SÄTILA KYRKA

Kyrkorummet i SÄTILA KYRKA har latinsk korsplan och är orienterat i öst-västlig riktning med koret i öster och korsarmar åt norr och söder. Sakristian är placerad bakom altaret i korets östra del och avskiljs från kyrkorummet av ett skrank med en dörr i norra delen.

LÅNGHUS OCH KORSARMAR

GOLV - Furugolv med röda gångmattor.

VÄGGAR - Samtliga väggar i kyrkorummet är dekorationsmålade sedan den stora om- och tillbyggnaden år 1900, med en ljusgul botten och indelade i fält av målade pilastrar i beige, grått och gult. I fälten finns tio medaljonger med motiv skildrande "De tio budorden". I väggarnas överkant löper också målad dekoration, bland annat i form av änglahuvuden. Dekorationsmålningen omfattar även fönstersmygarna och ovanför fönsteröppningarna finns målade kartuscher.

PORTAR/INNERDÖRRAR - I långhusets västra del finns en speglad pardörr till vapenhuset i väster. Pardörren har rakt överstycke och är målad i grågröna kulörer. Övre delen av dörrbladen är uppglasade i en rundbåge. Spegeln nedtill har en kryssdekor framför. Dörren inramas av ett brett dörrfoder målat i grågrön kulör. Syd- och nordportalerna i tvärskeppen har vindfång i klassicerande stil, utspringande i kyrkorummet. I dessa finns grågrönmålade pardörrar med raka överstycken, upptill uppglasade, lika den västra ingången. Dörrarna kröns av en tempelgavel och flankeras av pilastrar. Vindfångens väggar är klädda med gråmålad pärlspontpanel.

FÖNSTER - Långhusets och tvärskeppens väggar genombryts av rundbågiga fönster som utgörs av fem lufter, innanfönstren ospröjsade. I långhuset finns tre fönster åt norr och tre åt söder och i tvärskeppet ett åt öster och ett åt väster. Längre upp på tvärskeppens gavlar finns ett spröjsat rundfönster. Fönstersnickerierna är gråmålade.

TAK - Innertaket utgörs av ett flackt trätunnvalv, där den västra delen är äldre och består av bredare bräder. Taken i tvärskeppen och koret tillkom vid kyrkans om- och tillbyggnad år 1900. Den äldre delen av taket, åt väster, försågs med dekorationsmålningar 1731 av kyrkomålaren Johan Lund, till stor del på bräder från ett äldre tak med målningar från 1702 av Anders Falck. Takmålningarna har himlamotiv med moln och figurer i olika inramade fält. I den äldre västra delen svävar änglar med små textband och över läktaren finns en helvetesskildring. I tvärskeppet och koret, där målningarna utfördes 1901 av konstnären Wilhelm Dahlbom, är motiven glesare. I korsmitten framställs Treenigheten omgiven av basunblåsande änglar. Taket i den norra korsarmen skildrar Elie himmelsfärd och i den södra Mikaels strid med draken. I den södra korsarmen märks också motivet som föreställer Jesus som "Den gode herden" vid sjön Lygnerns strand, med Sätila kyrka i fonden. Gemensamt för alla takytor är den brunröda breda bård som löper i takets nederkant med stora medaljonger med figurativa motiv. I den västra delen skildras skapelsens sju dagar tillsammans med en målning skildrande ängeln som utdriver de första människorna ur paradiset. Takmålningarna renoverades 1928 av artisterna Yngve Lundström, Stockholm, och Axel Tunér, Göteborg. Konservatorsarbeten utfördes 1965-66 av Thorbjörn Engblad och 1979 av Gunnar Truedsson.

LÄKTARUNDERBYGGNAD - Två läktarunderbyggnader indragna långt bak under läktaren tillkom vid renoveringen 1965-66. Väggarna är klädda med smal stående omålad träpanel. Smala golv- och taklister är målade i blå kulör.

KOR

GOLV - Korgolvet är förhöjt i två steg och utgörs i sin helhet av mörkt grå kalkstensplattor som tillkom vid renoveringen 1965-66. Upp till korgolvet finns längst åt norr en ramp i omålat trä.

VÄGGAR - Lika långhus och tvärskepp. På de sedan år 1900 dekorationsmålade väggarna finns i koret två medaljonger, skildrande dopet och nattvarden. I korets södra vägg byggdes i samband med kyrkans renovering 1965-66 en rundbågig dopnisch som dekorerades med mosaik. SAKRISTIESKRANK - Skranket är utfört i klassicerande stil där dörren till sakristian i norr och blinddörren i söder flankeras av kolonnetter. Skranket är målat i ljust gult och grått.

PORTAR/INNERDÖRRAR - En enkeldörr med rakt överstycke i sakristieskrankets norra del, målad i ljusgult och ljusgrått.

FÖNSTER - Två fönster lika övriga kyrkorummet. Övre delen av två fönster är dessutom synliga åt öster, ovanför skranket till sakristian.

TAK - Takmålningarna i koret utfördes1901 av konstnären Wilhelm Dahlbom i fri anslutning till långhusets 1700-talsmålningar. Motiven skildrar Jesu födelse och Jesu himmelsfärd samt, bakom altaret, Jesus på korset. Den stora takbilden föreställer Kristus som mottager sin brud, som symboliserar församlingen. Takmålningarna renoverades 1928 av artisterna Yngve Lundström, Stockholm, och Axel Tunér, Göteborg. Konservatorsarbeten utfördes 1965-66 av Thorbjörn Engblad och 1979 av Gunnar Truedsson.

FAST INREDNING

ALTARE - Altaret är av trä och blåmålat med brunmålade pilasterliknande dekor som markerar hörnen. Framstycket och sidostyckena är dekorerade med bladverk skurna i trä och bemålade i rött, guld och grått. Mitt på framstycket finns Karl XII:s namnchiffer, krönt av en krona och buret av två putti. Alla träsniderier utfördes år 1699 av bildhuggaren Gustaf Kihlman. Altarskivan är kantad av en profilerad grönmålad list. Ovanpå altaret ligger en spånskiva klädd med textil. Altaret står på ett podium i två steg klätt med en mörkt grå heltäckningsmatta. Ett nyare gråmålat ALTARBORD står i korets västra del. Bordets framkant är dekorerad med förgyllda kristna symboler.

ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen bär årtalet 1684 men utsmyckningen i form av apostlarna Markus och Lukas med sina symboler och den krönande Kristus med segerfanan lär ha utförts av bildhuggaren Johan Joakim Beckman från Göteborg år 1762. Altaruppsatsens stora mittparti föreställer Kristus av bildad med en grupp soldater, inramas av ett rödmarmorerat listverk och flankeras av spiralvridna kolonner med vinrankor. Altaruppsatsens sidor dekoreras av ett genombrutet bladverk snidat i trä. På predellan finns ett textband med orden "Jag är uppståndelsen och lifvet. Joh. 11:25"

ALTARRING - Altarringen tillkom i samband med renoveringen vid sekelskiftet 1900 och ritades av arkitekten Agi Lindegren. Altarringen har halvrund form och är placerad ett stycke från sakristieskranket. Sargen utgörs av smala cylindriska balusterdockor, målade i brunt med marmorering. Dockorna sammanbinds av rundbågar och bildar ett arkadbågemotiv. Kapitäl och baser är målade i orange och guld. Övriga partier är målade i blågrå kulör. Det breda knäfallet och armstödet är stoppade och klädda med ett randigt tyg i beige och guld.

BÄNKINREDNING - Väggansluten öppen bänkinredning med mittgångar i långhuset och i tvärskeppen, ombyggd vid renoveringen 1965-66. Bänkinredningen är mot ytterväggarna ansluten till en panel, som når upp till fönsteröppningarnas nedre kant. Bänkskärmarna är speglade med nio speglar i grupper om tre, avdelade med pilastrar, och gråmålade. Gavlarna har klassicerande pilastermotiv och är målade i grått och vitt. Sockel och överliggare är målade i mörkt grön kulör. Bänkinredningen är invändigt målad i rödbrun kulör och bänkryggarna är dekorerade med tre rektangulära liggande speglar. Sitsarna är stoppade och klädda med blå skinnimitation.

PREDIKSTOL - Predikstolen står invid korets norra vägg och utfördes av bildhuggare Gustaf Kihlman 1696. Den blåmålade korgen är femsidig och dekorerade med figurer skurna i trä föreställande Kristus och de fyra evangelisterna. Beigemarmorerade kolonnetter markerar korgens hörn. I korgens överkant löper textband och i nederkanten finns smala fält bemålade med blomstermotiv samt undertill akantusblad skurna i trä. Korgen står på ett sexsidigt brunmålat golvstöd. Korgen nås via en rak trappa åt öster, vars barriär är dekorerad med fem beigemålade speglar bemålade med blommor i rödbunt. Överliggaren är marmoreringsmålad i beige, rött, blått och brunt. På barriären står en ljusängel av trä, ett verk av bildhuggaren Gustaf Kihlman 1699. Ljudtaket är sexsidigt och kröns av basunblåsande änglar samt kartuscher. Ett textband löper såväl löper runt takets yttre som inre kant. Profilerade listverk marmoreringsmålade i rött och vitt. I takets mitt hänger en duva skuren i trä. Under senare tider har delar av listverk och skulptur utbytts mot nyare delar i 1700-talsstil. Fot, uppgångsbarriär och andra kompletterade delar härrör från ombyggnaden och renoveringen år 1900.

ORGEL - Kyrkans första orgel tillkom 1761, ett verk av orgelbyggare Jonas Wistenius i Linköping. Bildhuggeriarbeten utfördes 1762 av träsnidaren Johan Joakim Beckman från Göteborg. Orgeln renoverades 1845 och flyttades tillbaka på läktaren. Ett nytt orgelverk byggdes 1901 av orgelbyggarna Thorsell & Eriksson i Göteborg. Orgelverket ombyggdes 1965 av orgelbyggare Nils Hammarberg, Göteborg. Den nuvarande orgeln byggdes av Tostareds Kyrkorgelfabrik och invigdes 1970 och är den tredje orgeln bakom den ursprungliga orgelfasaden. Orgelhuset är speglat och målat i gulaktig kulör med listverk i beige. Fasaden är blåmålad och rymmer fem fält med orgelpipor, varav tre har utspringande halvrund form. Profilerade listverk har rödvit marmorering. Fasaden är också dekorerad med genombruten bladdekor skuren i trä, i kulörerna rött, brunt, grönt och guld. Det södra sidopartiet är dekorerat med en violin och det norra med en harpa. Ett moln med en sol med treenighetens symbol i mitten kröner orgelfasadens förhöjda mittparti. Söder om detta står en violinspelande putti och åt norr en trumpetblåsande. En KORORGEL står invid väggen i östra bänkkvarteret i det södra tvärskeppet. Orgeln är byggd 1988 av Tostareds Kyrkorgelfabrik. Orgelfasaden är blåmålad med marmoreringsmålat listverk i beige, brunt, rött och blått. Orgelpiporna fördelar sig över fem fält, varav tre, liksom på läktarorgeln, är halvrunda utspringande och förhöjda partier. Spelbord i omålat trä.

LÄKTARE - Orgelläktaren i väster bärs upp av tolv brunmålade läktarpelare som avsmalnar uppåt, med gul och blå dekormålning. Kapitälen är gulmålade med inslag av rödbrunt. Läktarens undersida är i sin helhet bemålad med ett himlamotiv med blå botten, moln och sex änglar med blåsinstrument, likt takmålningen. Dessa döljs delvis av läktarunderbyggnaderna som tillkom vid renoveringen 1965-66. Läktarens sidor är åt öster raka och sträcker sig längre fram i kyrkorummet än det svagt svängda mittpartiet. Läktargolvet har tre gradänger i omålat trä utan fast bänkinredning. LÄKTARBRÖSTNINGEN är marmoreringsmålad i blått och vitt med profilerade listverk i rödvit marmorering. Bröstningen är förhöjd med ett modernare skyddsräcke av blåmålat trä. Hela läktarbröstningen är dekorerad med figurer skurna i trä i djup relief. Mittpartiet dekoreras av 13 smala stående rektangulära fält med apostlarna som flankerar en Kristusfigur i mitten. För denna utsmyckning svarade bildhuggaren Gustaf Kihlman 1696. De båda sidopartierna har var sin stor rektangulär tavla och utfördes 1731 av bildhuggaren Jonas Elfvenberg. Dessa träskulpturer föreställer "Nattvardens instiftelse" samt "Jesu dop". Alla figurer är polykromt bemålade och delvis förgyllda.

SPECIFIKA INVENTARIER

ALTARTAVLA - Se altaruppsats.

DOPFUNT - Dopfunten av vit marmor tillkom i samband med renoveringen 1965-66. Dopfunten har sexsidig form, såväl på skaftet som på cuppan. Cuppan vidgas något uppåt och har i mitten en halvrund urgröpning som dopfat. Ovanför dopfunten hänger en dubbel DOPÄNGEL i trä med åtta armar som håller stearinljus. Dubbelängeln utfördes av bildhuggaren Gustaf Kihlman 1699. Ängeln är bemålad i grönt, rött, blått och brunt. Den nuvarande dopfunten ersatte en ÄLDRE DOPFUNT av ek från sekelskiftet 1900. Denna funt står invid den norra läktarunderbyggnadens östra vägg.

NUMMERTAVLOR - Två psalmnummertavlor står i de östra bänkkvarteren i tvärskeppen, närmast korsmitten. En putti bär upp tavlan, som har rektangulär form med övre rundade hörn. Tavlan har svart botten och dekoreras av genombruten akantusdekor, skuren i trä och målad i grönt och guld. Under och över tavlan finns blåmålade kartuscher skurna i trä och försedda med text som berättar vilka som skänkt tavlorna till kyrkan. På den norra står: "Bryngel Larsson, Bengt Andersson, Hulta Storeg. 1764" och på den södra: "Börge Bengtsson, Jöns Jonsson, Hulta Storeg. 1764".

VAPENHUS - Ej inventerat

SAKRISTIA - Ej inventerad

TORN - Ej inventerat

SÄTILA KYRKA är en vitputsad stenkyrka med rundat kor, korsarmar åt norr och söder, torn i väster krönt av en spira samt takryttare över korsmitten. Kyrkan har en utvändigt sparsmakad nyklassicistisk utformning där fasaderna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Sadeltaken har svartmålad plåttäckning. Tornspiran kröns av en förgylld tupp, takryttaren av ett kors och den östra taknocken av en förgylld sol. Ingångar genom tornet i väster, i de båda korsarmarna samt i korets nordöstfasad. De utvändiga snickerierna är grönmålade.

FASAD - Kyrkans fasader är vitputsade och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar med slätputsade omfattningar. Korsarmarnas gavelrösten har slätputsad dekor, bland annat i form av ett kors. Sockelpartiet utgörs av huggna stenblock. Tornets ljudöppningar har stickbågiga överstycken och luckorna är klädda med grönmålad stående panel. Vitmålade stuprör.

PORT - Kyrkans västportal utgörs av en pardörr med rakt överstycke och överljus i form av ett spröjsat lunettfönster. Dörren är klädd med grönmålad stående panel och dekorerade bandgångjärn av smide. Nord- och sydportalen i korsarmarna består av pardörrar med rundbågiga överstycken, inramade av slätputsade portaler i två språng. Dörrbladen är klädda med stående grönmålad panel med bandgångjärn i smide. I korets fasad åt nordöst finns en ingång till sakristian i form av en grönmålad dörr med rakt överstycke och stående panel. Portalen utgörs av en f d fönsteröppning och överdelen av ett tidigare rundbågigt fönster fungerar som överljus.

FÖNSTER - Rundbågiga fönster i fem lufter med grönmålade snickerier. Fönstren är spröjsade till mindre rutor och försedda med färgat glas. Tre fönster sitter i vardera långhusfasaden, tre på den rundade korfasaden och fyra fönster i korsarmarnas fasader. På korsarmarnas gavlar finns ett runt spröjsat fönster med omfattning i två språng. I sakristians östra fasad sitter ett mindre rundbågigt fönster i en äldre portalomfattning. Tornets västfasad genombryts av två runda spröjsade fönster, ett större i höjd med andra våningen och ett mindre i höjd med tredje. Solbänkar av huggen sten.

TAK - Långhusets korstak med hjälmtak över koret och den oktogonala tornspiran är täckt med falsad slätplåt. Svartmålade hängrännor. I hörnet mellan den södra korsarmen och korets sydfasad finns en hög skorsten murad av gult tegel. Grönmålad profilerad takgesims av trä.

SÄTILA KYRKA har sannolikt medeltida delar bevarade i sitt murverk. Sätila kyrkby omtalas redan 1419 och förmodligen fanns där en kyrka. De äldsta delarna i den nuvarande kyrkans inredning, predikstolen, altaret och läktarbröstningens utsmyckning, utfördes på 1690-talet av bildhuggaren Gustaf Kihlman.

Kyrkan utvidgades 1725 med 90 alnar åt öster, vilket motsvarade en tredje del av kyrkans längd. Dessförinnan, oklart när, lär kyrkan ha utbyggts åt väster.

Altaruppsatsen bär årtalet 1684 men utsmyckningen i form av apostlarna Markus och Lukas med sina symboler och den krönande Kristus med segerfanan lär ha utförts av bildhuggaren Johan Joakim Beckman från Göteborg år 1762.

Den äldre västra delen av taket dekorerades med målningar 1731 av den relativt okände kyrkomålaren Johan Lund från Göteborg, till stor del på bräder från ett äldre tak med målningar från 1702 av mästaren Anders Falck. Enligt kontraktet med Johan Lund skulle de gamla figurerna i taket ommålas och himmelen förbättras.

De båda sidopartierna har var sin stor rektangulär tavla och utfördes 1731 av bildhuggaren Jonas Elfvenberg från Borås som flitigt anlitades för arbeten i Sjuhäradsbygdens sockenkyrkor

Kyrkans första orgel tillkom 1761, ett verk av orgelbyggare Jonas Wistenius i Linköping. Bildhuggeriarbeten på fasaden utfördes 1762 av träsnidaren Johan Joakim Beckman från Göteborg.

En sakristia uppfördes 1820 vid kyrkans östra gavel, men borttogs vid ombyggnaden år 1900.

Ett stentorn tillkom 1821 vid kyrkans västra gavel, utfört av byggmästaren Sven Persson från Götebacka i Sandhult. Detta brandskadades dock samma år, tillsammans med långhusets västra del, och ett nytt torn uppfördes året därpå, 1822.

Vid omfattande om- och tillbyggnadsarbeten år 1900 förstorades kyrkan kraftigt och fick en korsform. Ett helt nytt korparti och nya korsarmar tillkom. Arbetena skedde efter ritningar av arkitekten Agi Lindegren. En ny tornspira samt takryttare utfördes också vid ombyggnationen. Invändigt fick kyrkan nytt golv och ny bänkinredning. De nya innertaken dekorerades med målningar i fri anslutning till 1700-talsmålningarna. Konstnären Wilhelm Dahlbom var i huvudsak landskapsmålare, men utförde några arbeten för kyrkor. Vid tiden kring sekelskiftet 1900 hade han en ateljé i Göteborg. I samband med renoveringen installerades värmeledning i kyrkan, och en värmekammare byggdes. Kyrkan fick i samband med utbyggnaden ca 850 sittplatser. Sakristian från 1820 revs och tanken var att uppföra en sakristia i hörnet mellan koret och det södra tvärskeppet. Denna utfördes aldrig och en öppen sakristia ordnades i stället genom en avbalkning med skrank i korets östra del.

Kyrkan renoverades ut- och invändigt 1965-66 under ledning av arkitekten och professorn Gunnar Hoving, Göteborg. Åtgärderna omfattade utvändig ommålning och ny yttertrappa åt väster. Invändigt ombyggdes sakristian. Denna hade tidigare en öppen utformning genom en avbalkning av koret. Sakristian fick vid ombyggnaden ett tak och en ny ingång direkt utifrån. Korgolvet höjdes och belades med kalkstensplattor. Nya fönster i träbågar ersatte järnbågarna från år 1900. Kyrkorummet ommålades invändigt med bibehållande av väggdekorationerna. Konservatorsarbeten utfördes av Thorbjörn Engblad och omfattade åtgärder på takmålningar, läktarbröstning, läktarpelare, orgelfasad samt predikstol och altaruppsats. En psalmnummertavla från 1700-talet renoverades också. Bänkantalet minskades och bänkarna ombyggdes så att sitsarna breddades, stoppades och kläddes och avståndet mellan bänkarna ökade. Läktarunderbyggnader tillkom. Arkitekten ritade en ny dopfunt som utfördes i italiensk marmor. Den nya dopfunten ersatte en äldre funt av ek från sekelskiftet 1900.

Utvändig takomläggning skedde 1974 och 1979 med plastbelagd stålplåt. År 1986 utfördes en utvändig fasadrenovering, då de tidigare spritputsade fasaderna slätputsades.

År 2002 omputsades kyrkans fasader och delar av putsen på långhusets och tornets naturstenssockel avlägsnades. Plåttak och snickerier målades. Takfoten renoverades. Förgyllning av kors och kyrktupp. Invändigt avlägsnades de tre främsta bänkparen och placerades i korsarmarna, där det tidigare stått bänkar. Golven justerades i samband med detta och nya golv inlades i sakristian och den östra ingången. Trappsteget i marmor mellan de tidigare bänkkvarteren förlängdes utmed korets hela bredd och utfördes i marmor, likt det tidigare trappsteget.