ÖSTRA BROBY KYRKA

Den nuvarande kyrkan har formen av en korskyrka med långhus och två breda korsarmar samt ett rakt avslutat kor i öster och ett torn med kvadratisk grundplan i väster. Långhuset, korsarmarna och koret har samma höjd på murarna och yttertaken samma nockhöjd Kyrkan är byggd av gråsten och tegel med putsade och målade fasader. Huvudsakligen består kyrkan av 1870 talets stomme men vissa anpassningar och reparationer utfördes 1931 32. Före branden fanns en hel del synligt tegel i fasaden exempelvis dörr och fönsteromfattningar som numera är putsade och vitmålade. Tornspiran och tornets övre våning fick en lite enklare utformning och ett fönster i tornets södra sida förminskades. En sakristia vid korets norra sida revs, dess ingång till koret samt ett stort fönster mot öster murades igen En ny smal fönsteröppning gjordes i korets södra mur.

Längst ned på kyrkans fasader finns en utskjutande sockelmålad i grått. Fasaderna i övrigt är spritputsade och gulmålade med vita slätputsade detaljer såsom listverk, dörr och fönsteromfattningar. Kyrkans hörn är försträvade av smala strävpelare, putsade och vitmålade samt murade i flera avsatser med kopparavtäckning. Fönstren och dörrarna är huvudsakligen utförda i spetsbågestil och fönsterbågar av trä med småspröjsade rutor. De stora fönsteröppningarna är uppbyggda av ett par spetsbågsöppningar och en rund öppning upptill omfattad av en bred spetsbågig nisch murad med flera språng . Störst är korsarmarnas fönster som består av dubbla sådana fönsterpartier med ett större rundfönster över. Däremot är ingångarna till korsarmarna låga och rektangulära med rundade hörn. En likadan dörröppning finns till koret från öster. Ytterdörrarna till kyrkan är grönmålade och har en dekor av olika geometriska former.

Huvudingång till kyrkan är från väster. En bred portal upptar nästan hela västra fasaden i bottenplan. Dörröppning är likt fönsteröppningarna spetsbågig och murad med flera språng. En trekantsgavel omsluter öppningens övre halva. Strävpelarna i tornets nordvästra och sydvästra hörn når upp till ovankanten av andra våningsplanet och ramar in västfasaden ytterligare. Över portalen finns ett stort rundfönster. Klockvåningens ljudöppningar består av dubbla smala spetsbågeöppningar i väster, norr och söder samt en rundbågig fönsteröppning mot öster. Tornet är försett med en hög spetsig spira med fyra takfall Nederst i varje takfall finns en urtavla till tornuret. Kyrkans yttertak är av kopparplåt lagt med rektangulära skivor med dubbla ståndfalsar och förskjuten tvärfals. Tornet och kortaket kröns av kors och över nock till södra korsarmen finns en vindflöjel av järn med kyrkans byggnadsår och en stjärna.

Interiör
Kyrkans interiör har en traditionell indelning med vapenhus/förhall i tornets bottenvåning med ingång till långhuset. Koret är beläget i öster. Sidoskeppen är numera tillstängda mot kyrkorummet och inredda till olika biutrymmen , bland annat sakristia. Den fasta inredningen i kyrkan är enhetligt utförd i en mörk och kraftfull 30-talsstil med drag av nyklassicism, art deco och Swedish grace. Snickerierna har kraftiga profiler och är ådringsmålade i grågröna och gröna toner. De större innerdörrarna i kyrkan har samma utförande som ytterdörrarna till korsarmarna och koret med mjukt rundade hörn och geometriskt formad dekor som för tanken till barocken.

Förhallen eller vapenhuset utgörs av en entréhall innanför ett vindfång med förråd och en toalett vid sidorna. Över dörren till förhallen vinns en inskriftstavla med texten: DENNA KYRKA UPPFÖRD 1871 73 NEDBRANN 1930 ÅTERUPPFÖRDES I NUVARANDE SKICK 1931 32 UNDER KONUNG GUSTAV V:S 25TE REGERINGSÅR BISKOP I STIFTET VAR EDV. RODHE KYRKOHERDE I FÖRSAMLINGEN VAR J. E. JACOBSON
KYRKOVÄRDAR VORO JÖNS BENGTSON OCH WALD. GERDTS ARBETET UTFÖRDES AV A. ANDERSSON Ö. B. ERIKSS ON KALMAR. ARKITEKT VAR S. H. WRANÉR. Förhallen är inredd med kapphängare och informationsbord. En trappa vid norra sidan leder upp till läktaren i tornets andra våningsplan . Trappräcket är uppbyggt av balusterformade brädor i barockstil med en kraftig ändstolpe. Golvet i förhallen är lagt med mörkrött rustikt storstenstegel i rutnätsmönster. Väggarna och innertaket är putsa de och vitmålade med kvastad yta. Kring innertaket finns en kraftig taklist i grönt och turkos . I öster leder en glasad innerdörr in till kyrkorummet.

Färgskala och material i vapenhuset återkommer i långhusets inredning. Golvet i mittgången är lagt med tegel men har en något annorlunda mönsterläggning. I bänkkvarteren är golvet av ljust gråmålade brädor. Långhuset domineras av de höga valven och de stora fönsteröppningarna. Från tre av valven hänger stora
lampkronor i brons utförda i tidstypisk art deco stil Swedish grace. Väggarna och valven är putsade och vitmålade som i förhallen och intrycket är relativt ljust och luftigt. De färgade glasen i ytterfönstren ger ett mjukt och lite dämpat ljus in till kyrkorummet. Fönsteröppningarna har vida smygar och kraftigt sluttande fönsterbänk ar lagd a med samma tegel som till golvet. De gröna fönsterbågarna och röda fönsterbänkarna är det enda färg inslaget i ytter väggarna. Under fönsteröppningarna är silvermålade radiatorer infällda i nischer.

Långhusets valv består av tre höga rektangulära kryssvalv och ett större, kvadratiskt, i korsmitten längst i öster. Valven utgår från tresidiga konsoler i yttersidorna, utan valvpelare. Valvribborna har kvadratisk genomskärning och avslutas upptill av en rundel. Mellan de tre västra och den östra travén finns en kraftig
bred spetsbågsformad gördelbåge.

Vid långhusets västra sida når orgelläktaren ut ett stycke från läktarvåningen. Läktarens snickerier är grönmålade liksom övrig inredning. Läktarens främre parti bärs upp av fyra pelare med rektangulära fyllningar. Läktarbarriären har liknande uppbyggnad med spegelfyllningar mellan ett övre och nedre listverk. Intill läktaren har flera bänkrader tagits upp och lämnat plats för en inredning med bord och stolar som används vid kyrkkaffe. Mot västra långhusväggen finns en modern, gråmålad skåpsinredning med bland annat pentry och vask.

Kyrkans bänkinredning upptar långhusets östra del. Bänkkvarteren är slutna med dörrar som stängs mot gången. Framför koret och sidoskeppen finns ett öppet utrymme med plats för dopfunt, predikstol med baldakin, ljusbärare och piano. En stor röllakansmatta i röda, rosa och gröna to ner ligger framför uppgången till koret. Dopfunten står vid södra sidan och mot triumfbågsmuren finns ett litet dopaltare med ett altarskåp. Predikstolen är uppbyggd från ett podium och har ingång från sakristian i norra korsarmen. Ingen ingång finns till predikstolen från kyrkorummet. Intill predikstolen står också en skulptur i trä av Maria och Jesus-barnet.

Ingång till koret är genom triumfbågen, valvbågen mellan kor och långhus. Triumfbågen har formen av en hög och smal spetsbåge och är putsad och vitkalkad. Koret ligger tre steg högre än långhuset och trappan upptar hela triumfbågens bredd. Golvet i koret har samma utseende som i långhuset. Större delen a v korets yta upptas av altarrundeln som bildar en halvcirkel framför altaret och altarskåpet som står mo t östra korväggen. Altarskåpet går i mörkt tonade träfärger och övrig inredning går i grönt. Framför altaret är golvet upphöjt i en liten rundel och täckt av en flossa matta som går i röda och lila färger. Mot ytterväggarna står ett par bänkar. Koret täcks av ett långsmalt stjärnvalv vilket liksom valven i långhuset utgår från konsoler och sammanstrålar upptill i en rundel. Korets väggar och valv är målade i en klarröd ockra med vitmålade valv ribbor. Enda ljusinsläpp till koret kommer från ett smalt fönster i södra sidan.

Södra korsarmen är avdelad från korsmitten och kyrkorummet genom ett glasat gallerverk uppbyggt av cirklar och olika korsformer i gråmålat trä. Trägallret är målat i grönt och i framkant finns också ett par pelare av samma typ som till den västra läktaren. Det nedre gallerverket och pelarna bär upp ett senare tillkommet, övre glasparti med liknande former . Ett skjutdörrsparti leder in till korsarmen från mittskeppet. Södra korsarmen används för barnverksamheten och går att stänga till med ett draperi mot långhuset. Utrymmet är inrett med bord och stolar samt ett förråd mot väster bakom en skärmvägg med två dörrpartier. Skärmväggen är av ett skivmaterial infattat i pelare av samma slag som till västra läktaren.
Mot söder finns ett vindfång med glasat dörrparti av samma utseende som innerdörrarna i väster. Golvet i mittgången är av tegel och sidorna, som tidigare varit möblerad e med bänkar, är täckta med en orange heltäckningsmatta. Sidoskeppet täcks av ett spetsbågsformat tunnvalv . Både valv och väggarna är putsade och vitmålade. I sidoskeppet sitter väggarmaturer i form av tidstypiska ljusplåtar.

Norra korsarmen är inredd med läktare. Under läktaren finns en sakristia i östra delen och wc, förråd samt trappor till källaren och läktaren i väster. Mellan östra och västra sidorna löper en korridor fram till kyrkans norra entré. Dörrpartierna mot kyrkogården samt en dörr från sakristian till kyrkorummet är lite mer artikulerade än övriga dörrar och uppbyggda av korsformade speglar. I övrigt har dörrarna samma rundade form upptill och gröna färgsättning. Golven är lagda med rött tegel i ett sicksackförband och i förråden mot väster med klinker. Väggarna och innertaken är putsade och vita. Sakristian har nästan formen av ett litet sidokapell med ett par mindre fönster och ett litet altare mot öster. Innertaket i sakristian är målat i samma röda färg som i koret. Intill ingången till kyrkorummet finns en smal korridor med ett par dörrar till förvaringsskåp. En skåpinredning finns också vid norra sidan. I sydöstra hörnet leder en liten trappa upp till predikstolen. Trappräcket har en kraftig form med en genombruten korsform i mitten.

Trappan till läktaren har en enklare form än trappan i förhallen. Uppe på läktaren finns dock ett räcke med samma barockformade balusterbrädor som i förhallen. Läktarens södra del är inredd med ett par bänkrader på gradänger. I övrigt upptas läktaren av skåp för textilförvaring.

Orgelläktaren och tornets övre våningar nås från trappan i förhallen. Läktaren upptas till största delen av orgelhuset. Läktarens östra sida är inredd med gradänger och bänkar och orgelns spelbord står vid läktarens södra sida. En hög spiraltrappa av stål leder upp till tornets tredje våning. På tredje tornvåningen
finns ett gammalt trampverk till klockorna. I öster leder en dörröppning in till vinden och en trätrappa leder vidare till tornets fjärde våning, klockvåningen. I klockvåningen hänger två ringklockor i en klockstol av järnbalkar. Tornets spira är konstruerad av bultade furubjälkar. Takstolarna över långhusets, korsarmarna
och koret är uppbyggt av ett så kallat stångbärverk av furuplank. Takstolarna har i efterhand förstärkts i alla sammanfogningarna med järnplattor och bultinfästningar och bultats fast i murverket.

Inredning och inventarier
Altaret är samtida med den nuvarande kyrkan och murat av rött tegel sannolikt med altar skiva av trä. Ett mindre bordsaltare av grönådrat trä står framför huvudaltaret på altargolvet.

Altartavlan är ett intarsiaarbete av den svensk franske konstnären Rudolf Gowenius färdigställt 1932. Altartavlan är uppdela d som en triptyk med Maria och Jesusbarnet på den norra tavlan, korsfästelsen i mitten och uppståndelsen på södra tavlan Triptyken är utförd med intarsia av olikfärgade träslag i mörka färgtoner med en guldfärgad träram.

Altarringen
är från 1932 och bildar en halvcirkelformad barriär mot kyrkorummet uppbyggd av spegelfyllda sidor med knäfall och överliggare klädda med beige tyg. Träverket är målat i grönt med kammålad mönstring.

Predikstolen ritades sannolikt av arkitekt Wranér inf ör ombyggnaden 1931. Predikstolskorgen är av trä och har sexsidig form uppbyggd från en murpelare med trappa från sakristian. Predikstolkorgen har raka sidor vilka liksom dörrbladen till kyrkan, är uppbyggda av speglar som bildar ett geometriskt mönster och har en dekor av hjulkors. Över predikstolen finns en åttkantig baldakin uppbyggd av ett tandsnittslistverk med en flack trekantsgavel över. Baldakinen kröns av ett kors. Både predikstolen och baldakinen är målade med kammålning i en grön nyans samt detaljer i ljusare grönt och gult.

Dopfunten är av sandsten och ritades av arkitekt Wranér. Cuppan har formen av ett halvt klot med inskriften LÅTEN BARNEN KOMMA TILL MIG i ovankant. Cuppan står på en cylindriskt formad fot med kannelyr behuggning. Tillbdopfunten hör ett fat av tenn från 1932.

Bänkinredningen ritades av arkitekt Wranér och tillkom i samband med återuppbyggnaden 1931-32. Bänkarna är slutna med raka gavlar och dörrpartier och ådringsmålade i olika gröna nyanser. Gavlarna och dörrarna samt bänkryggarna är spegelindelade med rektangulära fält.

Orgeln byggdes 1932 av E A Zetterqvist och Son och har 18 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgelhuset är av grönmålat trä. Fasaden är uppbyggd av det synliga pipverket formade som en trappstegsgavel.

Två kyrkklockor hänger i tornet. Båda är gjutna av brons 1930 av M & O Ohlsson i Ystad och försedda med inskriptioner.

Övrigt
Ett par tavlor från 1700-talet föreställande kyrkoherdeparet Nicolaus och Anna Elisabeth Rusch hänger i långhuset. På norra väg g en sitter ett litet krucifix och två stentavlor med tio guds bud. Vid dopfunten finns ett altarskåp utfört 2012 av Michal Hudak tillsammans med Alltmöjligtverkstaden i Broby. Skåpet representerar ett gotiskt fönster mot det nya livet. Tavlan är av trä och uppbyggd kring en rund mittavla med halvrunda luckor som kan fällas ut. På mittavlan och luckans insidor finns bibeltexter och m ålade motiv som anspelar på dopet, livet och tidens flykt. Tavlan är målad i starka färger av framför allt grönt, grått, rött.

Från den medeltida kyrkan finns en nattvardskalk bevarad tillverkad av silversmeden Hans Klaussön i Vä 1598. Brobykalken räknas som ett av hans främsta arbeten. I södra korsarmen finns ett skåp byggt av delar från den gamla kyrkans altaruppsats och predikstol vilka ropades in vid en auktion av riksdagsmannen och handlanden Hans Johansson i samband med att den gamla kyrkan skulle rivas. Skåpet tillverka des av Brobysnickaren Johan Fredriksson.

Den nya kyrkan i Broby började byggas efter att man rivit den gamla medeltida kyrkan och invigdes 1873. En del av byggnadsstenen från den gamla kyrkan återanvändes sannolikt men rivningsmaterialet användes ock så till att fylla igen ett kärr (den gamla bydammen) i Tivoliparken. Den nya kyrkan ritades av den danske arkitekten Ludvig Woldh. Woldh blev tidigt i karriären anlitad av den danske arkitekten Ferdinand Meldahl och efter hans död var han verksam som konduktör vid uppbyggnaden av Marsvinsholm kyrka ritad av den tysk baltiske arkitekten Christian Zwingmann, som även han var medarbetare till Meldahl. Östra Broby kyrka blev Woldhs enda kyrkobyggnad och troligen hans största byggnadsprojekt Sannolikt var han mycket influerad av arbetet med Meldahl och Zwingman. Kyrkan i Östra Broby uppfördes i nygotik med högt klocktorn i väster, långt mittskepp och höga, breda korsarmar samt rakt avslutat kor i öster. Fönsteröppningar var stora och spetsbågsformade samt murade med masverk av oputsat tegel (sannolikt rött) medan fasaderna var putsade.

1930 började det brinna i kyrkan. Eftersom kyrkans innertak var av trä spred sig branden snabbt och förstörde innertak, taklag, träinredning och träbjälklag. Kvar fanns endast kyrkans murar. Återuppbyggnaden av kyrkan påbörjades redan nästa år efter ritningar av arkitekt Henrik Sven Wranér på Kungliga byggnadsstyrelsen i Stockholm. Till stora delar kunde den gamla kyrkans murverk stå kvar.
Nya bjälklag och förstärkande pilastrar utfördes av betong. Tornets övre del murades troligtvis om. Långhuset och koret valvslogs med nya, höga kryssvalv och sidoskeppen av tunnvalv av tegel. Ett stort fönster i korets östra sida murades igen. Nya golv av tegel lades. I norra tvärskeppet gjordes en ny läktare och under denna inreddes utrymmen som skärmades av mot kyrkorummet. Större delen av inredningen ritades av arkitekten i tidstypisk stil. År 1932 stod kyrkan färdig och kunde återinvigas.

År 1937 installerades ett tornur. Under 1949 utfördes ut och invändiga reparationer på kyrkan. Torn spirans stomme förstärktes och tornets yttertak lades om 1951. Under 1957 genomgick kyrkans interiör en renovering. Snickerier och väggar målades om. Nytt värmesystem för oljeburen värme installerades 1967. År 1982 sågs fasaderna över och en handikappramp byggdes utanför kyrkans norra entré. En större renovering av kyrkan gjordes 1985 1986 och leddes av Davidssons arkitekt och Ingenjörsbyrå och kyrkorenovering S O E Hellkvist AB. Renoveringen omfattade el, värme och sanitet samt ombyggnad av orgelläktaren. År 2002 byggdes en glasvägg mellan långhuset och den södra korsarmen. Ritningar till åtgärderna togs fram av arkitekt M Hudak.