Jäts gamla kyrka

Jäts gamla kyrka är en liten medeltida landsortskyrka som uppförts i sten. Den har tillbyggt vapenhus och sakristia i trä och är orienterad med koret åt öster. Torn saknas men en separat klockstapel står strax intill kyrkan.

Långhuset är litet men har både högrest murverk och sadeltak. Grundformen är rektangulär och på mitten av den södra fasaden sitter ett större rundbågeformat fönster. Det omges av två mindre i olika höjd, åt väster ett litet rektangulärt i rundbågevalv i linje med det stora fönstrets solbänk och åt öster ett litet rundbågsfönster i höjd med mitten av det stora.
På den motsvarande långsidan åt norr sitter ett litet stickbågeformat fönster i ett högt placerat rundbågevalv mitt på fasaden. På gavelfasaden åt väster finns ett litet stickbågsfönster som delvis täcks av vapenhusets norra takfall. Mitt uppe på gavelröstet finns en liten rektangulär glugg i muren.

Koret är lika högrest i proportionerna som långhuset och har en närmast kvadratisk grundplan. Det är bara obetydligt lägre och smalare än långhuset.
Åt söder sitter ett stort rundbågsfönster i nästan samma form och storlek som det på långhusets sydsida. Åt öster sitter ett mindre stickbågeformat fönster i ett rundbågevalv.

På korets norra sida ansluter den tillbyggda sakristian i rödfärgat trä. Den är uppförd av liggande timmer och även den nära kvadratisk i grundformen. Takfoten är låg, men byggnadskroppen ovanligt högrest med sitt spetsiga sadeltak som når en bit över korets högt placerade takfot.
Sakristian har tre små rektangulära fönster, ett åt varje håll. På den östra sidan finns dessutom en separat ingång i form av en låg dörr. Denna är klädd med liggande panel som rödfärgats. Trappa saknas, istället står ett löst trappsteg av trä nedanför dörren.

Vapenhuset på långhusets västra gavel har ungefär samma proportioner och storlek som sakristian, men har dock något lägre taknock. Tillbyggnaden är inte centrerad på muren utan något förskjuten åt söder på långhusgaveln. Ingången i vapenhuset sker via dess södra sida. Dörren är mycket låg och har en kraftig tröskel i form av en syllstock. Panelen är lagd i romboid form och mörkt tjärad. En stor flat natursten ligger nergrävd i marknivån framför dörren. Vapenhuset har ett litet kvadratiskt fönster på den västra sidan.

Taken på långhus, kor, sakristia och vapenhus är täckta med tjärade spån. På nocken till långhuset och koret sitter två smidda spiror med tuppar i plåt. Båda två har årtalet 1789 utstansat.
På vapenhuset och sakristian sitter vid takfoten rännor av långa kluvna och urholkade trädstammar. Dessa sitter på handsmidda konsoler av järn. De större taken på långhus och kor saknar avrinningsanordningar.

Samtliga fönster på långhus och kor har gråmålade ytterbågar i trä med blyinfattade och svagt färgade katedralglas. Dessa fönster har solbänkar av flata naturstenar. De mindre fönstren på vapenhus och sakristia har rutor i ofärgat glas i gråmålade och spröjsade träbågar. På sakristian är även foder och dropplister av gråmålat trä.

Fasaderna på långhus och kor är slätputsade och kalkavfärgade i vitt. Takgesimsen utgörs av mörkt tjärade brädor. Kraftigt utkragande grundstenar är synliga runtom murarna, men i övrigt är fasaderna putsade ända ner till marknivå. På den södra sidan antyder en extra kraftig grundsten under det västra av de små fönstren att där funnits en tidigare dörröppning. Där finns även en markering i putsen.

Sakristian är konstruerad av liggande timmer med släta knutar och saknar fasadbeklädnad. Ytterväggarna är rödfärgade och vilar på en låg sockel av naturstenar i kalkbruk.

Vapenhuset har en liknande grund, men med cementbruk mellan stenarna. Den är något högre och har två tydliga hörnplintar i form av större stenar. Fasaden är klädd med mörkt tjärade spån. Flera av raderna består av figursågade spån i trappstegsform eller spetsform, vilket ger fasaden dekorativa friser.

Jäts gamla kyrka byggdes troligen på 1220-talet. Åtminstone är takstolarna dendrokronologiskt daterade till 1226. Den uppfördes i sten med ett omsorgsfullt utformat murverk under putsen, med bland annat finhuggna kvaderstenar. Det västra gavelröstet är dock av trä.
Ett spånklätt vapenhus i timmer uppfördes på den södra sidan år 1686. Detta flyttades 1796 till sin nuvarande plats på den västra gaveln. Efter att Jäts nya kyrka uppfördes 1909 fick den gamla stå och förfalla. Församlingen ville först riva kyrkan, men av Vitterhetsakademin uppmanades man behålla och vårda den. Idag har kyrkan museikaraktär och är också en av få i länet med mycket välbevarad barockinteriör.

Exteriöra förändringar

Jäts gamla kyrka har som så många andra medeltida kyrkor förändrats vid ett flertal tillfällen under årens lopp. Exteriören framstår ändå som relativt välbevarad och ger med sin lilla storlek och sina resliga spåntak ett ålderdomligt intryck.
Kyrkan hade under sina första sekler betydligt mindre fönster, samt ingången placerad på södersidan. 1686 uppfördes till denna ett vapenhus i trä. Drygt hundra år senare, 1796, flyttades vapenhuset till den västra sidan, och den tidigare ingångens valv gjordes om till ett fönster. Någon gång under detta tidsspann förstorades även de övriga fönstren till den storlek de har idag. Sakristian uppfördes år 1733.

Efter att Jäts nya kyrka invigts 1909 fick den gamla kyrkan förfalla och var nära att rivas. Den räddades dock och det bristfälliga taket täcktes om med rött tegel. Vid en restaurering 1959 återfick sakristian och vapenhuset sina spåntak och femton år senare även långhuset och koret. Då fick även fönstren sina blyinfattade rutor och fasadens puts lagades och avfärgades.
Vid den senaste exteriöra restaureringen 1999-2001 sänktes marknivån kring sockeln, putsen lagades och avfärgades, samt restaurerades fönstren.

Interiöra förändringar

Under medeltiden fanns inga bänkar i kyrkan. Spåren från denna tid är dock få och interiören präglas istället av barockens formspråk i måleri och snickerier.
Predikstolen tillkom 1646 och troligen är även bänkarna från denna tid. 1713 fick predikstolen sin baldakin.
Sakristian uppfördes 1733 och två år senare målades den invändigt av Carl Ruth. År 1739 byggdes sidoläktaren, avsedd för kvinnorna i församlingen.
Kyrkorummet hade tidigare varit öppet upp till takstolarna, men 1747 tillkom ett plant innertak. Två år senare målades detta och läktarfasaderna av målaren Johan Christian Zschotzscher från Växjö. 1758 målades Vapenhuset invändigt av Per Olsson och försågs med nya bänkar, nytt golv och panel.

Under 1800-talet målades stora delar av interiören, även det dekorativa måleriet, över med grå färg i klassicistisk anda. 1872 tillkom orgeln, troligen byggd av Johannes Holmqvist.

Den gamla kyrkan övergavs när den nya invigdes i början av 1900-talet. Flera av inventarierna, såsom predikstolen och dess baldakin, flyttades över till den nya kyrkan. Den gamla kyrkan räddades dock och kunde bevaras till eftervärlden.
Vid den större restaureringen 1972-74 togs åter 1700-talsmåleriet fram och konserverades.