BALTAKS KYRKA

Kyrkan uppfördes 1917 efter ritningar av arkitekten Georg A Nilsson. Byggmästare var J A Gustafsson, Tidaholm och målarmästare K J R Johansson, Skövde. En orgel färdigställdes av Åkerman & Lund, Stockholm. 1928 installerades en kamin i anslutning till korporten.
1950-52 genomfördes en renovering under ledning av arkitekt Adolf Niklasson. En donation möjliggjorde utförandet av en glasmosaik i korfönstret. Konstnär var Simon Sörman. På altaret placerades en relief av bildhuggaren Arvid Bryth. Det tyska krucifix av trämassa som satt på takstolens främre hanbjälke flyttades till ovanför sakristidörren. Predikstolen försågs med ljudtak och en dopfunt nygjordes. Nummertavlornas fötter omdanades till ljusstakar. Tre romanska stenskulpturer som suttit i Baltaks gamla kyrka flyttades från Tidaholms kyrktorn och murades in i koret. Kaminen byttes mot elvärme. Även belysningen elektrifierades och några nya armaturer tillkom. Det södra trapphuset revs för att rymma elcentral och orgelfläkt. Läktarbänkarna slopades därvid och ett kapprum för kör ordnades på läktarens norra del. Dessa utrymmen ovan läktaren avskärmades med spaljéväggar. Orgelverket ombyggdes av Nordfors & Co, Lidköping. Korporten igenmurades och försågs med ett fönster samtidigt som dess vindfång omvandlades till doprum. Fönsterbänkarna nygjordes. Sakristian försågs med ny inredning. För ommålningsprogrammet av interiör och exteriör svarade Olle Hellström.
Renoveringen 1983-86 följde ett program upprättat av R Saariste, Skövde. Detta inbegrep inre och yttre ommålning, uppsättning av hängrännor och stuprör, isolering av tak, ny och mer praktisk inredning i sakristia samt installation av ljudanläggning och strålkastare. 2004 lades torntaket om.

BALTAKS KYRKA - Kyrkan från 1917 består av ett långhus med smalare rakt kor i öster, vilket är försett med en tresidig absid. Båda har samma takhöjd som långhuset. Norr om koret är en sakristia. Över västra långhusgaveln reser sig ett litet torn.
FASAD - Kyrkan vilar på en sockel av grovt tuktad granit, vilken under kor och sakristia är lagd i två skift. Murarna av tegel är slammade och målade med en ljusgul kalkfärg. Mellan långhusfönstren är strävpelare. På västgavelns hörn har fyra större strävpelare anbragts liksom två som flankerar porten och två på korets hörn. Alla är avtäckta med enkupigt lertegel. Korets strävpelare har valmat fall. Vid anslutningen mot väggarna är strävpelarnas takfall avtäckta med smutsvitt målad plåt. På den södra långsidans östra ände är en mindre utkragning. Långhusets fönster befinner sig i grunda smygar som löper ända ned till sockeln. I varje sida av tornet är två raka parluckor med tjärad fiskbenspanel. Dessa sitter i grunda trepassformade smygar. Ovan dessa är tre rundblinderingar. I sakristians gavelröste är två rundblinderingar och ovan dessa ett fönster. Mellan strävpelarna på västfasaden sitter ursprungliga porthållare i smide med sköldform.
FÖNSTER - Alla fönster är ursprungliga och har karmar och bågar av vitmålat trä. Långhuset har fyra fönsteraxlar med breda rundbågsfönster. Dessa har två poster med tre öppningsbara lufter. I mittlufternas övre del är små glasmosaiker med bibliska symboler, utförda av Georg A Nilsson och N P Ringström, Stockholm. Lufterna har i övrigt en tät blyspröjsning med färgat antikglas, samt vitmålade stormjärn och hörnbeslag. Utkragningen på södra långsidan har ett rundbågsfönster med enkel luft och mosaik i krönet. Även här är tät blyspröjsning med färgat antikglas och stormjärn. Fönstret är från 1952. Västra travén på långsidorna har under takfoten ett runt fönster med enkel luft och 16 rutor i vitmålade träspröjs. Den runda grunda smygen har avtäckning av smutsvitt målad plåt. I västgaveln är tre runda fönster i höjd med läktaren. Dessa har fyra öppningsbara lufter med tre rutor i vitmålade träspröjs. I korets sydvägg är ett högt och smalt rundbågsfönster med enkel luft och tät blyspröjsning med färgat antikglas. Det likartade östfönstret är något högre fast har enbart fyra rutor i vitmålade träspröjs. Sakristian har ett liggande fönster med mittpost och två öppningsbara lufter, i vilka sitter nio rutor med vitmålade träspröjs. I röstet är ett litet runt fönster med enkel luft som bildar krönet i en triangel av rundblinderingar.
PORT - Den ursprungliga västporten är en rak pardörr med ljusbrunt bemålad fiskbenspanel och samtida handtag. Den har överljus och sitter i en rundbågad smyg med tre språng och trappa av granit. Sakristiporten är sannolikt från 1952. Den är rak med rombisk panel i ljusbrun bemålning och åttasidigt fönster. Framför dess rundbågade smyg är en granittrappa med smidesräcke.
TAK - Långhus och kor bär ett gemensamt brant sadeltak med täckning av enkupigt lertegel. På korgavelns nock sitter en flöjel med årtalet 1916. Absidens tak är valmat över alla sidor och har samma täckning, liksom sakristians sadeltak. Torntaket utgörs av en karnisformad huv som bär en låg sluten lanternin med åtta sidor, vilken i sin tur kröns av en spira med lökformad bas och smideskors i toppen. Taktäckningen utgörs av kluvna och tjärade spån med rundad ände. De murade takfötterna är avtrappade i två steg. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt från 1986.