SURTEBY KYRKA

SURTEBY kyrka har medeltida ursprung och byggdes med stor sannolikhet på 1200-talet som en romansk stenkyrka med smalare kor. Kyrkan om- och tillbyggdes med polygon koravslutning på 1780-talet och har ett torn från 1826 samt sakristia från 1897-98.

Somliga källor anger att kyrkan omdanades 1781-84, medan andra menar att det skedde 1786. Oavsett år genomgick kyrkan då den för tiden vanliga förändringen att långhuset förlängdes åt öster och breddades åt norr, samt att det gamla koret revs och ersattes med en tresidigt avslutat kor. Murverket från den medeltida kyrkan anses vara bevarat i södra långhusväggen och sydvästra hörnet. 1794 försågs spegeltaket med målerier utförda av kyrkomålaren J. M. Hultgren (1741-1830) från Varberg. Från tiden före den stora omdaningen på 1700-talet härstammar predikstolen från 1630-talet och över södra porten i koret hänger ett familjeepitafium som daterats till 1676. Läktarbröstets målningar härstammar troligen från sent 1600-tal eller tidigt 1700-tal. I kyrkan finns två medeltida dopfuntar, dels en dopfunt från 1200-talet som placerats i koret, dels den bevarade cuppan från en dopfunt som troligen kommer från Kattunga kyrka och som numera förvaras i Surteby kyrkas vapenhus.

År 1865 fick kyrkan sin första orgel, byggd av J.F Ahlstrand. Under åren 1897-98 vidbyggdes en sakristia norr om koret och kyrkan genomgick en renovering som kraftigt omdanade interiören enligt arkitekt Adrian Crispin Pettersons förslag. Bänkinredningen, altarringen och nummertavlorna nytillverkades och innerdörrar tillkom, liksom en glasvägg i väst mellan vapenhuset och kyrkorummet. De tidigare helt vita väggarna och fönsternischerna försågs med vegetativa och nationalromantiskt inspirerade målerier. Målerierna på tak och läktarbröst modifierades, korbänkarna liksom altaruppsatsen avlägsnades och ett rundbågigt fönster i kyrkans östvägg upptogs. Runt detta fönster uppsattes en portallikande fönsteromfattning med ett rundbågigt överstycke som bärs upp av dubbla kolonner. Den gamla altartavlan från 1794 finns sedan dess uppsatt i tornets andra våning. Utöver detta kaklades korgolvet, fönstren med stubbade hörn utbyttes mot metallspröjsade fönster med korgbågig form och ytterdörrarna ersattes. Under länsarkitekt Allan Berglunds ledning företogs ett antal åtgärder kring år 1926-27, då kyrkan renoverades utvändigt, orgeln renoverades och predikstolen konserverades. Bakom skulpturerna på predikstolens väggar upptäcktes övermålade bilder av evangelisterna, som då framtogs. Skulpturerna placerades i östra korfönstret mot en troligen nytillverkad skärm. Väggmålerierna som utfördes i oljefärg vid sekelskiftet borttogs och väggarna målades med kalkfärg. Även bänkinredningen och övrig fast inredning förutom tak och predikstol målades om. Alla fönster försågs med nya rutor och elektrisk belysning installerades. Den glasade omfattningen till sakristians dörr murades igen och en ny dörr sattes in.

Pannrum byggdes 1936 under sakristian och nya värmeledningar installerades. År 1959 renoverades kyrkan under ledning av arkitekt Eiler Graebe. Både ut- och invändigt genomfördes putslagningar samt ommålning och taket över långhus och kor lades om med nytt tegel. Kyrkan försågs med ett nytt värmesystem och nya radiatorer och de i slutet på 1800-talet övermålade takmålerierna framtogs och konserverades. Bröstningspanelen längs långhusväggarna förändrades och i koret borttogs den helt. Östra korfönstret fick ett innanfönster med blyinfattat, tonat antikglas och skärmen bakom skulpturerna i fönstret borttogs. Bänkarna minskades till antalet, byggdes om och dess röda färgsättning med marmorerade fyllningar ersattes med den färgsättning i grå kulörer som finns i kyrkan idag. Altaret nytillverkades och nytt golv av bruna tegelplattor lades i koret och mitt- och sidogångarna. Altarringen byggdes om och ett golv byggdes upp innanför densamma. Sakristian byggdes om och försågs med piscina, nya textilförvaringsutrymmen samt toalett. Ny utvändig trappa byggdes till pannrummet under sakristian.

1969 gavs tillstånd att installera ny orgel.

Kyrkans fasader omkalkades 1970 då även torntakets skifferbeläggning ersattes med kopparplåt. Då det visade sig att kalkfärgen hade svårt att få fäste på putsen ommålades kyrkan ånyo två år senare, denna gång med silikatfärg. 1991 gavs tillstånd att ta bort de tre bakersta bänkraderna i kyrkorummet. 1992 renoverades kyrkan utvändigt och 1993 konserverades predikstolen, ljudtaket och läktarbarriären. Torntakets och lanterninens plåtavtäckning ersattes med kopparplåt 1999.

Arkiv: Regionmuseum Västra Götalands topografiska arkiv. Borås museums arkiv. Antikvarisk-topografiska arkivet.

Surteby kyrkas planform och rumsliga skepnad härstammar från om- och tillbyggnaden på 1780-talet. Kyrkorummet är långsträckt och de stora fönsteröppningarna ger tillsammans med de vita väggarna en relativt ljus interiör trots takets ganska mörka bemålning. Stilmässigt präglas inredningen av barocken och det sena 1800-talets stileklekticism. Vid 1959 års renovering fick kyrkan sin nuvarande färgsättning då bänkinredningen, läktarpelarna och den glasade väggen i väster fick en något kontrasterande grå bemålning.

LÅNGHUS

GOLV - Brunt golvkakel i mitt- och sidogångarna, lackat brädgolv under bänkarna.VÄGG - Vita slätputsade väggar med bröstningspanel till samma höjd som bänkarnas ryggar. Panelen är grå med liggande, släta fyllningar som målats i en ljusgrå kulör. Kyrkorummet avskiljs från vapenhuset med en gråmålad vägg av trä med rundbågiga fönster i det övre partiet. I väggen sitter tre rundbågiga fönster på varje sida av dörrarna, under dessa syns tre stående ljusare släta fyllningar.

PORT - I söder ett vindfång med gråmålade dubbeldörrar med rakt överstycke. En stor stående fyllning upptill på varje dörrblad och en mindre, stående nedtill. Kring dörrarna finns en mörkare grå omfattning med ljusare grå, långsmala fyllningar. Vid renoveringen 1897-98 tillkom den glasade väggen mellan vapenhuset och kyrkorummet i öster. Dörrarna i denna vägg är ljusgrått avfärgade dubbeldörrar med glasade, rundbågiga fönster på dörrbladens övre halvor, spröjsade till nio rutor. De nedre partierna pryds av en utanpåliggande solformig dekor som bildas av avfasade trästycken monterade i en kvadratisk fyllning.

FÖNSTER - Fyra kopplade, korgbågiga fönster åt norr och tre åt söder i djupa nischer. Över södra porten ett överljusfönster vars höjd motsvarar ca två femtedelar av de stora fönstrens. De större fönstren är järnspröjsade till 21 rutor, medan överljusfönstret har 13 rutor. Spröjsarna är mörkt grå. I överkant på samtliga fönster ett dekorativt spröjsat mönster med rundbågar och rundlar.

TAK - Spegeltaket av trä bemålades av I M Hultgren år 1794. Målerierna övermålades delvis och modifierades av en målarmästare Wahlström i samband med den stora renoveringen i slutet av 1800-talet, men framtogs igen 1959. Enligt vissa källor kan det finnas kvar enstaka rester från 1890-talsmåleriet, men säkert är att Kristusfiguren i takets mitt återställdes. På det plana mittpartiet syns en försänkning där Kristus och en treenighetssymbol med jahvetecknet avbildas. Där syns även den "sky av vittnen" som omtalas i Efesierbrevet. Runt det försänkta partiet syns ett antal änglar med och utan textband samt moln mot en blå himmel. Runt mittpartiet är olika kristliga dygder avbildade i målade medaljonger på de breda och plana hålkärlen mellan vägg och tak. Över och under varje avbildning finns ett bibelord. De dygder som förekommer är bland annat ödmjukheten, förgängligheten och rättrådigheten.

KOR

GOLV - Förhöjt slipat naturstensgolv i ett steg, ett stycke framför den första bänkraden. Partiet mellan första bänkraden och det förhöjda golvet är ett brunt kakelgolv, lika långhusets gångar. Innanför altarringen är golvet klätt med grå heltäckningsmatta och förhöjt i ett steg.

VÄGG - Lika långhuset, men bröstningspanelen är borttagen längs det tresidiga korpartiets väggar. PORT - Grå enkeldörr mot söder (innandörr) med fyra stående fyllningar där de två översta är längre än de undre. Fyllningarnas kanter är fasade. Omfattning av trä i två grå kulörer, med samma utformning som portens vindfång mot söder. Likadan dörr till sakristian i norr, fast utan omfattning.

FÖNSTER - Åt sydöst och nordöst, ett fönster lika långhusets. Mot öster ett järnspröjsat, rundbågigt fönster i liv med innerväggen, med blyspröjsade, små rutor som tonats i blått, gult, rosa och grönt. Detta insattes år 1959.

TAK - Lika långhuset. De kristliga dygder som finns avbildade på det plana hålkärlet i det tresidiga koret är tron, hoppet och kärleken.

FAST INREDNING

ALTARE - Altaret i trä är helt omålat, med en stor liggande fyllning på framsidan och en stående på vardera sidan.

ALTARUPPSATS - En altaruppsats i den vanliga bemärkelsen finns inte i Surteby kyrka. Över altaret syns istället ett blyspröjsat, rundbågigt fönster med tonade rutor mot vilket ett träkors är uppsatt. I fönstrets nederkant står fem skulpturer, föreställande Kristus och de fyra evangelisterna, som tidigare suttit på predikstolens väggar. Fönstret flankeras av dubbla, släta kolonner som målats i en rosabrun kulör. Stiliserade bladkapitäl som delvis förgyllts liksom basen, som står på grå, släta socklar. Kolonnerna bär upp ett öppet, rundbågigt överstycke i grått, blått och grålila med förgyllda inslag. Ovankanten kröns av en rad förgyllda palmetter. I överstyckets undersida syns kvadratiska fyllningar med förgyllt listverk.

En äldre altartavla i provinsiell stil, tillverkad år 1794, togs ned i samband med 1897-98 års renovering och är sedan dess placerad i tornet på andra våningen. På tavlan syns korsfästelsen, den sista måltiden och uppståndelsen. På sidorna syns evangelisterna samt förgyllda kolonner och urnor.

ALTARRING - Vid renoveringen 1897-98 tillverkades denna femsidiga, öppna altarring som inte når väggarna. Altarringen är målad i en grå kulör, med ljusare grå, släta balusterdockor med krön och bas som delvis förgyllts. Rundbågiga öppningar mellan dockorna. Överliggare och knäfall är klädda i ett grått tyg. Sockel i en rosabrun kulör.

BÄNKINREDNING - Öppen, jugendinspirerad bänkinredning från renoveringen 1897-98. Bänkarna ansluter ända till väggen. Tre kvarter, ett i norr med 17 bänkar, och två i söder där det bakre har tio rader och det främre fem. Gavlarna är grå med en smal ljusare grå, rundbågig fyllning och ljusare grå horisontella listverk upp- och nedtill. Litet, femsidigt överstycke med en ljusare grå fyllning. Figursågat understycke med två kontursågade ben. De ganska raka, gråmålade ryggstyckena har ljusare grå spontade, liggande fyllningar. Sittdyna i randigt gråblått tyg. Grå bokbräda och lackat fotstöd i trä. Skärmarna har tre ljusgrå liggande fyllningar som spontats. Bänkarna, som tidigare varit röda, målades i grå kulörer 1959.

PREDIKSTOL - Den polygonala korgen med fyra sidor är från 1630-talet och omarbetades enligt uppgift omkring år 1700 av bildhuggaren Marcus Jäger den yngre. Korgen med ljudtak och svängd trappa åt öster är främst hållen i rött och brunt med inslag av blått och förgyllningar. På korgens sidor är de fyra evangelisterna avbildade och inramade av en utanpåliggande omfattning i rött och svart med växtinspirerade ornament. Evangelisterna har varit övermålade och istället har skulpturer av evangelisterna, tillverkade av konstnären Wallström från Lödöse, suttit på korgens sidor. Dessa borttogs i samband med 1926-27 års renovering. På korgens hörn sitter vertikala snidade dekorationer med blommor, blad, frukter och kottar som målats i en ljust brun kulör. Upptill en förgylld rosettliknande dekor. Predikstolens breda överstycke pryds också av snidade blommor, blad och rosetter mot brun botten. Under evangelisterna syns understycken i blått där deras namn står skrivna, mellan dessa på hörnena sitter snidade änglar. Den flata undersidan är målad i en brun kulör liksom den åttasidiga foten som smalnar av nedtill. Det svängda, brunmålade trappräcket har rundbågiga öppningar mellan blå kolonner med förgyllt krön och bas. I rundbågarnas nedre del, en egenartad skuren dekor med korslikande form. Ett stycke över öppningarna syns blåmålade partier med förgyllda snidade blommor, blad och kulor. Brun överliggare. Mäklaren är dekorerad med flera utkragande lister samt pilastrar på sidorna med förgyllda räfflor. Trappstegens undersida är målad i en ljus aprikosbrun kulör. Korgens golv och trappstegen är klädda i grå heltäckningsmatta. Trappbarriären är brunmålad på insidan medan korgens insida är omålad med spår av färg. Ljudtaket är sexsidigt med snidade kartuscher och snidade änglahuvuden mellan dessa, på hörnena. Sidorna har listverk i blå, röda kulörer med förgyllda inslag. Snidade band, rosetter samt blad och blomster hänger ned som lambrekänger kring ljudtakets sidor. På takets översida, ovanför änglahuvudena, står snidade änglar som håller olivkvistar och förgyllda basuner. Snidade kartuscher mellan änglarna med kraftiga förgyllda bladverk och blåmålade medaljonger i mitten, där en olivkvist respektive Carl XII:s monogram finns avbildat. Från ljudtakets undersida, som marmorerats i olika blå toner, hänger en förgylld duva.

ORGEL - Femdelad orgelfasad med uppskjutande partier på sidorna och i mitten. Fasaden är marmorerad i grå kulörer med blå inslag samt med förgyllda lister och dekorationer. Även sidorna är marmorerade i grått. Samtliga sektioner avslutas rakt upptill, men mittsektionens öppning är rundbågig. På sidorna är piporna placerade i en rundad formation. Sidopartierna och mittpartiet är något framskjutande, likt risaliter. Över piporna i den mittersta sektionen syns förgyllda palmetter mot blå botten, både i sektionens överkant och längs den rundade bågen över piporna. De båda lägre partiernas överkant pryds av en förgylld blomsterliknande dekor mot blå botten. Mellan mittpartiet och de båda lägre sektionerna syns ett utanpåliggande förgyllt, långsmalt ramverk. De yttersta sidopartierna pryds upptill av ett förgyllt listverk samt i överkant, en förgylld palmettliknande, uppskjutande dekor. Dessa avslutas nedtill med en urnliknande, skuren dekoration.

LÄKTARE - Den väl tilltagna läktaren bärs upp av tolv kvadratiska pelare där sex av dem är placerade längs långsidorna och de övriga sex är placerade i par längs mittgången. Pelarna är grå med ljusare grå, släta fyllningar på den övre halvan. På de ljust grå krönen sitter konsoler med förgyllda inslag. Läktarens undersida är gråmålad. Bänkinredningen är av samma slag som den som finns nere i kyrkorummet. Fyra bänkrader står på norrsidan och två på sydsidan, förutom ett antal lösa stolar. Grå heltäckningsmatta, förhöjt golv under bänkraderna. Läktarbröstningens tretton målningar föreställer Kristus med de 12 lärjungarna. Det är oklart vem som utfört dem och när de blev uppsatta, men av omfattningarna att döma är de utförda under sent 1600-tal eller tidigt 1700-tal. Målningarna är insatta i ett utanpåliggande ramverk bestående av ett rundbågigt arkadmotiv som målats i grönt med förgyllda lister och imposter. Under imposterna syns en karvad nageldekor och i ramarnas övre hörn sitter virvelrosetter målade i en röd kulör. Varje ram omfattas ytterst av ett blåmålat tandsnitt med M-formad glugg. Över varje figur syns ett vitmålat fält där apostelns namn (samt "Salwator Mundi") finns skrivet med svarta bokstäver. Fälten mellan varje målning är målade i en brunrosa kulör. De övre och nedre listverken går i rött, grönt och blått. Upptill finns en vit tandad list med förgyllda inslag där varje tand har en volutliknande profil. I överkant ett skyddsräcke i metall som gråmålats.

SPECIFIKA INVENTARIER

DOPFUNT - I kyrkan finns två medeltida dopfuntar, en som är placerad i koret och en i vapenhuset som troligen kommer från Kattunga kyrka. I södra delen av koret står en fyrlobig dopfunt i täljsten från 1200-talet. Cuppan har vertikala sidor och skrånande botten och avslutas nedtill med en rundstav. Cuppans liv är indelat i 12 arkadfält med växtornament, bandflätor, blomsterornament samt ett kors som på samma gång har ankarform. Arkadkolonnerna har ringformade kapitäl och delar sig nedtill i två delar, som sedan viker sig upp i arkadfälten och bildar ornamenten. Uttömningshål saknas. Den fyrpassfomade foten med enkel fotskiva övergår i skaftet som på mitten pryds av en rundstav. Dopfatet i mässing från 1899. Den dopfunt som står i vapenhuset är cylindrisk med konkav undersida och saknar helt utsmyckning. Foten är av sent datum.

NUMMERTAVLA - Antikiserande nummertavlor på var sida om altaret i koret. Den svarta tavlan med grå ramar och förgyllda lister flankeras på sidorna av ljusare grå släta kolonner med förgyllda bas och krön. Kolonnerna står på socklar med en stående fyllning med förgyllt listverk på framsidan. Kraftigt rakt överstycke med förgyllda palmetter i mitten och akroterion på sidorna. I underkant en volutliknande dekor med förgyllda lister.

Surteby kyrka har en gustaviansk skepnad med långsträckt långhus, tresidigt avslutat, fullbrett kor i öster, sakristia åt norr och ett kraftigt torn i väster med en hög och smal lanternin. Kyrkans murar är vitputsade och genombryts av korgbågiga fönsteröppningar samt ett rundbågigt fönster i öster. Entré sker i väster genom tornet eller i söder mitt på långhuset. Ytterligare en dörr finns i söder till koret. Sakristians ingång vetter åt norr.

FASAD - Kyrkan är spritputsad och avfärgad vit med en utspringande, gråmålad sockel. Slätputsade omfattningar kring fönster och portar. Åt alla väderstreck finns stickbågiga, brunmålade ljudluckor som klätts med stående panel. Utanför varje lucka finns ett svartmålat järnräcke. Åt söder finns ett kvadratiskt fönster i varje dörrblads nedre del, i luckorna som vetter mot väst finns fönster i dörrbladens övre del. Tornet har en putsad gesims mellan våning ett och två. Över västra portalen sitter en textplatta med namnet CXIV. JOH och årtalet 1826. Den höga och smala lanterninens fasader är klädda i koppar.

PORT - Samtliga portar byttes troligen i samband med en renovering kring år 1897-1898. Huvudingång i väster genom brunmålad panelad pardörr med rakt överstycke och kraftiga svartmålade gångjärnsbeslag i nationalromantisk stil. Tresidig, naturstenstrappa om fem steg med svartmålade järnräcken. Porten i söder är en lackad dubbeldörr med stående panel, troligen i ek, med rakt överstycke och gångjärnsbeslag likt porten i väst. Över södra porten sitter ett överljusfönster som järnspröjsats till 13 rutor. Till koret leder en enkeldörr i söder, lackad likt den större porten i söder. Dörren till sakristian i norr är en brunmålad enkeldörr, klädd i liggande spontad panel och med ett korsformat fönster i överstycket. Över dörren sitter ett rundbågigt överljusfönster, spröjsat med träspröjs till åtta rutor. Trappa om tre steg med ett gjutet steg överst, övriga i natursten. Samtliga dörrar har slätputsade rundbågiga portaler. Gjuten trappnedgång till källaren under sakristian, placerad i öst mellan sakristian och nordöstra korväggen. De elva trappstegen i natursten leder ned till den lackade källardörren i trä med rakt överstycke och med ett stående rektangulärt litet fönster upptill. De lackade dörrarna kan möjligen vara utbytta i samband med renoveringen i slutet av 1950-talet, med behållande av de kraftiga gångjärnsbeslagen från sekelskiftet 1900.

FÖNSTER - Fyra stora korgbågiga fönster åt norr och tre åt söder i djupa nischer. Samtliga har järnspröjs och -bågar, vilket är ovanligt i kyrkor. Bågarna är spröjsade till 21 rutor och målade i en brun kulör. Dessa insattes i samband med en renovering i slutet på 1800-talet. Över södra porten ett överljusfönster vars höjd motsvarar ca två femtedelar av de större fönstrens. Detta fönster har 13 rutor. I överkant på samtliga fönster ett dekorativt spröjsat mönster med rundbågar och rundlar. I tornets första våning sitter ett korgbågigt fönster åt norr och ett åt söder, järnspröjsat till nio rutor, och med samma dekorativa mönster i överkant som långhusfönstren. I tornets västra fasad på andra våningen sitter ett fönster, helt likt de ovan nämnda. Lanterninen har åt alla väderstreck ett fönster som spröjsats till tio ruto,. Sakristians västra fönster har två lufter, rakt överstycke och 18 blyspröjsade rutor. Åt öster vetter ett rundbågigt fönster med två lufter som blyspröjsats på insidan. Under detta sitter ett källarfönster med två lufter, rakt överstycke och svarta skivor istället för fönsterrutor. Detta har gråmålade snickerier, alla kyrkans övriga fönsterbågar och spröjsar är brunmålade.

TAK - Sadeltak med valmad spets på långhuset, täckt med enkupigt lertegel. Sakristian har ett åttasidigt kupoltak i koppar, liksom tornets huv och lanterninens klockformade huv. Brunmålad gesims i trä på långhus-, torn- och lanternintaken medan sakristian har en putsad gesims. Lanterninens tak kröns av ett förgyllt kors. Hängrännor och stuprör i koppar.