NYKYRKA KYRKA

NYKYRKE KYRKA - Den nygotiska träkyrkan är uppförd i sin helhet 1886-87 efter ritningar av arkitekt Ernst Abraham Jacobsson. Kyrkan består av ett brett långhus med fullbrett, rakt avslutat kor i öster. I sydväst finns ett sidoställt torn, till sin norra hälft inlemmad i kyrkokroppen. Öster om koret finns en sakristia med fasade väggar. Väst- och mittportar har förstukvistar.
FASAD - Kyrkan vilar på en skråkantad sockel av huggen granit med kattgluggar. Väggarna är upp till de högt sittande fönstren klädda med sexkantiga spån. Över den kraftigt utkragande sockeln skjuter en spånklädd skråkant ut. Mellan långsidornas trefönstergrupper reser sig två lister med fiskbenspanel emellan. I dessa listers övre del är takets konsoler förankrade. Ovanför fönstren syns ett sågtandat listverk. Mittportarnas förstukvistar har spånklädda skärmar till samma höjd som långsidornas spånklädsel. Från dessa reser sig en spetsbågsarkad, vars pelare har fasade kanter. Framför porten är öppning med skulderbåge, vars krön är försett med sågtandsnitt. Vimpergen ovan denna öppning är genombruten med bl.a. en rundbåge, i vars mitt står en svarvad kolonnett. Kring portarna sitter på långsidornas väggar panel som är liggande respektive lagd i fiskbensmönster. Ovanför dem sitter sentida smidesarmaturer. Förstukvisten framför västporten är mindre än ovannämnda och har endast en vimperg med spetsbåge, vilken bärs av två spånklädda skärmar med var sin pelare. Ovanför porten är panel lagd i rombiskt mönster, på vilket sitter en sentida smidesarmatur. Västgaveln har på ömse sidor om porten rader av fönster, fyra fönster åt norr, två åt söder. Det stora röstet upptages ovan porten av ett rosettfönster. På ömse sidor om detta är stående fält med fiskbenspanel, avdelade med lister, från vars övre del takets konsoler reser sig. Korgaveln har fiskbenspanel på ömse sidor om sakristian och panel arrangerat som trappgavel längs dess tak. Sakristians väggar upptages av fönster i två våningar. Tornet har på hörnen två par utanpåliggande strävor, avtäckta med kopparplåt. Dessa sträcker sig upp till klockvåningen. Varje våning är markerad av en gesims. De två nedre våningarna är klädda med sexkantiga spån. Klockvåningen är delad på mitten av en gesims. Väggarna upptages nästan helt av två spetsbågiga ljudöppningar på var sida. Dessa har träjalusier, avtäckta med kopparplåt. Mellan öppningarna och hörnomfattningarna finns smala spetsbågsfält med fiskbenspanel. Ovanför öppningarna sitter sågtandad panel. Allt trä är målat brunt. Alla gesimser på kyrkan är avtäckta med kopparplåt.
FÖNSTER - Långsidorna och sakristians övervåning har grupper av spetsbågsfönster. Dessa har enkla lufter med bågar av brunt trä, i vilka sitter tre rutor. I västgaveln är fönster som dessa, fast av smärre storlek. I västra gavelröstet finns ett stort, åttkantigt rosettfönster med nio råglasrutor i bruna träbågar. Åt söder och väster har tornet i var sida av de nedre två våningarna ett litet spetsbågsfönster. Dessa har enkel luft med sju rutor i rombisk spröjsning av brunt trä. Fönstren har omfattningar med vinkelbrutet krön, avtäckt med kopparplåt. Sakristians nedervåning har åt öster tre rektangulära fönster med enkla lufter och bågar av brunt trä. Alla nämnda fönster har fönsterbleck av kopparplåt. Takkuporna har små rektangulära fönster med enkel, öppningsbar luft och fem rutor i rombisk spröjsning.
PORT - Alla portar är ursprungliga. Väst- och mittportar utgörs av pardörrar med rakt krön och fiskbenspanel. Klykor, liljeformiga gångjärnsband och korsformiga låsplattor är utförda i rikt smide. I tornets östvägg och i sakristians fasade sydvägg sitter mindre portar med samma utförande. TAK - Långhus och kor bär ett gemensamt sadeltak med kraftigt utskjutande takskägg. Detta stöds på långsidor och gavlar av konsoler med profilering. På långsidorna har de infattade rundlar. Högst upp i vinkeln mellan nock och takfall har gavlarna genombrutna skärmar. Den västra har en rundbåge med svarvad kolonn och den östra ett hjulkors. På varje takfall är sex kupor som kröns av små torntak med förgyllda kulor. Kuporna är klädda med kopparplåt. Nocken kröns av en genombruten takkam i metall med närmast fornnordisk dekor. Denna avslutas i väster med en förgylld blomma i kraftig stilisering och i öster av en kula med stjärna i förgyllning. Taket är klätt med rombisk skiffer och mellan kuporna med rektangulära små skifferplattor. Takfallen fortsätter ned över förstukvistarna som pulpettak, vilka ovanför portarna har utskjutande sadeltak, krönta av kopparkors och klädda med kopparplåt. Sakristian bär ett halvt pyramidtak med täckning av rombisk skiffer. Nämnda takfall har vindskivor avtäckta med kopparplåt och kraftiga horisontala ståndfalsar i samma material, vilka fungerar som hängrännor. Stuprör av kopparplåt är placerade vid hörnen på förstukvistar och sakristia. Tornet bär en säregen spira i två våningar, klädd med kopparplåt. Taket stöds av små profilerade konsoler. Takfoten är utformad som ett sågtandsnitt. Från varje sida reser sig en vimperg med rosettformade genombrytningar. Dessa omges av sågtandsnitt och kröns av förgyllda kulor. Takets nedre hälft är åttkantig och smalnar av upp mot en fyrkantig, vinkelställd liten kropp med ett runt fönster i varje sida. Från denna kropp reser sig en fyrkantig spira med kraftigt utsvängt takskägg. På dess topp sitter ett hjulkors med tupp och kulor.