Rebbelberga kyrka

Kyrkan består av långhus från 1867, medeltida kvadratiskt torn i väster som är smalare än långhuset och ett kor från 1934 som är rakavslutat och smalare än långhuset. Vid tornets norrsida finns ett trapphus. Mellan trapphuset och långhusgaveln finns en toalett.
Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar kring spetsbågiga dörr- och fönsternischer. Gavlarna är trappstegsgavlar. Taken är belagda med tegelpannor.

Sannolikt är kyrkans grundläggning en kallmur av gråsten. Tornets murar är byggda av gråsten med tegel runt ljudöppningarna. Tornets trapphus är murat av tegel. Inga uppgifter finns om vad övriga murar är byggda av men troligtvis är långhuset byggt av gråsten och koret av tegel vilket var de gängse materialen vid respektive byggnadstid.
Långhus och kor har en kimröksfärgad sockel. Tornet saknar sockel men grundstenar är synliga på vissa ställen. Fasaderna är grovt spritputsade och målade med kc-färg. Takgesimsen på långhus och kor består av tre utkragande skift. Tornet har en gesims av ett sågskift och två utkragande skift. Tornet har dubbla ljudöppningar i alla vädersträck. Öppningarna är täckta med brädluckor och nät mot fåglar. Mot väster och öster ovan ljudöppningarna sitter tornur.
Torn, långhus och kor har trappstegsgavlar avtäckta med tegelpannor. Vissa av gavlarna är försedda med blinderingsnischer. Ankarjärn i form av kryss finns på tornets övre del.

Långhuset har sex stora, spetsbågiga fönsteröppningar som sitter i slätputsade nischer med tre språng. Gjutjärnsbågarna är delade i två spetsbågiga delar med ett diagonalt spröjsverk med ett fyrpass i övre delen. Glaset är klarglas förutom i fyrpasset. Koret har tre smalare spetsbågiga fönster. Solbänkarna är täckta med svartmålad plåt. Dessutom finns ett smalt högt fönster i sakristian med glasmålning av Nils Möller.
Kyrkans huvudentré är i tornet i väster. Dörren är en bred ekdörr från 2003 klädd med vertikala ribbor. Dörren har överljus och sitter i en spetsbågig öppning med tre språng. Dörren till sakristian är klädd med koppar och sitter i en rundbågig öppning. Ingången till tornets trapphus är en bräddörr. Toalettdörren är klädd med koppar.
Taket är sadeltak över torn, långhus och kor. Trapphus och toalett täcks av pulpettak. Samtliga tak är belagda med röda enkupiga tegelpannor. Takavvattningen är av koppar.

Rebbelberga gamla kyrka byggdes troligen under senare delen av 1100-talet.
Under senmedeltiden byggdes förmodligen tornet och trapphuset och valven slogs. Vid någon tidpunkt byggdes ett vapenhus framför södra ingångsporten.

Brunius beskriver 1847 kyrkan. Den bestod då av ett tvåkvadratiskt skepp med två korsvalv och ett enkvadratiskt kor med korsvalv och ett fyrkantigt torn i väster med korsvalv. På tornets norra sida fanns trapputsprång. Vid ingångsdörren fanns reliefbilder uthuggna i omfattningsstenarna. Vapenhuset framför söderingången var rivet vid denna tidpunkt.

Befolkningen ökade kraftigt under 1800-talet i Skåne och en ny större kyrka behövdes för att rymma den växande befolkningen. Kyrkorna byggdes i allmänhet för att kunna få plats för 2/3 av församlingen.
1866-67 byggdes en ny kyrka utanpå den äldre kyrkan som sedan revs. Endast det medeltida tornet sparades. Ritningarna från 1863 var signerade av den lokale byggmästaren J Hallberg. Kyrkan från 1867 hade från början en absid som utvändigt var femkantig och invändigt var halvrund. Byggmästare var Anders Haf.

1911 görs en invändig renovering av Theodor Wåhlin som innebar bla ny altaruppsats och nytt golv.
1934 gjordes en större renovering. Absiden revs och nuvarande kor med pannrum under byggdes, efter ritningar av arkitekt Oscar Persson. Predikstolen målades med bilder. Tornur sattes upp.
1959 sattes glasmålningarna i långhuset in.
1966-67 gjordes en renovering av Arne Lindström och Bengt Erlandsson som innebar bland annat nytt kalkstensgolv, ny ytterdörr till vapenhuset och ny dörr mellan vapenhus och långhus. Bänkarna kläddes med ek i vapenhuset. Glasmålningen i sakristian tillkom.
1989 målades fasaderna med kalkcementfärg.
2003 gjordes en renovering efter handlingar av Mikael Forsberg, Itark. Den innebar bland annat ny ytterdörr med öppningsautomatik och nya ljudluckor. Invändigt byggdes ramp för att ta bort höjdskillnaden, tre bänkrader togs bort i väster där förråd byggdes under orgelläktaren, bänkarna i vapenhuset kläddes med kalksten, nya elinstallationer. Alla färgskikt avlägsnades på innerväggarna som kalkades om.

Från västporten når man vapenhuset i tornet. Golvet är belagt med grå slipade kalkstensplattor. De ojämna väggarna är putsade och kalkade. Taket är välvt med ett kryssvalv med rektangulära ribbor som vilar på tresprångiga pilastrar med kapitäl. Längs väggarna mot norr och söder står murade bänkar avtäckta med hyvlad kalksten. På västväggen på ömse sidor om ingångsporten hänger vertikala moderna radiatorer med ett stenimiterat utseende. Genom en modern dubbeldörr av ek med vertikala glaslister nås kyrkorummet. Dörren sitter i en låg rundbågig nisch.

Kyrkorum
Kyrkorummet består av långhus och smalare kor. Man kommer in i kyrkan under orgelläktaren. En del av utrymmet under läktaren är inbyggt 2003 på båda sidor mittgången med gråmålade brädväggar med profilerade dörrar till förråd och teknik.
Trappan till orgelläktaren avskiljs med en trägallergrind. Orgelläktaren har på undersidan gråmålade brädor och bärs av marmorerade pelare. Barriären har marmorerade speglar med förgylld kant. Golvet på läktaren är grått brädgolv. Taket är långhusets kryssvalv.
Slutna bänkar står på ömse sidor om mittgången. Golvet i både långhus och kor är belagt med plattor av slipad grå kalksten. Under bänkkvarteren ligger dels röd heltäckningsmatta och dels ekparkettgolv. Väggarna är putsade och vitkalkade. Ytterväggarna täcks av en grå panel i höjd med bänkarna. Radiatorerna är infällda och täcks av skärmar med grå träribbor. Kyrkorummet täcks av tre vita ribbkryssvalv. Ribborna har rektangulärt snitt och vilar på tresprångiga pilastrar med kapitäl med tre utkragande stenar. Sköldbågarna är spetsbågiga medan gördelbågar och triumfbågen är närmast rundbågiga.
Långhuset har sex fönster utan innerbågar. De två östligaste fönstren är försedda med glasmålningar av Pär Siegård och Nils Möller. I taket hänger mässingkronor och på väggarna sitter mässinglampetter. Den östra delen av långhuset är upphöjt och höjdskillnaden tas upp av en kort ramp av kalksten. Dopfunten står på sydöstra och predikstolen på nordöstra sidan av långhuset. Här finns även dopträd, ljusbärare och piano. På sydväggen hänger ett dopaltare av kalksten.

Det smalare koret täcks av ett tunnvalv. Golvet är kalksten som i långhuset. Altarring och altaruppsats står i koret.

Sakristian är avskild i korets östra del och nås genom två vita rundbågiga dörrar. Sakristian har golv med plastmatta och putsade, målade väggar. Ett klädskåp med vikdörrar av ekfanér är inbyggt i västväggen.

På tornets norrsida finns ett trapphus upp till tornets övriga våningar. Trappan är en mycket smal spindeltrappa murad av tegel liksom väggarna. Plan två har brädgolv och väggar av natursten. I den östra väggen framträder ett äldre gavelröste från den gamla kyrkan med delvis sandstensblock. På denna våning förvaras bland annat fyra kritstenar med reliefer från den äldre kyrkan. Plan tre har brädgolv och gråstensväggar med tegel runt ljudöppningarna. Här står klockbocken med två klockor. Plan fyra har väggar och tak inklädda med träpanel och här står urverket till tornuret. På plan fem ser man takstolarna som eventuellt är medeltida takstolar. Långhusvinden är inte inventerad eftersom den är svåråtkomlig genom en utvändig lucka.

Inredning och inventarier
Altare och altaruppsats är sammanbyggda till en enhet. De är målade med ekådring.
Altare av trä, från 1911, ritat av Theodor Wåhlin. Framsidan uppbyggt av ramverk med speglar.
Altaruppsatsen är av snidat trä i nygotisk stil från 1911, ritad av Theodor Wåhlin. Altartavlan omges av kolonner och kröns av ett gavelparti med miniatyrtorn, sk fialer.
Altartavlan är en kopia av Carl Blocks målning i Löderup. Utförd av okänd målare. Tavlan föreställer Jesus med lärjungar i Emmaus.
Altaruppsatsen byggdes förmodligen om 1934 då skranket med dörrar togs bort när ett nytt kor byggdes.

Altarringen av trä är förmodligen från 1866-67, men är ombyggt 1934. Den har en femsidig plan och består av överliggare, ståndare och diagonalställda kryss i gotisk stil. Knäfallet är tygklätt och förhöjdes 2005.

Dopfunten, av trä är förmodligen från 1734, men uppgifter om 1600-tal förekommer också. De äldre färglagren är borttagna, 1920 var funten helt vitmålad. 8-kantig fot, smalt skaft format som en balusterdocka, 8-kantig cuppa dekorerad med 4 uddiga stjärnor, vindruvsklasar och blommor. Trären förutom dekor i guld och rött.

Predikstolen och baldakinen är av trä är från 1867. På 1930-talet målades trappa och korg med bilder av Arthur Larsson från Ängelholm. Korgen har fem sidor med rundbågiga speglar med bilder av evangelisterna och Moses. På trappan finns bilder av Martin Luther, Olaus Petri och Ansgar. Korg och baldakin är målad i grått med förgyllning.

Bänkinredningen är eventuellt från 1867 men är ombyggd 1934. De målades om 2003. De slutna bänkarna är uppbyggda av ramverk med speglar i dörr, sidostycken och bakstycke. Gavlar och dörrar är rakavslutade med en profilerad överliggare. Bänkarna är gråmålade med marmorerade dörrspeglar med förgylld ram.

Orgeln, tillverkades 1971 av Nils Hammarberg, Olof Hammarbergs Orgelbyggeri i Göteborg. Den har 14 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Fasaden, av laserat trä, är indelad i sju rektangulära fält med olika höjd. I övre delen av varje fält finns en dekor av gröna eklöv av trä.

Storklockan och Lillklockan är från 1889 och gjutna av KG Bergholtz i Stockholm. Klockorna har inskriptioner.

Övrigt
Gobeläng och mattor, ritade av Barbro Nilsson, vävda hos Märta Måås-Fjetterström.
Krucifix från ca 1150 som förvaras på Lunds Historiska museum.