mellan-grevie kyrka

Kyrkan från 1897 består av långhus med integrerat kor och korta korsarmar mot norr och söder, samt ett sidoställt kvadratiskt torn med spira i norr och ett vapenhus i söder. Murarna är av rött tegel och taket är belagt med skiffer. Fasaden är indelad med strävpelare och horisontella cementgjutna och putsade listverk.

Kyrkans fasadmurar är uppförda av rött maskinslaget tegel, förbländertegel. Alla stenar har koppsidan vänd utåt med en halv stens förskjutning. Fasadteglet bakmurades med enklare murtegel. Kyrkans sockel är av granit med snedfasad ovankant. Fasaden indelas mellan fönstren av strävpelare som är avtrappade uppåt och avtäckta med cementplattor. I de röda tegelmurarna finns horisontella gesimser, i fönstrens nederkant och vid övre delen av fönstren. Den senare markerar även fönstrens spetsbågiga form. Tornet har ytterligare två gesimser över och under ljudluckorna. En kraftig profilerad takgesims av cement löper runt kyrkan. Mot öster finns tre kors av cement infällda i tegelmuren.

Kyrkans fönster sitter mestadels i spetsbågiga nischer med cementgjuten profilerad omfattning och masverk. Gjutjärnsfönstren är målade gröna och cementomfattningen är målad beige. Långhusets fönster består av två spetsbågiga öppningar med diagonal spröjsning och ett överliggande rundfönster med fyrklöverspröjsning. Solbänkarna är cementgjutna, målade och sammanfaller med gördelgesimsen.
I västgaveln och södra korsarmen finns större fönster med flera cementgjutna spetsbågiga fönster med ett överliggande rosettfönster inom en spetsbågig muröppning. I långhusets östgavel sitter ett stort cementgjutet rosettfönster med färgat glas. Tornet har spetsbågiga dubbla ljudöppningar med brädluckor i fyra väderstreck samt runda fönster med spröjsning av gjutjärn.

Kyrkan har huvudingång genom vapenhuset i söder. Därtill finns ingångar i båda korsarmarna, i tornet samt en till källaren. Huvudingången är en spetsbågig cementgjuten profilerad perspektivportal. På vardera sidan finns tre kolonner med knoppkapitäl. I tympanon sitter en stentavla med text och kyrkans byggnadsår. Ingångarna i södra korsarmen samt torningången sitter också i spetsbågiga portaler, men är enklare än huvudingången. Ingången till orgelläktaren i norra korsarmen är genom ett minitrapptorn, så kallad turell. Den raka dörren har i ovankant en cementsten. Samtliga dörrar är klädda med grönmålad pärlspontpanel, har stora dekorativa smidda svarta gångjärnsbeslag och är originaldörrarna.

Kyrkan har sadeltak förutom på tornspiran och trappturellen. Tornspiran är åttkantig och trappturellen har ett femsidigt tak. Tornspiran har fyra små takkupor klädda i plåt. Samtliga tak är täckta med röd och grå skiffer med mönsterläggning. Plåtavtäckningarna och takavvattningen är av vit fabrikslackerad plåt där färgen flagnar.

Den nuvarande nygotiska kyrkan från 1893 föregicks av en medeltida kyrka, förmodligen från 1100-talet. Den byggdes till med vapenhus och på 1800-talet med ett lågt torn. På en målning i nya kyrkan visas den gamla kyrkan med långhus, lägre kor, rundad absid samt torn. Befolkningsökning, dåligt underhållen kyrka och nya ideal om vad som var ett värdigt kyrkorum ledde till rivning och nybyggnad. Vid biskopsvisitationen 1877 sägs att Mellangrefie kyrka är otillräcklig för församlingen och jemväl här är skeppets norra
sidomur så svag att den måste stödjas med en deremot uppförd spännbåge. Biskop Flensburg menade att de gamla kyrkorna inte skulle repareras. Underhållet eftersattes därmed vilket senare ledde till rivning. Biskop Flensburg ville helst se nygotiska kyrkor i så många församlingar som möjligt, även där medeltidskyrkan var tillräckligt stor för befolkningen. Han förordade att Mellan-Grevie och Södra Åkarp skulle bygga en gemensam ny kyrka, men så blev det inte.

Den nya kyrkan ritades 1888 av Salomon Sörensen. Han ritade också de närbelägna kyrkorna i Arrie och Östra-Grevie, numera i samma församling som Mellan-Grevie. Sörensen var stadsarkitekt i Malmö 1894-1924 och har ritat flera offentliga byggnader. 1892-93 uppfördes kyrkan i den för tiden dominerande stilen nygotik. Kyrkan murades i maskinslaget tegel med cementgjutna detaljer. På taket lades mönsterlagt
skiffer i rött och grått. Interiört målades väggarna med limfärg med kvadermålning och dekorationsmålning med bårder och blå stjärnhimmel. Altaruppsatsen integrerades med väggmålningarna. På golvet lades cementplattor. Bänkinredningen var sluten och ekådrad. Byggmästare var Per Pettersson, kallad Kyrkopetter, som uppförde flera kyrkor i trakten. Han är begravd på Mellan-Grevie kyrkogård. Den nya kyrkan byggdes på den utvidgade kyrkogården strax norr om den gamla kyrkan.

Nedan följer ett urval av renoveringar från underhållsplanen.
1931 vitkalkades kyrkan invändigt och dekorationsmålningen förvann.
1945 gjordes en invändig ommålning efter förslag av Eiler Græbe där bänkar, predikstol, dopfunt och altaruppsatsen fick ny färgsättning. Väggarna kalkades varmvita. Græbe önskade en ny altaruppsats, vilken inte genomfördes. Altaruppsatsen framstod enligt Græbe som liten efter att den nygotiska dekormålningen på väggen omkring målats över.

Under mitten av 1900-talet gjordes en förändring av golven då felaktig isolering lades under bänkkvarteren. Förmodligen orsakade detta de senare stora fuktproblemen som åtgärdades 2002.

1990 lades skiffertaket om med rött och grått nytt skiffer i mönsterläggning. Plåten byttes till plåtisol. Rötskadat virke i spiran byttes. Murverket reparerades. Fönstren i gavelspetsarna på vapenhuset och södra korsarmen murades igen. Förslaget utformades av K-konsult i Lund.

2001-2002 gjordes en interiör renovering efter förslag av Hegelund & Marsvik arkitekter. Det fanns angrepp av mögel och hussvamp i golv och innertak. Nytt kolbränt golvtegel av fabrikat Falkenlöwe lades i hela långhuset. De bortplockade cementplattorna lades i sakristian. Bänkinredningen togs bort och ersattes med stolar. Nytt innertak tillkom i vapenhuset liksom byte av träbjälkar i taket. Ny el och nytt vattenburet värmesystem med jordvärme installerades. Dränering runt kyrkan utfördes.

Interiör
Vapenhuset ligger i en utbyggnad söder om kyrkan. Det är ett litet smalt rum med högt i tak och ljus från två mindre gjutjärnsfönster. På golvet ligger ursprungliga sexkantiga cementplattor i rött, svart och beige. Väggarna är putsade och vitfärgade. Sockeln är hög, putsad och profilerad. Gröngrå pardörrar med ramverk och fyllningar leder till kyrkorummet.

Kyrkorummet består av långhus med upphöjt kor av samma bredd som långhuset samt två korta breda korsarmar i norr och söder. I korsarmarna inryms orgelläktaren i norr och sakristian i söder.

Långhuset har golv av gula sexkantiga flambrända tegelplattor med en röd tegelfris längs väggarna. Golvet lades in vid renoveringen 2001-2002. Taket är välvt med ett spetsbågigt tegeltunnvalv. Det är indelat med gördelbågar som utgår från tunna pilastrar på väggen. Väggar och valv är putsade och vitmålade. Väggarna indelas horisontellt med profilerade gesimser i fönstrens nederkant och i mötet mellan vägg och valv. Golvlisten är hög, putsad och profilerad. Bänkarna är borttagna sedan 2002 och sex rader kopplade stolar står på ömse sidor om en mittgång. Framför och bakom stolarna är öppna ytor. I taket hänger kristallkronor och mässingskronor. På väggarna hänger moderna plafondlampetter. Gjutjärnsfönstren är högt sittande, svartmålade och stora, speciellt mot väster. I nordöst står dopfunten av trä och ett piano, i sydöst finns predikstolen och ett digitalpiano.

Koret är upphöjt tre steg med cementmosaik. Korgolvet är belagt med plattor av svart och grå cementmosaik lagda i mönster med kvadrater och en meanderbård. Vid båda sidor om trappan finns avgränsningar i form av en betonggjuten barriär genombruten av fyrpass. Innanför altarringen ligger svarta och grå cementplattor i mönster täckta av en matta. Ovanför altaruppsatsen finns ett rosettfönster med färgat glas i starkt rött och blått.

Orgelläktaren finns i norra korsarmen och sakristian i södra korsarmen. Båda avgränsas av varsin betonggjuten barriär med fyrpass, men sakristian har ingen läktare bakom bariären. Båda korsarmarna har tegeltunnvalv som långhusets fast lägre. På orgelläktaren ligger brädgolv. I sakristian är golvet belagt med sexkantiga cementplattor i rött, beige och svart som är återanvända från långhusets ursprungliga
golv. Väggar och valv är putsade och vitmålade. Mot väster finns en väggmålning av Ernst Frostin. I sakristian står klädskåp, även det dekorerat av Ernst Frostin. Dörren till sakristian har kvar sitt originaltrycke.

Tornets övre våningar nås utifrån på norra sidan. På bottenvåningen, som är förråd, ligger i golvet en spetsbågig sten med inskription som suttit i eller varit planerad för tympanonfältet ovanför torningången. Tornrummet på andra våningen har brädgolv och skivmaterial i taket. Stora rosettfönster ger ljus åt rummet. En plåtlucka leder till långhusvinden. Takstolen över långhuset är av fur och består av sparrar, hanband, tassar och stödben samt saxsparrar. På tredje våningen, klockvåningen, står klockstolen av ek från 1893.

Inredning och inventarier
All inredning från 1893 ritades förmodligen av kyrkans arkitekt Salomon Sörensen.

Altaret är av brunlaserat trä. Altaruppsatsen från 1893 är i nygotisk stil med vimperg och fialer i omfattningen. Målningen av Christus Consolator, Kristus tröstaren, i dova färger är utförd av
Fredrik Krebs. Altaruppsatsen var ursprungligen inkomponerad mellan målade väggdekorationer vid sidorna.

Altarringen av trä från 1893 har ett genombrutet räcke med stora fyrpass. Målad i gulvitt med detaljer i guld. Överliggare och knäfall är klädda med grön sammet. Altarringen är utförd i samma stil som läktarbarriären och avgränsningen mellan kor och långhus.

Dopfunt av polykromt målat trä från 1893. Åttkantig cuppa med smalare skaft och åttkantig fotplatta. Målningarna på cuppans fält är utförda av dåvarande komminister Ernst Frostin 1945.

Predikstolen av flerfärgat trä i nygotisk stil är från 1893. Fälten målades av dåvarande komminister Ernst Frostin 1945. Bilderna föreställer bland andra Ansgar, Heliga Birgitta, Luther och Schartau.

Bänkinredningen togs bort 2002 och ersattes med trästolar av björk med ryggbricka och rödklädd sits. Typ Akustik från Gärsnäs, formgiven av Åke Axelsson.

Orgeln byggdes 1956 av A. Mårtenssons Orgelfabrik i Lund. Fasaden består av metalloch träpipor i olika grupper med varierande höjder utan övrig dekoration.

Storklockan är gjuten 1601 av Borchardus Gellegiesser. Klockan pryds av bårder, inskriptioner, medaljonger med krucifix. Lillklockan är gjuten 1892 av Joh. A. Beckman & Co i Stockholm. Klockan pryds av dekorbårder, änglahuvuden och inskriptioner.