Tjureda kyrka

Kyrkan är belägen i Tjureda by mellan Rottne och Åbyfors samhälle, närmare bestämt intill trevägskorsningen för vägarna till Tolg, Åbyfors och Växjö-Rottne. I nära anslutning till kyrkan ligger det tidigare tingshuset och socknens skola som nu tjänstgör som församlingshem. Kyrkan ligger på en något upphöjd plats omgiven av trädfria åkrar och ängar.

Kyrkan är uppförd i sten med spritputsade väggar, slätputsade dörr- och fönsteromfattningar samt hörnkedjor. Kyrkans sockel är spritputsad och avfärgad i en mörkgrå kulör. Sockeln, vilken skjuter ut en aning utanför vägglivet, är avtäckt med kopparplåt samt försedd med ett flertal gallertäckta ventilationsgluggar. Byggnaden är orienterad i öst-västlig riktning med ett lanterninförsett kvadratiskt torn i väster och en rektangulär sakristia i öster. Utvändigt mäter kyrkan 28 x 15 meter med en murhöjd av 6 meter.

Tornentrén vilken ligger en aning indragen i fasaden är utförd med dubbla rektangulära portar målade i en grön kulör. Portarna är utformade med fyra kvadratiska dörrspeglar i varje dörrblad. Direkt ovanför porten sitter ett rundbågat fönster vilket utformats i likhet med långhusfönstrens övre sektion. Hela entrépartiet med de dubbla portarna och det rundbågade fönstret ramas in av en slätputsad omfattning. Framför entrén ligger en kraftig naturstenshäll.

Kyrktornet smalnar av i etapper där varje avsats skiljs åt med ett kraftigt slätputsat listverk avtäckt med kopparplåt. I putsen under listverket mellan första och andra etagen löper en rundbågefris.

Mitt på andra avsatsens västra fasad sitter ett runt fönster, målat i en ljus grågrön kulör, vars spröjsning utformats som en fyrklöver. Andra etagens västra fasad är i övrigt slätputsad med dekorativa reliefer i form av stjärnor och festonger medan den södra och norra fasaden pryds av tre smala nischer med slätputsad omfattning.

I höjd med tornets tredje avsats finner man ljudluckor i samtliga väderstreck. De dubbla rundbågade ljudluckorna är utförda i liggande profilfräst panel och målade i samma gröna kulör som kyrkans övriga portar. På östra fasaden under ljudluckorna sitter en inmurad stentavla med förgylld text. Texten lyder UPPFÖRD UNDER CARL XV:s REGERING ÅR 1861.

Takgesimsen vid tornets takfot är utformad som ett slätputsat profilerat listverk samt försedd med slätputsade konsoler. Tornets kopparklädda pyramidtak bär upp en smäcker glasad åttakantig lanternin med kopparklädd spira. Spiran kröns av en förgylld kula med tillhörande kors. Tornet är försett med tornur och urtavlor i alla väderstreck utom åt öster. De svartmålade urtavlorna är placerade ovan takfoten på torntaket i lätt utskjutande runda takkupor. Tavlornas siffror och visare är förgyllda.

På långhusets västra gavel finner man på vardera sidan om tornet en dekorativ smal rundbågad nisch och i höjd med den innanförliggande orgelläktaren ett kvartscirkelformat fönster.

Långhuset har fyra fönsteraxlar med högresta, rundbågade fönsteröppningar vilka är indragna en aning i fasaden. I varje öppning sitter två välvda, krysspröjsade fönsterbågar utav trä målade i samma ljusa grågröna kulör som tornets fönster. Fönstren har på senare tid kompletterats med innerbågar. I ytterbågens topp, i mötet mellan de båda valvbågarna, övergår mittposten i en cirkel där spröjsen formats till ett fyrpass. Utformningen av fönstrens spröjsar för tankarna till ett sirligt masverk. De svagt sluttande solbänkarna är utförda i gjutjärn men har på senare tid klätts in med kopparplåt.

Långhusets sidoentréer flankeras av två utskjutande slätputsade risaliter vars pyramidformade kopparklädda tak kröns av en förgylld kula och stjärna. I likhet med tornentrén är sidoentréerna försedda med ett överliggande fönster. Framför båda sidoentréerna vilar en kraftig naturstenstrappa.

I anslutning till takfoten på långhus och kor löper ett rikt profilerat, slätputsat listverk. Den underliggande putsytan har dekorerats med en rundbågefris.

Från långhusets kopparklädda tak sker vattenavrinningen via hängrännor och stuprör av koppar. Vid marken ansluter dessa till renssilsförsedda avloppsrör vilka i sin tur anslutits till en nedlagd markdränering.

I anslutning till nocken på långhusets östra gavel, ovan den rektangulära sakristians kopparklädda pyramidtak, mynnar kyrkans skorsten. Några meter öster om sakristian ligger kyrkogården i en betydligt lägre nivå vilket ger upphov till en gräsplatå öster om sakristian. Platån avgränsas åt öster och söder av ett smitt järnstaket. Intill sakristians östra vägg har man placerat ett flertal äldre gravkors av gjutjärn. Från en lägre belägen väg nedanför platån når man sakristians källare samt kyrkans bårkällare. Dess portar ligger indragna i den kraftiga murade naturstensvägg vilken utgör platåns avgränsning.

Tjureda kyrka ligger högt belägen på ett centralt läge i socknen i nära anslutning till sockenstugan och Norrvidinge gamla tingshus. Socknen nämns första gången i de skriftliga källorna 1341 och skrivs då Tyuradha. Den nya kyrkan uppfördes mellan åren 1860-62. Den gamla kyrkan i Tjureda stod ungefär mitt på den nuvarande kyrkogården med koret i öster. Kyrkan, vilken uppförts redan under tidig medeltid, revs i samband med att det nya kyrkobygget påbörjades 1860. Tjureda församling utgjorde under medeltiden och ända fram till 1559 eget pastorat tillsammans med Norra Rottne.

Exteriöra förändringar
Exteriört har kyrkan i Tjureda endast varit föremål för ett fåtal förändringar. I ritningsunderlaget för Tjureda hade byggnaden försetts med skiffertak men detta kom vid uppförandet att ersättas med ekspån. Ekspånen kvarlåg fram till 1955 då de ersattes med tjärade furuspån. Trots regelbundna behandlingar med tjära och takolja uppstod sprickor i spånen vilket medförde att de vid upprepade tillfällen blåste bort. Av denna anledning framförde församlingen 1979 önskemål om att få ersätta kyrkans spåntak med ett skivtäckt koppartak, ett arbete som genomförs i samband med en renovering 1981.

Vid renoveringen 1937, vilken utfördes enligt ett förlag presenterat av Paul Boberg, målades flertalet av kyrkans utvändiga snickerier om. Dessutom lagades fasadernas puts varefter de kalkavfärgades på nytt. På kulorna över kyrkans sidoingångar återställdes förgyllningen. Trappan utanför kyrkans sakristia lades om och ventilerna i kyrkans grund förstorades. På kyrkogården anlade man ett markavlopp till vilket man anslöt kyrkans stuprör.

År 1948 uppförde man ett bårhus vid kyrkogårdens sydöstra hörn vars entré placerades i den östra kyrkogårdsmuren.

Utöver takomläggningen 1955 sker även en avfärgning av kyrkans fasader. Efter diskussioner med Kungliga byggnadsstyrelsen sker avfärgningen med en diffussionsöppen plastfärg.

År 1981 sker en utvändig renovering där man utöver takbytet även målar om kyrkans fönster och dörrar. På en del av kyrkorummets fönster upptäcker man rötskador vilka lagas med Plywood. Rostiga hörnbeslag ersätts med nya. Putsen på torn och långhus renoveras och avfärgas på nytt. I samband med takbytet upptäcks omfattande rötskador i kontreforternas takkonstruktion varför man tvingas byta ut merparten av dess virke. I samband med detta plockar man även ned kontreforternas spiror vilka man rengör och förser med en ny förgyllning. Panelen och fönstren på kyrkans lanternin byts ut och målas. Vid samma tillfälle renoveras tornets urtavlor och tornkorset förgylls med bladguld i två skikt. På kyrkogården, i anslutning till kyrkan, lägger man ned en ny åskledaranläggning. På kyrkans skorsten monteras ett skyddsräcke och på taket bredvid skorstenen en takbrygga.

År 1986 tvingas man renovera kyrkans tornfasader sedan man konstaterat att 1950-talets behandling med plastfärg gett upphov till omfattande putssläpp. Den gamla färgen avlägsnas och putsen lagas upp och avfärgas sedan på nytt med kalkfärg.

Den senaste utvändiga renoveringen skedde mellan 1995-96 och omfattade bland annat en avfärgning av tornet med kalkfärg samt avfärgning av långhusets och sakristians väggar med kc-färg. Kyrkans naturstenssockel putsas med kc-bruk och avfärgas med kc-färg. Kyrkans fönster, dörrar och tornluckor tvättas och målas med linoljefärg. Taket på kyrkans torn och lanternin täcks om med kopparplåt. På kyrkogården utförs en del grävningsarbeten i samband med dragningen av en ny vattenledning.

År 2003 genomför Smålands museum en arkeologisk schaktningsövervakning vid Tjureda kyrka i samband med indragningen av bergvärme i kyrkan. Vid arbetena påträffas inga medeltida eller förhistoriska anläggningar, kulturlager eller fynd.

Interiöra förändringar
Interiört har Tjureda kyrka varit föremål för en rad förändringar där den tidigaste skedde 1887 då kyrkan fick sin orgel. Orgeln byggdes ursprungligen 1835 av Per Zacharias Strand för Skeppsholmskyrkan i Stockholm. År 1888 installerar man den första värmeanordningen i kyrkan och 1911 utförs en del mindre reparationer och målningsarbeten i kyrkan.

Den första mer omfattande renoveringen sker 1937 utifrån ett förslag framtaget av arkitekt Paul Boberg. Vid detta tillfälle målas kyrkans väggar, tak, dörrar samt bänkinredningen och kyrkans predikstol. Altartavlans omfattning liksom läktarens pelare och taklisten marmoreras sparsamt. I renoveringsdokumenten sägs det att den nya färgsättningen ansluter sig till kyrkorummets ljusa karaktär. I samband med renoveringen värmeisoleras golvbjälklaget och golvbräderna omhyvlas. Kyrkorummets bänkar byggs om för ökad sittkomfort och det tidigare brädinnertaket förses med en slät kalkputs utförd på vassrör. Kyrkans dörrar och fönster kompletteras med vindfång samt innerbågar. I sakristian uppförs en ny skåpsinredning. I samband med elinstallationerna i kyrkan förses läktarens orgel med en elektrisk fläktanordning. För att utvidga korplanet låter man avlägsna två bänkar på vardera sidan mittgången. I källaren under sakristian installerar man en centralvärmeanläggning med lågtrycksånga. Altartavlan konserveras av Sven Wahlgren och på predikstolen, läktarbröstningen, altaret samt altaruppsatsen utförs framtagning av förgyllningen.

År 1938 kompletteras altaruppsatsen med två skulpturer utförda av skulptören G. Sandberg. Skulpturerna placeras i nischer på ömse sidor om altaret. År 1954 sker en omändring i kyrkans elektriska anläggning som vid detta tillfälle även utökas.

Vid den renovering som sker mellan åren 1961-62 utifrån ett förslag framtaget av länsarkitekt Hans Lindén genomförs en ommålning av kyrkans interiör med bibehållen färgställning. Trägolven i kyrkorum och sakristia samt golven på orgelläktaren laseras och stryks med fernissa. Kyrkorummets väggar och tak kalkavfärgas och altartavlan genomgår en konservering av konservator Sven Wahlgren. Dessutom skickas kyrkans lampkronor till Wremps konstsmide i Angelstad för renovering.

År 1973 invigs en silveruppsats till kyrkans altare bestående av ett kors med törnekrona och hjärta, fyra ljusstakar samt två vaser, ritade och tillverkade av smeden P.A. Lundahl i Växjö.

År 1990 rekonstrueras orgelverket i den ursprungliga orgeln. Arbetet utförs av Ålems orgelverkstad.

Den senaste renoveringen i Tjureda kyrka genomfördes mellan åren 1995-96 och innefattade bland annat slipning och oljning av golven i kyrkans vapenhus, kyrkorum och sakristia. Väggarna i dessa utrymmen samt kyrkorummets tak putslagades och avfärgades. Under läktaren avlägsnas fyra bänkrader på var sida av mittgången för att frigöra golvyta. Vid arbetena flyttas de bakre bänkskärmarna fram och placeras på nytt som avslutande bakstycke på bänkinredningen. Bänksitsarnas dynor kläs om med ett nytt tyg, samma sak sker med altarringens knäfall. Kyrkorummet målas om i en ny färgsättning. Som ett led i en förbättrad textilförvaring tillkommer nya textilskåp. I samband med renoveringen konserveras kyrkans altartavla av konservator Herman Andersson.