ett nytt, det nuvarande på sydsidan. Från samma år lär ett bord i sakristian stamma. Takryttaren/tornet i väster uppfördes 1735. Samtidigt revs en klockstapel nordväst om kyrkan och kyrkan fick nya och större fönster. Predikstolen från 1700-talets mitt (1740?) målades av Anders Broddesson. Broddessons takmålningar tillkom 1757. Den första orgeln anskaffades troligen 1776. Det sockenmagasin som ännu är bevarat uppfördes 1786. 1816 borttogs ett korskrank, men delar av detta tycks ha användes till den nuvarande altarringen. Fönstren förstorades troligen vid samma tid. Nytt altare tillkom. En altartavla med ett kors flankerat av pilastrar och förgylld sol uppsattes troligen 1829. Den gamla altaruppsatsen i barock tycks då ha placerats på södra korväggen. Vid 1800-talets slut diskuterades under flera år rivning av Älgarås gamla kyrka. Man samlade in pengar för uppförandet av en ny och hann t.o.m. köpa bänkar till denna innan man ändå beslöt att 1886 renovera kyrkan. Renoveringen kom att innefatta invändig målning, och troligen renovering av predikstol. Eventuellt uppfördes nu vindfånget/vapenhuset i väster. Läktaren förstorades och värmekaminer installerades samtidigt. De nya bänkarna insattes istället.
1918 inköptes en orgel av Olof Hammarberg, Göteborg. Fasad ritades av Axel Lindegren. Samma år elektrifierades kyrkan.
Vid Knut Nordenskiölds renovering 1929 placerades 1600-talets altaruppsats och triumfkrucifixet i kyrkan efter att en period ha stått i magasinet. Takspånen tjärades. Nuvarande bänkar ritades av Knut Nordenskiöld. Kyrkan fick värmeanläggning med lågtrycksånga i en källare under sakristian och kaminerna avlägsnades. Den spända papp med oljemålade pilastrar och vita fält som under en period, sannolikt sedan 1886, suttit på väggarna avlägsnades och timret gråmålades. Under pappen hittades nordväggens målning med Kristi dop samt draperimålningar. Dessa framtogs och konserverades.
Fasaden på vindfånget i väster, som tidigare varit klätt med panel, kläddes nu troligen med spån. Den medeltida porten, som en tid förvarats i magasinet, uppsattes i vapenhuset. Den hade föregåtts av en fiskbensmönstrad pardörr och dessförinnan (på foton från 1880 och 1910) av en fiskbensmönstrad enkeldörr. Även magasinet/bårhuset ombyggdes.
Konserveringsarbeten tycks ha utförts 1931 genom kyrkmålare KJR Johansson. Dessa bestod i rengöring av takmålningar och draperimålningar, borttagning av överliggande färglager på predikstol och ljudtak, rengöring av läktarbröst, altarring och krucifix.
1952 utökades kyrkogården i söder och en ceremoniplats av granit med ett ekkors inrättades. Nya grindar mot vägen uppsattes. Ritningarna var gjorda av Kyrkogårdstjänst i Örebro. Elvärme installerades 1954. Altaruppsats, krucifix och madonna konserverades samtidigt genom Olle Hellström. 1964 skedde omspåning av fasaden. De gamla spånen ytbyttes mot nya, handkluvna spån utom i norr, där de gamla behölls. Före 1964 var fasaderna klädda med stående locklistpanel till en meters höjd och först häröver med handkluven furuspån (var fjärde med rundad kant). Detta bekräftas av äldre bilder. Hela fasaden verkar ha spåntäckts 1964. Fönsterbågarna och västporten från 1929 utbyttes. Yttertrappan i väster omlades. Arbetena leddes av arkitekt Anders Ekman.
Vid Edgar Haasums inre renovering 1966-1967 ombyggdes sakristian . Ny orgel från Smedmans orgelbyggeri, Lidköping, inköptes 1967. De medeltida skulpturerna och altaruppsatsen konserverades av Olle Hellström 1969.
En ekonomibyggnad efter ritningar av Stig-Evert Johansson Silverstrand, Töreboda, uppfördes troligen 1972.
Vid Jerk Altons omfattande renovering 1979-1980 isolerades golven, och golvet inuti altarringen sänktes. I samband med golvarbetena utfördes en arkeologisk undersökning. De flagnande takmålningarna konserverades genom konservator Alf Hedman. Kyrkan fick nytt altare. Kyrkans inre fick ny och ljusare färgsättning, bänkvärmare insattes och elinstallationer översågs. Läktaren utbyggdes så att 9 fält istället för tre blev utskjutande. Gradänger byggdes på läktaren och ett galler framför orgeln avlägsnades. Förrådet under läktarens södra sida förstorades. Altarringen sektionerades. Läktarbröst, predikstol, altaruppsats och skulpturer konserverades. En panel vid altarets gavlar avlägsnades. Entreprenör var Bygg-Paul i Örebro. Nya textilskåp anskaffades troligen 1983. Omkring 1988 konserverades madonnan och altaruppsatsen genom Alf Hedman och Conny Carlsson. 1990 tillverkades en ny Johannesfigur för att komplettera korets calvariegrupp. Konstnär var Harry W Svensson.
1995 byggdes en handikapptoalett i magasinet och en ny maskinhall uppfördes. Samtidigt förändrades kyrkogårdens ceremoniplats till minneslund. 2000 skedde utvändiga underhållsarbeten då taket tjärades, vindflöjeln utbyttes mot en ny m. Arbetena utfördes genom Bygghyttan i Karlsborg.