SÖDRA FÅGELÅS KYRKA

Något årtal för uppförandet är ej känt, men "Capellet" omnämns 1644 vilket talar för en datering till detta århundrades förra hälft. Orsaken tycks ha varit det långa avstånd som rådde till kyrkan i Norra Fågelås och Nykyrkan i söder. I vilket fall så framkommer "att Cappellet blifvit byggt och underhållet af Socknen gemensamt, på samma sätt som Kyrkan (Norra Fågelås)." Ett vapenhus restes i väster vid okänt tillfälle. Kyrkorummet fick mycket av sin prägel av släkten Hård på Hjällö och Monäs. 1683 respektive 1685 skänkte Johan Hård och hans maka Karin Stake på Hjällö predikstolen med sitt ljudtak och altaruppsatsen. 1684 lät släktingarna Gustav Hård och Anna Stake på Monäs måla renässansläktaren. Släkten lät vidare uppföra en egen läktare åt sig över den södra ingången. 1690 omnämns stora utgifter för målning av kyrkan. Det har spekulerats i om det är då takmålningarna i koret och väggmålningarna tillkommer. Det har även hävdats att den under 1700-talets förra hälft verksamme mäster Johan Kinnerus i Jönköping skulle ha gjort dem. Under denna tid skall koret ha genomgått en ombyggnad som ej finns närmare specificerad. En datering till denna tid förefaller rimligare.
1781 beslutades att: "Fenstren i Cappellets kyrka, såsom mycket gamla, befunnos så svaga och bräckliga, samt så lite ljus gifwande at nya der nödvändigt göras moste. Hwarföre til erhållande af mera ljus i kyrkan beslutades at fenstergluggarne upphuggas nya och större fenster göras". Väggarna vitmålades och ett gammalt korskrank borttogs. 1843 lades golvet om, bänkkvarteren reparerades och altaret utvidgades. 1854 införskaffades en ny orgel, byggd av Johan Niklas Söderling i Göteborg. För att denna skulle rymmas togs ett parti av det platta taket bort över läktaren. Vid renoveringen 1883 uppsattes pärlspont på väggarna, vilket vitmålades. För att få väggarna jämna hade man först skrätt dem så att större delen av barockmålningarna gick förlorade. Nya spetsbågiga fönster insattes i nygotisk anda.
År 1926 genomfördes en renovering under ledning av Axel Forssén. Den s.k. Hjällöläktaren togs då ned "såsom varande alldeles onyttig och dessutom i hög grad vanprydande". Läktartrappan i södra vapenhuset togs likaså bort. Kaminen flyttades till sin nuvarande plats och hela kyrkan ommålades. 1934 befanns kyrkan vara i så dåligt skick att en insamling startades till finansiering av restaurering. Denna kom att äga rum 1942 med John Åkerlund som arkitekt. Vapenhuset i väster revs och ersattes med en läktarunderbyggnad med ny läktartrappa. Rötskadade syllar byttes och skorstenen revs. De spetsbågade fönstren byttes ut mot mer tidstypiskt rektangulära. Vid rivningen av vapenhuset framkom ett ursprungligt fönster i västgaveln, vilket lämnades orört. Sakristian fick ett nytt östfönster och korets östfönster igensattes p.g.a. det besvärande motljuset. Ytterväggar och tak fick ny spånbeklädnad med bibehållande av äldre mönster. Taket tjärades och väggarna rödfärgades. Väggarnas pärlspont togs ned och den ursprungliga färgsättningen framtogs. Den sedan 1800-talet undanstoppade och således ej ommålade altaruppsatsen från 1685 konserverades och fick en ny altartavla av bygdens store son, glaskonstnären Simon Gate. Vidare konserverades predikstol med ljudtak, läktarbröst, bänkdörrar, dopfunt och änglar. Bänkarna nygjordes med bibehållande av dörrar och beslag. Den förhöjning som innertaket fick över orgeln fortsattes ända till korväggen. Nya portar insattes och läktarstolparna fodrades. Altare och altarring nytillverkades. Ett nytt tak lades in i vapenhuset. Allt hyvlat oljemålades. Orgeln fick ett nytt verk från Herman Nordfors & Co. i Lidköping.
År 1950 drogs elvärme in i kyrkan. 1983 var det dags för ny tjärning av tak och rödfärgning av väggarna. Hängrännor och stuprör uppsattes vid detta tillfälle och fönstren oljemålades. Året därpå installerades strålkastare i koret p.g.a. mörkret.

SÖDRA FÅGELÅS KYRKA - Kyrkobyggnaden är en timrad salkyrka från 1600-talet, orienterad mot öster. Det rektangulära långhuset har framför den östra delen av den södra långsidan ett rektangulärt vapenhus. Det fullbreda, rakslutna koret markeras genom en lägre nivå på taknocken. På korets nordsida är en stor rektangulär sakristia.
FASAD - Fasaden täcks av kluven spån från 1942. Ändformerna varierar mellan raka, kantiga och rundade. De bildar mellan fönstren återkommande mönster. Likaså sitter på långhuset ett antal symmetriskt placerade försträvningar med järn. Gavelröstena är något utkragande. På vapenhusets röste sitter ett solur av kalksten. Väggarna är målade med röd slamfärg. Kyrkan vilar direkt på en låg kallmur av gråsten.
PORTAR - Portarna härrör från 1942. Västporten är en bred rektangulär pardörr i ek med fem par fyllningar och yviga smidesgångjärn som hämtat sin inspiration från renässansbänkarna. Nederst sitter sparkskydd av kopparplåt. Den djupa smygen är fodrad med en stående svartmålad panel. Över dörren är en sentida enkel armatur. På marken ligger granitplattor. Sydporten har likaså en rektangulär pardörr i ek med fem par fyllningar och samma gångjärn som västporten. Fodret är svartmålat.
FÖNSTER - De rektangulära fönstren har alla svarta foder och härrör från 1942. Långhusfönstren har sex lufter med vitmålade träbågar innefattande nio antikglas vardera, med blyspröjs. Korets fönster i söder har fyra lufter i samma utförande. Sakristians fönster i norr och öster har två lufter med sex antikglas vardera, med blyspröjs. Över västportalen är ett ursprungligt liggande fönster med två lufter och nio blåsta glas vardera, med blyspröjs. De vitmålade bågarna har hörnbeslag.
TAK - Alla byggnadskroppar täcks av höga och branta sadeltak som är klädda med kluven och tjärad spån från 1942. Även vindskivorna är tjärade. På den östra delen av långhusets nock är en tegelskorsten och ett litet äldre kvadratiskt fönster med fyra rutor. Alla takfall har hängrännor och stuprör från 1983.