UTVÄNGSTORPS KYRKA

UTVÄNGSTORPS KYRKA - Den medeltida salkyrkan av gråsten har ett fullbrett rakslutet kor i öster från 1838 och bakom detta en smalare sakristia samt i väster ett timrat vapenhus från samma år.
FASAD - Kyrkan vilar på en låg och oregelbunden gråstenssockel med bitvis synliga grundmurar i norr. Fasaderna bär en grov och varierad spritputs med slätputsade fönsteromfattningar på sakristian och den södra långsidan. Putsen är vitkalkad. Ovanför korporten är en inmurad rektangulär platta av röd kalksten med svartmålad inskription om utbyggnaden 1838. Vapenhuset bär en profilerad och vitmålad locklistpanel.
FÖNSTER - Alla fönster har bågar och spröjs av brunmålat trä och härrör sannolikt från sent 1800-tal. Smygarna följer fönstrens form. De stora rundbågade långhusfönstren har T-post med tre lufter, de nedre med tio rutor och lunetten med fem. De sluttande solbänkarna är sentida av kalksten. De stickbågade sakristifönstren har enkla lufter med hörnbeslag och tolv rutor. Vapenhuset har på nordsidan ett rektangulärt fönster med enkel luft och nio blåsta rutor samt i röstet en lunett med enkel luft och fem blåsta rutor.
PORT - Väst- och korporten är båda från 1838 med liggande panel nedtill och fiskben upptill samt brun bemålning och raka krön. Västporten har dörring och låsplatta, brunt foder och en kalkstenshäll framför. Korporten har sentida lås och handtag samt en kalkstenshäll framför.
TAK - Långhus och vapenhus har sadeltak, sakristian ett valmat. Alla täcks av tvåkupiga cementpannor. Långhusets takfot är av vitmålat trä med karnisprofil, vapenhusets i form av en rundstav. Vindskivorna är av vitmålat trä. På korgaveln är en väderflöjel. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt.

Den tornlösa kyrkan är uppförd av gråsten, sannolikt under 1200-talet. Ett romanskt portkrön kan stöda en datering till seklets förra hälft. Enligt traditionen är Sankt Sigfrid starkt förknippad med platsen och här förvaras en bit av en stav som han skall ha ägt. Föga är känt om kyrkans äldsta tid. Under tidigt 1600-tal har interiören försetts med kalkmåleri i den äldre Läcköskolans anda. 1710 tillkom dagens predikstol, skuren av Johan i Härja.
1838 genomgick kyrkan en större ombyggnad i empirestil efter ritningar av Överintendentsämbetets arkitekt Fredrik Blom. Ett fullbrett, rakt avslutat kor tillkom med smalare sakristia i öster. Från denna gjordes en passage till predikstolen som placerats över altaret. Altare, läktare och sluten bänkinredning nygjordes. Över kyrkorummet slogs ett brädvalv. Interiören nymålas med tak i grågrönt, vita väggar och inredning i brunrött och blått. Det är nu axlarna av rundbågsfönster tillkom och sydporten igenmurades. Framför västporten byggdes ett vapenhus i trä.
1880 inskaffades ett orgelverk, byggt av J A Johansson, Mösseberg. 1883 byttes golvet ut pga svampangrepp. Interiören nymålades varvid A G Ljungström utförde figurmåleri på läktarbröst och ovan predikstolen. Sistnämnda övermålades i vitt och guld. Sannolikt får sakristian vid detta tillfälle sina stickbågsfönster. 1935 ommålades interiören enligt befintlig färgsättning, detta föranleddes av en sotande kamin. 1943 tillkom ett nytt orgelverk, byggt av Levin Johansson, Liared.
1948 flyttades porten från vapenhusets södra till dess västra sida och i dess ställe byggdes en ny läktartrappa. Arkitekt var B Boustedt. 1950 försågs kyrkan med elektricitet för uppvärmning och belysning i enlighet med ett av Sigurd Lidén upprättat program.
1960 restaurerades interiören under ledning av konservator Olle Hellström och arkitekt Gunnar Hoving. Målet var att återge rummet dess empirekaraktär. Detta skedde främst genom en återgång till 1838 års färgsättning. Härvid kom väggarna att målas med organisk färg. Bänkarnas ryggar och sitsar ombyggdes till större bekvämlighet och den främre raden slopades. Ursprunglig färgsättning på predikstol togs fram och konserverades, Ljungströms måleri och bemålningen på en dopängel lagades. 1974 omputsades fasaderna och målades med silikatfärg.
1989 genomgick kyrkan en omfattande renovering. Konservator Alf Hedman rengjorde och fäste måleri på väggar, predikstol och dopängel. Orgelfasaden omförgylldes. Väggarnas plastfärg borttogs och ersattes av kalkfärg. Vid detta tillfälle framkom 1600-talsmålningar som konserverades. Nymålningen av interiören skedde i varmare och klarare färger, delvis baserat på 1838 års färgsättning. Ny ljudanläggning installerades och den bakre bänkraden slopades för att ge plats åt manöverpulpet samt bokbord. 1997 utbyttes golvet under norra bänkkvarteret, vilket angripits av hussvamp. Bättre ventilation anordnades.