SANKT NICOLAI KYRKA

SANKT NICOLAI KYRKA - Kyrkan uppfördes på 1400-talet och förändrades på 1600-talet. Efter branden 1849 finns bevarat huvuddelen av murar, pelare och valv i kor, korsarmar och långhusets östra parti. De höga valven ger kyrkan viss 1600-talsprägel. Interiören speglar också det sena 1800-talets nygotiska ideal samt 1995 års förändringar. Kyrkan består av ett brett, rektangulärt, treskeppigt långhus, tresidigt avslutat kor i öster, sakristia i norra korsarmens västra del och förråd i den östra, ett kapell i södra korsarmen och vapenhus i tornunderdelen. Vapenhusets östra del utgörs av kapprum och den västra av ett vindfång mot porten.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom valvbågar, som vilar på fyra stycken åttasidiga strävpelare i ett brett mittskepp och två smala sidoskepp i samma höjd. Kyrkorummet är av kalksten, förutom pelarna, som består av sandsten. Pelarna är marmorerade i gulvitt. Pelarna uppbär spetsbågiga arkadbågar i takhöjd. Mellan varje pelarpar finns även finns två åttasidiga träpelare, som bär upp läktare över hela sidoskeppen samt utmed västra långhusväggen. Varje pelarpar av trä sammanbinder tre närmast segmentbågade arkader. I väster avslutas långväggarnas pelarsystem av en arkadbåge mellan ett pelarpar. Under västläktaren är sex likadana pelare med arkadbågar emellan. Pelarna och bågarna är grönmarmorerade. Pelarna är upptill något bredare och avslutas här med en röd list samt ett guldfärgat parti. Nedtill är pelarna utkragade och gråmålade. Mittskeppet indelas genom en bred mittgång. I västra delen av långhuset finns på nordsidan en uppgång till läktaren från söder. Trappan består av breda furutrappsteg och är svängd i övre delen. Tredje trappsteget nerifrån består av ett viloplan. På båda sidor är ett grågrönt järnräcke. På och under södra läktaren är en orgel placerad. Orgeln har två spelbord, varav det ena är placerat i södra sidoskeppet och är vänt mot norr. En smal, rak furutrappa leder upp till orgeln från väster. Trapporna avslutas upptill av en grind. Nedanför kortrappan är ett fristående altare från 1995. Mitt på norra respektive södra sidoskeppsväggen är en nummertavla. Närmast koret är ytterligare en nummertavla på varje valvbåge. På västra väggen är en oljemålning på varje sida om vapenhusdörren. Tavlorna är målade av Johan Aureller 1679 och stammar från den i övrigt 1849 uppbrunna altaruppsatsen. Den norra tavlan avbildar Isaks offrande och den södra Kristi uppståndelse. I västra delen av långhusets sydsida är ett nytt, grågrönt skåp. Ovanpå skåpen står sju träskulpturer, troligen 1600-tal. Detta återinskaffades till kyrkan av Axel Forssén 1934. Söder om dörren till vapenhuset är ett bokskåp.
GOLV - Golvet utgörs av grå kalkstensplattor. Plattorna är huvudsakligen rektangulära. Öster om bänkkvarteren är ett parti med ljusare grå, kvadratiska plattor. Under bänkarna är ett upphöjt golv av obehandlade smala, tvärgående bräder. I mittgången ligger en rödbrun gångmatta.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och marmorerade i gulvitt. De avslutas nedtill med ett ca 2 dm högt grågrönmarmorerat parti. I valvbågarna mellan mittskepp och sidoskepp är målade rosa kvadrater med geometriska bladmönster i grått och vitt. I södra sidoskeppets sydöstligaste del kvarlämnades vid restaureringen 1995 en oputsad rektangulär yta, där en äldre valvbåge av tegel med fyllning av natursten framträder.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Mot tvärskeppen är på varje sida två spetsbågiga öppningar från sidoskeppen. I nordsidans öppningar är grönmålade, spetsbågiga pardörrar. Varje dörrblad har tre speglar innanför guldfärgade lister. Mot vapenhuset i väster är en grönmålad, segmentbågad utåtgående pardörr från 1995. Varje dörrblad består i den nedre tredjedelen av två vitmarmorerade speglar. Övre delen utgörs av glas med kryssformiga, rödgula spröjsar. Dörren är placerad i en segmentbågad öppning.
FÖNSTER - Långhuset har fyra högt och parvis placerade höga, spetsbågiga fönster. De grå innanfönstren är spröjsade i smårutor nedtill. De avlutas upptill av en cirkel omgiven av två spetsbågiga former. På varje sida finns även två lågt och parvis placerade lägre grå, spetsbågiga fönster. Dessa är indelade i sex rutor samt överst tre spetsbågiga spröjsar. Samtliga fönster är placerade i var sin djup, utåt konande fönstersmyg, putsad och målad som väggen. De västligaste fönstren ingår numera i läktarunderbyggnad.
TAK - Mittskeppet består av tre kryssvalv med gördelbågar, målade som väggarna. Valvmitten är dock blåmålad. Övre delen av diagonalribborna samt valvbrickorna är brunröda, men i övrigt är ribborna målade i kvaderstensimitation. Vid båda sidor om ribborna är i valvkapporna målade geometriska bårder i form av en rosa linje samt bladdekor. Bladdekoren är ljust grön i det östliga valvet och grå i de två västligaste. Sidoskeppen består av vardera tre kryssvalv mellan gördelbågar men utan diagonalribbor. Under sidoskeppens läktare är ett innertak av längsgående gråvita bräder.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - En läktarbyggnad under läktarens västra del uppbyggdes 1995 på båda sidor om mittgången. I norr är ett personalutrymme och i söder ett samtalsrum. Båda har ingångar mot långhuset i öster. Samlingsrummet har även en ingång från vapenhuset. Västra delen av personalrummet är avdelat till toalett med ingång från vapenhuset.
KOR - Koret är något smalare än långhuset och tresidigt avslutat i öster. Det avgränsas från långhuset genom sin fyra trappsteg högre placering. I trappan finns två gråmålade järnräcken. Altarringen är placerad ett stycke väster om östväggen. I nordvästra delen av koret är predikstolen placerad och häröver ett epitafium över prosten Johan Rudberus, död 1697. Här finns även en ambo. I södra delen är ett rektangulärt bord/dopaltare från 1934, dopfunt samt en oljemålning föreställande Nattvarden. Målningen ingick i 1600-talets altartavla och är gjord av Johan Aureller d.ä.
GOLV - Korgolvet utgörs av rektangulära, hyvlade rektangulära kalkstensplattor. Innanför altarringen ligger rektangulär kormatta, vävd vid Ateljé Tre Bäckar i Varnhem.
VÄGG - Väggen är slätputsad och målad i gulvitt. Väggen avslutas nedtill av en ca 1,5 meter hög målad rosamarmorerad bröstning. Bröstningens övre del utgörs av en målad bård i mörkt rosa, gröna nyanser samt ett trompe l´oeil - motiv. Värmepaneler är placerade vid golvet utmed östra, nordöstra och sydöstra koravslutningen. Panelerna har rosavit draperimålning på ljusblå botten. Nedtill avslutas väggen av en ca 2 dm hög, profilerad golvlist.
FÖNSTER - Koret har på var och en av de tre väggytorna två höga och smala spetsbågiga fönster med glasmålningar i främst grått, gult och blått. I de nordöstliga fönstrens övre parti finns bröstbilder föreställande profeten Esaias längst västerut och Jeremia längst öster ut. Fönstrens nedre målning består av rutmönster med blad i grå färger. Figurerna är placerade i karnisformade arkadbågar. I sydöst finns två likadana målningar föreställande profeten Daniel längst västerut och Hesekiel längst österut. I östväggen avbildas apostlarna Paulus och Petrus i helfigur inom likadana arkadbågar, men placerade på piedestaler. Glasmålningarna är gjorda 1892 vid Stockholms glasmästeri.
TAK - Kortaket består av ett kupolliknande kryssvalv med sex valvribbor av sandsten. Valvribborna är omålade, men omges på båda sidor av en stiliserad bladbård i grönt och rosa.
FAST INREDNING
ALTARE - Högaltaret är från 1891. Ett fristående altare från 1995 är rektangulärt med delvis grön och delvis omålad benställning. På krysset mellan benen har placerats ett skulpterat och förgyllt lamm, troligen 1600-tal. Skivan är träfärgad med fyra försänkta och förgyllda hörnkors.
BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning från 1891 består av två kvarter, skilda genom en bred mittgång. I varje kvarter finns 12 bänkar. De västligaste bänkarna är försedda med gröna bänkskärmar. De svängda, grönmålade bänkgavlarna är uppåt avsmalnande och överst prydda med en skulpterad blomma. De är även dekorerade med bland annat en spiralsvarad, guldfärgad pelare vid varje sida samt i mitten två rödmålade cirklar. I den nedre cirkeln är ett målat fyrpass med guldram och i den övre ett trepass. Sitsarna är rödbruna och ryggarna ljusgröna med ram i mörkare grönt.
PREDIKSTOL - Den polygonala predikstolen från 1891-1892 ritades av Folke Zetterwall och utfördes av W Hoffman. Predikstolen är målad i mörkt grått. I en blåmålad spegel på vardera sidan är skulpturer av Kristus, Petrus, Johannes, Andreas respektive Tomas. Figurerna är huvudsakligen guldfärgade. Predikstolen pryds i nederkanten av utsågade bågar med skulpterade franska liljor. Foten är åttkantig och i hörnen försedd med spiralsvarvade, guldfärgade pelare med bladkapitäl. Pelarna uppbär grå arkadbågar. Trappan från öster har räcke i form av balustrad med spiralsvarvade kolonner.
ORGEL -Den ursprungligen pneumatiska orgeln är tillverkad av CA Härngren 1900-1901. Den renoverades 1977 av Smedmans Orgelbyggeri, Lidköping. Orgeln har 34 stämmor, fördelade på tre manualer. Av stämmorna härstammar fem från AV Lidgrens orgelverk från 1858. Fasaden från 1858 är ritad av F W Scholander. Den mycket stora orgelfasaden är rikt utsirad och målad i guld. Det uppskjutande mittpartiet flankeras av skulpterad och genombruten växtornamentik. Vid sidorna är piporna grupperade i tureller, krönta av rika kreneleringar.
KORORGEL - Kororgeln från 1995 är byggd av Smedmans Orgelbyggeri och består av 17 stämmor, fördelade på två manualer. Fasaden, ritad av Jerk Alton, är upptill trappstegsformad med guldlist och kröns av en genombruten lyra. Den avslutas nedtill av en delvis genombruten guldlist. Piporna grupperas i fem sektioner. Orgeln är målad i ljusgrönt. Ett spelbord är placerat på sidokapellets läktare med spelbordet mot söder och ett i södra sidoskeppet med spelbordet vänt mot norr.
LÄKTARE - Läktare finns i väster, söder och norr. På västra läktaren är orgeln placerad, på den södra en kororgel. Läktargolvet består av smala, omålade bräder. På läktarna står två rader stolar av samma typ som bänkarna. Västra läktaren har utbyggt mittparti. Läktarna vilar på träpelare med arkadbågar (se långhus). Läktarbröstet från 1891 är målat i ljusgrönt med mörkgrön sarg upp - och nedtill. I nedre sargen ingår bårder av guld och rött. Läktarbröstet pryds av mörkröna, horisontella rektanglar med guldlist. I fälten finns röda och blå kvadrater med utsågade fyrpass inom guldlister.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARUPPSATS - Den låga altaruppsatsen från 1891, ritad av W Hoffman, är placerad på altaret. Den utgörs av en träskulpturer med Kristus på korset och vid vardera sidan två evangelister. Figurerna är placerade på ett trappstegsformat träskrank med trepassformade arkadbågar mellan kolonnetter. Skrankets överdel kröns av genombrutna, ljusa listverk samt av fyra skulpterade fialer.
ALTARRING - Den gråmålade, femsidiga altarringen från 1891 är ljust grå med mörkare grå armstöd. Altarringen pryds av utsågade fyrpass, innefattade i ett diagonalt, guldfärgat listverk Knäfallet är stoppat och klätt med grönt ylletyg.
DOPFUNT - Dopfunten från 1891-1892 är ritad av Folke Zetterwall. Dess fot är åttkantig och i hörnen försedd med spiralsvarvade, guldfärgade pelare med bladkapitäl. Pelarna uppbär grå arkadbågar. Den åttkantiga cuppan är av omålat trä.
EPITAFIUM - Epitafium över Jonas Rudberus, död 1697 utgörs av en oljemålning. Målningen skildrar Kristus på korset, omgiven av familjen Rudberus. Det har ett rikt skulpterat ramverk innehållande bland annat rumpetande änglar. Ramen målades i vitt och guld, troligen 1866.
TRÄSKULPTURER - Sju träskulpturer på ett skåp utmed västra delen av sydväggen är troligen från 1600-talet. De var tidigare uppsatta på båda sidor av långhusväggarna. Två av skulpturerna, i form av allegoriska kvinnor, är något större och försedda med ljushållare. De övriga skulpturerna föreställer män ur gamla testamentet. (?)
ÖVRIGT - Två sengustavianska nummertavlor ommålades 1934 och försågs med inskription angående kyrkans historia.
VAPENHUS - Vapenhuset avdelas i en östlig och en västlig del genom ett segmentbågat valv. Östra delen består av kapprum med hängare på syd - och nordväggen. I sydöst är här ingång till samtalsrum och i nordöst till toalett. Rummet indelas i tre "skepp" genom fyra träpelare av samma utseende som de i långhuset. Mellan mittpelarna är en arkadbåge och vid sidorna spaljéer liknande dörren mellan vapenhus och långhus. Västra delen av vapenhuset har mot söder dörr till trapptorn och mot norr till handikapptoalett. Över dörrarna sitter delar av äldre bevarade gravhällar. Vid norra östväggen är ett votivskepp.
VÄGG - Innerväggarna är slätputsade och målade i gulvitt.
PORT - En utåtgående pardörr av samma utseende som dörren mellan vapenhuset och långhuset leder till ett vindfång i västra delen av vapenhuset. Porten i väster består av en svartmålad, segmentbågad pardörr med svart järnbeslag.
TAK - Det plana taket består av vitmålade bräder.
DÖRRAR - Dörrarna utgörs av grönmålade spegeldörrar med guldfärgade lister. De två östliga dörrarna är rektangulära och de västliga spetsbågiga.
TVÄRSKEPP - Norra tvärskeppet utgörs av två rum. Det västra rummet är förråd och det östra sakristia. Norra tvärskeppet har också en inredd övervåning, vilken nås via en trappa i förrådet. Rummet används som körrum samt för textilförvaring. Södra tvärskeppet rymmer sedan 1995 ett sidokapell. Se nedan.
SIDOKAPELL - Sidokapellet tillkom 1995. I utrymmet var tidigare de la Gardies ingång belägen. Det är inrett med ett fristående träaltare i östra delen. Altaret har grönmålad benställning och grå skiva med förgyllda kors i hörnen. Vid nordväggen är en dopfunt. Dess fot består av fyra korsställda vertikala brädor, på vilka ett glasfat vilar.
GOLV - Golvet utgörs av vertikalt lagda kvadratiska kalkstenar.
VÄGG - Väggen är slätputsad och målad i gulvitt. På väggen är en ca 1,5 meter hög målad bröstning i blått med gulvita draperimålningar. Väggen har även en gulmålad takbård. I bården finns vita cirklar med gula blad. Mot norr, över dopfunten, är en målad vit duva mot bakgrund av en rosa rektangel. Väggen avslutas nedtill med en gråmålad hög profilerad bård.
FÖNSTER - Mot öster är överst ett smalt spetsbågigt fönster med glasmålningar i form av en vit lilja överst, brinnande eld nederst och häremellan röda rosor. Under detta finns i öster ett fönster med målad madonna och barn, omgivna av brinnande eld överst och bladmönster nederst. Här fanns före 1995 en port. Mot söder finns två högt sittande höga och smala fönster med geometriska mönster i främst blått och mot väster ett likadant med rutmönster i blått och grönt. I söder och väster finns även vardera två lägre spetsbågiga fönster med geometriska måningar i främst gult.
TAK - Taket utgörs av ett kryssvalv målat som väggarna. Valvmitten är dock blåmålad. Övre delen av diagonalribborna samt valvbrickan är brunröda, men i övrigt är ribborna omålade. Vid båda sidor om ribborna är målade geometriska bårder i rosa.
LÄKTARE - I norr är en orgelläktare med utbyggt mittparti. Läktarbröstet har nedtill en målad bård med blå trepassformer. Det är i övrigt målat i gröna nyanser och har utsågade fyrpassformer.
SAKRISTIA - I sakristian finns utmed östväggen och delar av sydväggen grönmålade textilskåp. Spegeldörrarna har röda lister. Mot öster är en dörr mot förrådet och mot norr ett fönster. Öster om fönstret finns ett grönmålat altare med krucifix i guld och silver. I övrigt finns ett grönmålat bord samt stolar.
GOLV - Golvet består av kvadratiska kalkstensplattor.
VÄGG -Väggen är putsad och vitmålad.
FÖNSTER - Det spetsbågiga, gråmålade fönstret är spröjsat i åtta smårutor samt överst en rundel mellan två spetsbågiga rutor. Fönstret är placerat i en spetsbågig smyg, putsad och målad som väggen.
TAK - Taket utgörs av gråmålade tvärgående bräder.
FÖRRÅD - I öster är en port, i väster en dörr till sakristian, i norr en dörr, som leder till en inbyggd trappa samt väster om denna ett fönster.
GOLV - Golvet består av kvadratiska kalkstensplattor.
VÄGG -Väggen är putsad och vitmålad.
FÖNSTER - Det spetsbågiga, gråmålade fönstret är spröjsat i åtta smårutor samt överst en rundel mellan två spetsbågiga rutor. Fönstret är placerat i en spetsbågig smyg, putsad och målad som väggen.
TAK - Taket utgörs av gråmålade tvärgående bräder.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhus. Via en spiraltrappa i sydsidans trapptorn når man andra tornvåningen, som liksom våning tre har två gluggar i varje väderstreck. På våning 4 finns tre ljudluckor på varje sida. Här hänger även de tre klockorna. Storklockan omgöts 1891 och mellanklockan 1895, båda av Joh A Bergman i Stockholm, enligt inskriptioner. Lillklockan göts 1852 av C.A. Norling, Jönköping.

SANKT NICOLAI KYRKA - Kyrkans äldsta delar är långhus och kor, vilka troligen uppfördes vid 1400-talets slut. De bestod av rektangulärt långhus och lägre och smalare, tresidigt avslutat kor. Murar från den äldsta kyrkan finns fortfarande bevarade. 1575 var kyrkan mycket förfallen, varför gudstjänster hölls i ett träkapell istället. 1617 lagades västra gaveln och taket. Stora invändiga arbeten pågick 1619-1636. Bland annat fick kyrkan ny inredning. Ett orgelverk skänktes till kyrkan 1636. På 1640-talet byggdes ett gravkor söder om långhuset. En stor restaurering genomdrevs och bekostades av Magnus Gabriel de la Gardie 1677-1695. En annan drivande kraft var prosten Jonas Rudberus. Restaureringen av Varnhems klosterkyrka stod troligen som förebild. Lars Simonsson Skragge anställdes som murarmästare och troligen även som arkitekt. I väster uppfördes ett torn med fialer och i söder respektive norr korsarmar. Murarna höjdes. I interiören tillkom nuvarande valvsystem, tre läktare, predikstol tillverkad av Jacob Kleen, altaruppsats tillverkad av Georg Baselaque och altartavla av Johan Aureller d.ä. Till västläktaren lät Rudberus bygga och bekosta en av Sveriges största orglar med 43 stämmor. Koret ombyggdes och avskiljdes från långhuset genom ett snidat skrank. Kyrkan fick även nytt yttertak.
I Sundholms kyrkobeskrivning från 1780-talet fanns huvudingång i väster och en ingång i söder. Kyrkorummet hade plant innertak och bänkinredning, indelad i fyra kvarter. Mellan kor och långhus fanns en mur med tre öppningar. 1827 byggdes ny tornöverbyggnad.
En brand 1849 ödelade delvis kyrkan. Tornet, yttertaket, det västra mittskeppsvalvet och tvärskeppsvalven förstördes bland annat. Bevarat från 1600-talet och eventuellt delvis från 1400-talet är korets murar, valv och strävpelare, murar till sakristian i norr och gravkor i söder (nuvarande Marie kapell), långhusets murar, valven i mittskeppets östra travéer samt sidoskeppens valv. Huvuddelen av inredningen, inklusive läktarna, förstördes. Undantaget var Johan Aurellers altartavla (målningarna Nattvarden, Isaks offrande och Kristi uppståndelse), Rudberus epitafium, ett skulpterat lamm (nu insatt i ett fristående altare) några allegoriska kvinnoskulpturer samt ett par nummertavlor.
Kyrkan restaurerades 1849-1853 och fick mycket av sin nuvarande utformning. Ritningarna var utförda av Hjalmar Wijnbladh, vilken inledningsvis ledde arbetena. Senare övertog Helgo Zettervall ledningen. Byggmästare var F Oppman. Genom att mittskepp och sidoskepp nu fick samma höjd förvandlades kyrkan från basilika till hallkyrka. Nytt torn byggdes liksom helt nytt tak och murar i långhusets västra del. Strävpelarna i långhus och tvärskepp byggdes upp på nytt. Fasaden fick dekor i form av en tegelfris. Samtliga fönster och delar av grunden utbyttes. Kyrkan fick viss ny inredning. 1858 skänkte Anna-Lisa Lidbeck en orgel till kyrkan. Orgeln, som hade 27 stämmor, var byggd av A.V Lindgren, Stockholm. 1891- 1892 tillkom nuvarande läktarbröst, predikstol, altarring, dopfunt, altare, altaruppsats, nummertavlor och bänkar. Varmluftsvärme insattes. Ritningar utfördes av Folke Zettervall. Schablonmönster av August Lindegren tillkom samt även glasmålningar, utförda av Stockholms Glasmästeri. Ett nytt orgelverk byggdes 1900-1901 av CA Härngren. Den gamla fasaden förändrades något. 1911-1912 lagades puts och kyrkan målades invändigt.
1927 -1934 förstärktes den då spruckna grunden med betong samtidigt som fasaden underhölls. Takstolar justerades, två takstolar byttes ut över långhuset och yttertakets järnplåt utbyttes mot kopparplåt. En tavla föreställande Isaks offrande hittades i en skräpbod och placerades i kyrkan (en del av äldre altartavla). Del till gamla altartavlan och predikstolen konserverades av konsrervator Erik Sköld, Halmstad. Nya läktarbänkar, läktarbröst samt vindfång mellan torn och mittskepp tillkom. Kyrkan fick nya golv och ett dopaltare uppsattes i koret. Några mindre träskulpturer från 16-1700-talet återinskaffades. Troligtvis är även de nuvarande fönstren från denna tid. Kyrkorummet fick ny färgsättning, varvid äldre dekormåleri övermålades. Orgelfasaden sänktes 30 cm. Arbetena leddes av Axel Forssén vid Kungliga Byggnadsstyrelsen. Byggmästare var GM Almberg. 1935 hittades ett stenkors utanför kyrkan.
1951 renoverades kyrkan av byggnadsfirman Karlsson o Artig. Åtgärderna innefattade rengöring, målning, modernisering av sakristia och installation av nytt pannrum med två oljepannor under kyrkan. Värmeinstallationer sköttes av Lidköpings stads byggnadskontor, träarbeten av Karlsson och Artig och måleriarbeten av Gustav Strömberg.
1961 genomfördes underhålls - och målningsarbeten. 1968 putsades tornet. 1975-1977 restaurerades orgeln samt inköptes orgel för södra läktaren från Smedmans orgelbyggeri. 1986 konserverades altaruppsats, predikstol, Rudbecki epitafium och orgelfasad av Alf Hedman.
1994-1995 skedde en större restaurering under ledning av arkitekt Jerk Alton. Bland annat utbyttes skadad takpanel, kopparplåt och ventiler i tornets överbyggnad. Vidare skedde lagning av tornbalustrad, byte av fuktskadade delar samt förgyllning av kors och spiror. Invändiga putsytor rengjordes och fick ny färgsättning samt nya bårder och draperimålningar i koret. Måleriarbetena leddes av Sven-Bertil Svensson. Bänkinredningen restaurerades och färgsattes på Hemse, Gotland. Äldre läktarbröst, under en period förvarat i ett tornrum, kompletterades och återuppsattes. Orgelläktaren breddades. Ett fristående altare tillkom. Under orgelläktaren borttogs bänkar och en läktarunderbyggnad med flera rum byggdes. I södra tvärskeppet inreddes ett Mariakapell med glasmålningar av Sven-Bertil Svensson. En ny orgel för södra läktaren inköptes 1995 från Smedmans orgelbyggeri, Lidköping.

SANKT NICOLAI KYRKA - Kyrkan består av ett brett långhus, smalare fyrsidigt lanterninförsett torn i väster, tvärskepp samt ett något smalare tresidigt avslutat kor i öster. Långhus och kor är äldst. Kyrkans exteriör, med utbyggd västportal, strävpelare, spetsbågiga fönster och fialer fick sin nygotiska prägel vid ombyggnader efter en brand på 1800-talet.
FASAD - Stommen består av kalksten, slätputsad i gråbrunt. Här finns även inslag av oputsad sandsten, bland annat i anslutning till strävpelare.
Långhus, kor och tvärskepp pryds under takfoten av en gesims av röda, ornerade tegelplattor. Dess västgavel har på båda sidor om tornet ett ankarslut av metall. Fasaden varieras genom huvudsakligen oputsade strävpelare i samtliga hörn samt av en pelare mitt på norra respektive södra långhusfasaden. Strävpelarna avtrappas uppåt och är i vinkeln mellan den övre, smalare och nedre bredare delen försedda med ett pulpettaktak av kopparplåt. De kröns av ett sadeltak med kopparplåt. Övre delen av pelarna har slätputsad, upptill trepassformad blindering.
Långsidornas pelare har sadeltak med kopparplåt samt fyrsidiga fialer. Fialernas nedre parti är bredare och har ett litet huvtak. De kröns av torntak samt förgyllda spiror.
Även tornets fyra hörn har sådana strävpelare, men utan fialer, i något mindre än tre våningars höjd. På nedre delen av fjärde våningen är i varje väderstreck en svart, rund urtavla på förgylld, kvadratisk botten. Tavlan har förgyllda visare samt romerska siffror. Ovanför urtavlorna smalnar tornet av. Fasaden bryts horisontellt av ett smalt takutsprång och under detta en ornerad gesims i relief. I varje hörn av fjärde våningen är en rumshög fial med torntak och förgylld spira. Tornet avslutas upptill av en gesims med arkadbågar i relief. Ovanpå är en smalare åttkantig lanternin i två våningar, täckt med kopparplåt. Mellan lanterninvåningarna är en kopparklädd gesims. Övre delen utgörs av frontoner, krönta av förgyllda spiror. Norr respektive söder om tornet finns ett smalt, tresidigt trapphus i samma höjd som långhus och tvärskepp. Det avslutas upptill med ett tak. I det södra trapphuset finns torntrappan.
Kyrkans jämna, skråkantade sockel består huvudsakligen av huggen granit. På varje sida av långhusets utskjutande västgavlar är en rundbågig infälld kalkstenplatta med minnesinskription över Jonas Rudberus, död 1697, respektive Johan Henric Brantenberg, död 1814. Mellan tornet och dessa väggar finns på marken en äldre gravhäll på vardera sida.
PORT - Kyrkan har huvudingång i väster, bestående av en segmentbågad, grönmålad pardörr. Varje dörrblad är indelat i två gånger två vertikala, rektangulära speglar och nederst en horisontell spegel. Speglarna inramas av röda lister. Dörren omges av en spetsbågig, perspektivisk omfattning med tre språng. I tympanonfältet är en medaljong med ett reliefporträtt. Porten är placerad i en spetsvinklad, utbyggd portal/vimperg mellan två rumshöga fialer. Portalen avslutas upptill med en ornerad fris av tegel samt ett smalt sadeltak. I norra tvärskeppets östra fasad är en rundbågig port. Den grönmålade pardörren är försedd med speglar, inramade av röda lister samt i övre delen ett ljusinsläpp. Porten är placerad i en rundbågig nisch. I södra tvärskeppets sydfasad är en källartrappa. Trappan går i vinkel mot öster.
FÖNSTER - Kyrkan har i långhuset fyra stycken, parvis och lågt placerade svagt spetsbågiga fönster på varje långsida. Över dessa sitter liknande, men betydligt högre och bredare fönster. I tvärskeppens norra respektive södra fasader finns två likadana fönster samt häröver en grupp med tre spetsvinklade fönster. Mot öster och väster har tvärskeppen vardera ett litet och ett stort spetsbågigt fönster. Koret har på varje sida två parvis placerade, höga, spetsbågiga gjutjärnsfönster.
Fönstren inramas upptill av i putsen inpressade spetsbågiga omfattningar. Samtliga fönster är gulmålade och indelade i smårutor med spröjs. Över smårutorna är en rundel mellan två spetsbågiga rutor. Korfönstren har en inskriven stjärna i rundlarna. Alla fönster är placerade i spetsbågiga nischer och försedda med fönsterbleck av kopparplåt.
I tornets västfasad är ett gulmålat rosettfönster över portalen. På andra och tredje våningen finns två tätt placerade spetsbågiga gluggar med gemensam, inpressad spetsbågig omfattning. På fjärde våningen finns en likadan grupp med tre gluggar och på varje sida om urtavlan en mycket smal och låg, spetsvinklad glugg. Samtliga gluggar är på insidan täckta av plåtluckor samt placerade i grunda, rundbågiga nischer. Tornets östra, södra och norra sida har likadana gluggar på tredje och fjärde våningen. Lanterninen har i varje fronton ett spetsbågigt, gulmålat blindfönster. Trapphusen har på var och en av de tre sidorna ett högt och smalt, spetsbågigt fönster.
TAK - Långhus, kor och tvärskepp har sadeltak, täckta av kopparplåt i storplåtsformat. Taket är valmat över koret. Även strävpelarna täcks av små kopparklädda sadeltak, medan fialerna har kopparklädda torntak. Tornet avslutas upptill med en terrass, försedd med hörnfialer, samt en smalare åttkantig, sluten lanternin med frontonöverdel och torntak. Runt huven går en vit balustrad. Samtliga tak täcks av kopparplåt. Tornspetsen, fialerna och kortakets spets kröns av spiror, senast förgyllda 1995. Kyrkan har stuprännor av kopparplåt.