VÄRMSKOGS KYRKA

Komplettering vid inventering 2002:
Kyrkan är i sten, uppförd 1802 på äldre murar, består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, vidbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Byggnaden grundlades på 1760-talet efter att församlingen uppdragit åt den i stiftet kände murmästaren Christian Haller att lämna ritningar och kostnadsförslag till ny kyrka. Haller dog emellertid under byggtiden och hans maka Hedvig Haller övertog kontraktet och fullbordade kyrkobygget. Kyrkan invigdes 1763. År 1799, den 27 juli eldhärjades kyrkan. Gnistor från en hyggesbränning i närheten antände tornet. Branden gick inte att stoppa och kyrkan blev helt utbränd. En stor del av inventarierna kunde dock räddas. Ansvarig för hyggesbränningen var brukspatron Nils Hagberg på Prästbols gård. Han pliktades att återställa kyrkan i det skick hon hade före branden inom en tid av två år. Församlingsborna kom dock att bistå Hagberg med dagsverken. Kyrkan återuppfördes av byggmästare John Westman och tornet fick en ny överbyggnad efter ritning av byggmästare Sundberg. Kyrkans tak belades nu med skiffer, tidigare hade det varit täckt av spånor. Hagberg lät även uppföra ett gravkor för sin familj skulle vila.
I den nya kyrkan återinsattes en del äldre kyrkoinventarier, bl a predikstolen. En ny altartavla beställdes dock från Stockholm. Den fick motivet Kristi förklaring och målades av hovmålaren Carl Wilhelm Swdman. År 1855 byggdes västläktaren och två år senare placerades där en orgel byggd av E A Setterqvist, Örebro. 1884 insattes nya fönster och 1890 en kamin. Mer omfattande arbeten skedde därefter år 1899, då man belade kyrkans stengolv med trä och innertaket kläddes med spåntad panel och kyrkorummet fick nya bänkar. Man byggde även ett nytt altare och en ny altarring. En äldre baldakin borttogs från predikstolen som sattes på en pelare och försågs med ny trappa. Den fasta inredningen målades i huvudsak vit med förgyllning och väggarna försågs med enkla schablondekorationer runt fönsternischerna.
Nästa större renovering genomfördes 1958-59 under ledning av slottsarkitekt Ragnar Jonsson, Stockholm i samarbete med konservator Olle Hellström, Skara. Exteriören omputsades och avfärgades och man monterarade hängrännor. Skorsten plockades bort och trapporna omlades. Tornhuven fick ett nytt avslut med tupp. Interiört fick vapenhuset nytt golv av skiffer och trappan till läktaren ombyggdes. Ett vindfång byggdes mellan vapenhus och kyrkorummet och i dess sidoutrymmen ordnades utrymmen för städ- och elutrustning. I kyrkorummet rengjordes och ommålades väggarna och gångarna fick nytt golv av skiffer. Nya innerdörrar tillkom, innertaket slätpanelades, läktarbarriären byggdes om och bänkarna omformades. I fönsternischerna inlades skiffer. Till predikstolen tillverkades ett nytt ljudtak och hela stolen ommålades. En modern dopfunt (1946) placerades i korets södra del. Därefter har endast arbeten av underhållskaraktär genomförts. Fasaderna avfärgades 1981, skiffertaket renoverades 1991.

1200-talskyrkan, 1600-talskyrkan och 1750-talskyrkan: 1947 företogs arkeologiska utgrävningar söder om kyrkan. Här påträffades den äldsta kyrkplatsen med grundlämningar efter två kyrkor varav den äldsta antas vara från 1200-talet och den senare från 1600-taley. 1200-tals kyrkan har en total längd av 18,7 m, långhusets längd 13,1 m samt bredd 9,1 m. Koret är kvadratiskt 5,6 x 5,6 m. Grundmurar av gråsten i sk kallmur. Kyrkan i övrigt var uppförd av trä. Kyrkan stod kvar till omkring 1650 då den "begynt ruttna och alldeles förfalla" och revs. Kyrkans inventarier har gått förlorade. 1600-talskyrkan uppfördes uppfördes i omedelbar anslutning till 1200-talskyrkan. Den nya kyrkan, även den av trä, blev något kortare än den föregående. Långhus och kor 16,7 m, bredd 10,7 m. Åt norr fanns en sakristia och i väster ett mindre vapenhus som var en senare tillbyggnad. Kyrkan hade ett tidsenligt tresidigt avslutat kor. I kyrkan fanns en altartavla daterad 1353, där fanns predikstol och en liten läktare. 1689 byggdes en klockstapel. Redan 1739 ansågs kyrkan vara för liten och dålig. 1756 fick församlingen medgivande att bygga en ny kyrka då den gamla, enligt syneprotokoll från detta år ansågs "så förfallen att den nödvändigt bör ånyo uppbyggas". Det virke som ansågs användbart skall ha fraktats till Strand för att där användas till "sal" i den mangårdsbyggad som uppfördes där. Den nya kyrkan byggdes i sten. 1762 Färdigställdes tornet och långhustaket belades med spån. Kyrkan vitlimmades och fönster insattes. Den 18 september samma år förättas invigning av prosten Andreas Lagerlöf. 1776 Läktare byggdes. 1785 målades kyrkan av målarmästaren Erik Jonaeus, Karlstad.

Kyrkan i sten består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, vidbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Sakristian har egen ingång från söder. Murarna är vitputsade och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Taket är brutet, sk mansardformat och valmat över koret samt täckt med skiffer. Sakristian har sadelformat tak med valmad spets. Profilerad takfotslist. Skiffret ligger mönsterlagt och bildar romber av rundhuggen sten på långsidorna samt ränder. Galvad plåtnock över långhuset. Sakristian är rektangulär till planen och har i östra gavelröstet gråmålad slätpanel. Kvadratiska fönster i söder och öster.
Tornet är försett med något framspringande hörnpartier, upptill finns två tornluckor i vardera väderstreck. De är av slätpanel och målade svarta. Tornet kröns av en huv med trälanternin, med tidstypisk gustaviansk utformning, nästan balkongräckesliknande utsmyckning under fönstren. Dess nedre den är slätpanelad. Lanterninen är målad grön och vit med vita fönsterbågar. Skiffer ligger på båda takfallen här. Huven avslutas med ett kors med sex kulor och tupp. Gördelband och profilerad taklist under huven. Tornet har synliga ankarslut och mot väster en vapensköld med det sk Värmskogsvapnet och årtalet 1762. Hängrännor och stuprör är av koppar på tornet, på långhuset av svartmålad galvad plåt. Dörrarna är utvändigt bruna, fönsterbågarna målade grågröna. Runda fönster finns över portarna i väster och söder, med stjärnfomrad spröjsning. Sockeln är gråslammad.
Trappa finns i väster med skifferhällar, 6 steg, och en annan i söder med 3 steg. Kyrkan eldhärjades 1799, men kunde återuppföras på de gamla murarna. Exteriören har därefter förändrats endast marginellt.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummets har lackat och betsat trägolv, ett förhöjt kor med tresidigt avslut och täcks av ett blåmålat trätunnvalv med vit profilerad taklist. Vitputsade väggar genombryts av rundbågiga fönsteröppningar med gråmålade bågar. Kyrkans inventarier går delvis åter till 1600-talskyrkan medan föremål från 1200-tals kyrkan saknas. Vid branden 1799 förstördes en rad föremål men åtskilligt räddades. Vid återuppbyggnaden efter branden anskaffades ytterligare inventarier till kyrkans funktion och prydnad.
LÅNGHUSET har betsat och lackat trägolv, putsade vitkalkade väggar, gråmålade rundbågiga fönsterbågar, blåmålat tunnvalv och en vit profilerad taklist. Innerdörrar med två fyllningar målade i blått, grått, gult med mörkare grå omfattningar. Gråblå vävd långhusmatta i ull. Entré sker i väster och söder. Västra väggen har vitmålade stående spåntade brädor runt dörren. Under läktaren finns utrymme för bokbord, klädavhängning mm.
KORET har golv, väggar och tak lika långhuset. PREDIKSTOLEN på norra sidan utfördes 1760 och försågs med nytt ljudtak 1959. Stolen är åttkantig svängd i barockstil och har en fot med korintiskt kapitäl, förgylld. Bladornamentik mellan fyllningarna. Den är blåmarmorerad med gröna fyllningar. Ängel med timglas på predikstolen har tillhört den gamla kyrkan liksom PSALMTAVLORNA. Tavlorna är målade i rött, svart och blått och har ett litet ansikte överst. ALTARTAVLAN, med motivet Kristus på förklaringsberget, är utförd av hovmålaren Carl Wilhelm Swedman 1802 i barock stil. Den har en förgylld bred gustaviansk ram med två ljusarmar, de sista numera monterade på väggen bakom. Altartavlans text: Denne är min före son, hvilken jag hafwer et godt behag: honom hörer. ALTARBORDET är rektangulärt av trä, klätt med plywood och har en vitt podie som bär upp altartavlan. Textilierna hänger på skena. ALTARRINGEN är hästskoformad med svarvade balusterdockor i vitt och guld. Tyg i grått på överliggare och knäfall. Altarbord och altarring nygjordes vid restaureringen 1899. Innanför altarringen är golvet förhöjt. DOPFUNTEN är placerad i korets södra del, huggen av bohusgranit och tillkom 1946. Dekor med en förgylld duva. Dopaltare från 1959 efter ritning av John Engwall med likande duva i dekoren. Textil ovan dopaltaret är skapad av Värmlands Hemslöjd, även den med en duva i motivet. Kyrkvärdsbänkar 2 st. Dörrpartier från den gamla kyrkan. Stolar 2 st. En restaurering på 1950-talet hade som avsikt att framhäva kyrkorummets och de äldre inventariernas ursprungliga färgsättning. I nordvästra delen av koret en mindre ORGEL tillverkades av L M Eriksson som fästmögåva till hans fru 1874-76. Ambo målad i blått. Blå dopmatta. Radiatorer.
BÄNKINREDNINGEN är ursprungligen från 1899, men ombyggdes i samband med 1950-talets restaurering. De sluter ej an mot väggen och bildar en korsarm mot söder. Har dörrar mot mittgången, numrerade och målade i kyrkans grönblå kulör med fyllningar svagt marmorerade i grått med gula listverk. Invändigt dörrar och sittdynor målade rosaröda med stänkmålning, i övrigt grått. Kvarteren avslutas längst fram av en stor svarvad kula upptill med en spets. Bänkvärmare och rosaröda dynor.
LÄKTAREN i kyrkans västra del uppfördes på 1850-talet och ersatte en läktare, som inreddes i tornet 1776. Läktarens mittparti skjuter fram halvcirkelformigt och har fyllningar i ramverk med rosa marmorering, den runda delen sirad med halvbalustrar. Gråmålade pelare bär upp läktaren. ORGELN är utförd 1857 av orgelbyggmästare Setterquist i Örebro. Överstycket på framfasaden tillkom 1899. Den är målad i vitt med förgyllning. Läktaren är försedd med enkla träbänkar på gradänger. Barriären är förhöjd med ett smidesräcke inmålat i grått. Undersidans tak av gråmålade plank.
VAPEHUSET har skiffergolv, putsade väggar och ett äldre gråmålat trätak. Ett fönster finns i söder, rundbågigt med gråmålad båge. Trappa tre steg innanför bruna ytterdörren. Trappa till tornet efter norra väggen med litet städutrymme under. Pardörrar till vindfång med fyllningar, målad grön, gul och beige. I vindfånget finns förråd på vardera norra och södra sidan. I vapenhuset finns en bildsten med ett ristat drakhuvud som troligtvis är kyrkans äldsta föremål och en soldattavla.
SAKRISTIAN har tegelgolv, putsade väggar och ett betsat trätak. Gråmålade fönster i norr och öster med trä i nischerna. Framför östra fönstret ett bönealtare från 1957. Efter norra sidan ett skåp för skrudar. Utgång i söder. Bord och tre stolar. 1700-tals skåp. Tavla med fattigmansbrickor och bilder på präster och förtroendemän.
ÖVRIGT - Antependieskåp under läktaren. Bakom altaret är golvet handikappanpassat eftersom rullstolar släpps in via sakristian. Piscina bakom altartavlan. Toalett saknas i kyrkan.