ÖSTRA SÖNNARSLÖVS KYRKA

Östra Sönnarslövs kyrka uppfördes av gråsten sannolikt under 1100-talets mitt eller andra hälft med långhus, smalare kor med absid samt brett torn i väster. Under 1400-talet valvslogs kyrkorummet och försågs, troligen på 1460-talet, med kalkmålningar tillskrivna Vittskövlegruppen. Under senmedeltiden tillbyggdes ett vapenhus vid södra ingången.

I mitten av 1700-talet uppfördes en korsarm eller nykyrka på långhusets norra sida och försågs med draperimålningar. Under 1700-talet inrättades en underjordisk gravkammare öster om koret på initiativ av Malte Ramel på Maltesholm.

Under åren 18611862 genomgick kyrkan en större ombyggnad då absiden och vapenhuset revs, en korsarm uppfördes på södra sidan och en sakristia uppfördes av tegel mellan norra korsarmen och koret. I Överintendentsämbetets arkiv finns en ritning till tillbyggnad, daterad 1856 och signerad av arkitekt Johan Erik Söderlund. Det är dock osäkert om han är upphovsman till den ombyggnad som utfördes 18611862. På tornets södra sida uppfördes ett utvändigt trapptorn. Takens täckning av bly och kopparplåt ersattes av skifferplattor och tornet försågs med järnplåt. Invändigt fick kyrkan nytt golv av tegel och långhusets kryssvalv revs och ersattes av putsade trätunnvalv. Norra korsarmens läktare ska ha omgjorts till orgelläktare och den tidigare orgelläktaren i väster byggdes om till herrskapsläktare för ägarna till Maltesholms slott. Enligt uppgift användes den västra ingången för herrskapet, den norra för de som bodde i Borrestad och den södra för de som bodde i Maltesholm.

1911 inrättades en gravkammare under herrskapsläktaren i väster och sarkofagerna från den utvändiga gravkammaren i öster flyttades dit.

Mellan åren 19641965 genomgick kyrkan ytterligare en omfattande renovering efter ritningar utförda av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Flera fönsteröppningar murades igen och nya togs upp, samtliga fönsteröppningar försågs med nya kopplade fönster av ek med antikglas i den yttre bågen. Samtliga dörrar byttes till nya med utvändig ekpanel. Kopparplåt lades på sakristians och trapptornets tak. Invändigt revs samtliga läktare och korsarmarna kortades genom nya mellanväggar. I norra korsarmens norra del inrättades bårrum och gravkammare. I södra korsarmens södra del inrättades bl. a kapprum och elcentral. Golven fick ny beläggning av röda tegelplattor, korsarmarna fick nya mellanbjälklag och nya undertak av furu tillkom. Bänkinredningen byggdes om och ett nytt altarbord murades. Korets medeltida målningar togs fram och konserverades av konservator Våga Lindell-Andersson. En medeltida gravsten påträffades i tornets bottenvåning och placerades på kyrkogården.

Därefter har framför allt vård- och underhållsarbeten utförts, 1993 och 2000 gjordes större utvändiga renoveringar då fasaderna rengjordes och putslagades. 2014 omlades skiffertaket och fasaden putslagades. Vid omläggningen av taket gjorde Regionmuseet Kristianstad en dokumentation av korvinden.

Östra Sönnarslövs kyrka är orienterad i öst-västlig riktning med koret i öster, korsarmar i söder och norr, sakristia på korets norra sida samt torn i väster.

Kyrkan saknar sockel och fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar avfärgade i vitt samt ett dekorativt utformat nedsänkt kors på korets östra vägg. Mot den södra korsarmens västra vägg är en äldre gravhäll uppställd. Kyrkan täcks av sadeltak, långhuset, koret och korsarmarna är belagda med skifferplattor. Tornets tälttak är täckt av svartmålad plåt med förskjutna falsar och sakristian och trapptornet är täckta med kopparplåt.

Fönsteröppningarna är stickbågiga och sedan renoveringen 19641965 försedda med kopplade bågar av ek med antikglas i den yttre rutan. Några äldre fönsterbågar av gjutjärn finns bevarade i gavelröstena, ett mindre runt fönster med blyspröjs på korets östra vägg samt ett mindre av trä i trapptornet. Den norra korsarmen har på norra sidan en mindre rektangulär fönsteröppning med gultonat glas till gravkammaren. Tornet har bevarade medeltida ljudöppningar avdelade i mitten med en kolonnett med tärningskapitäl, två mot öster och väster och en mot norr och söder. På den västra muren finns en liten kvadratisk muröppning.

Kyrkan har flera ingångar, på tornets västra sida, på korsarmarnas södra och norra sida och sakristian har en ingång från öster. Tornets övre våningar nås via en dörr på trapptornets södra sida. Samtliga dörrar är klädda med stående fernissad ekpanel som tillkom vid renoveringen
19641965.

Interiör
Kyrkorummet består av tornets bottenvåning, långhus och kor samt korsarmarnas södra och norra delar.

Långhusets golv av röda kvadratiska tegelplattor lades in 19641965.Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. I långhusets västra del finns pelarna bevarade till de rivna senmedeltida kryssvalven. Dörrbladen till den västra porten har en ramkonstruktion med trärena speglar i furu och ramen målad i ljusgrönt. Taket består av tunnvalv av furubrädor. Tornets bottenvåning är inkorporerad i långhuset och har ett vitputsat tunnvalv och i söder och norr spetsbågiga nischer. En medeltida muröppning finns bevarad i söder, men är utifrån dold bakom trapptornets trappa.

Koret ligger ett steg högre än långhuset men med samma golvbeläggning. Den svagt spetsbågiga triumfbågen är försedd med dekorationsmålning i form av kassettindelning i tromp loeilteknik. Triumfbågen är ovanligt bred och Barbro Sundnér har i sin dokumentation Medeltida kyrkor i Skåne ansett att det kan tyda på det har funnits ett lektorium. Väggarna är vitputsade och på norra sidan finns en stickbågig dörröppning till sakristian. Koret täcks av ett kryssribbvalv med välbevarade kalkmålningar, tillskrivna Vittskövlegruppen och sannolikt utförda på 1460-talet. De framställer fyra helgongestalter med attribut, S:ta Barbara, S:ta Gertrud, S:t Olof och S:t Knut.

Den norra korsarmen uppfördes i mitten av 1700-talet. Den ombyggdes 19641965 med en mellanvägg, varav den södra delen blev en del av kyrkorummet med ett bänkkvarter och den norra nås via en stickbågig enkeldörr. Den norra delens golv ligger något högre än långhuset och är belagt med handslagna kvadratiska röda tegelplattor. Den östra delen används som samlingsrum och väggarna är putsade och avfärgade i vitt med en vitmålad träkonstruktion indelad i ribbor för tavelupphängning med mera. Det plana taket består av furupanel. Porten i norr har samma utförande som den i väster. Korsarmens västra del inrymmer en gravkammare med tre sarkofager för ägarna till Maltesholm. Den avskiljs genom en vägg med ett dekorativt smidesgaller, som sannolikt ursprungligen har suttit i det underjordiska gravkoret som inrättades öster om koret 1752 i samband med Malte Ramels död. Gravkammaren innehåller tre stensarkofager över Malte Ramel och hans två fruar, Hedvig Sofia Skytte af Sätra och Gertrud Elisabeth von Liewen.

Den södra korsarmen uppfördes 18611862 och ombyggdes 19641965 med en mellanvägg, där den norra delen av korsarmen kom att ingå i kyrkorummet, medan det i den södra delen finns kapprum, wc, elcentral samt en spiraltrappa till det utrymme som bildades över det 19641965 sänkta innertaket. Ytskikt är desamma som i norra korsarmen.

Sakristian uppfördes 18611862 och har en invändig ingång från korets norra sida samt från utsidan i öster. Dörrbladet mot koret saknas. Golvet ligger två steg högre än korgolvet och består av ett lackat furugolv och täcks av ett plant tak av fasspontad furupanel. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt med infällda skåp, sannolikt från byggnadstiden. I väster finns en trappa till en dörr med äldre beslag som leder till predikstolen.

Tornets övre våningar nås från trapptornet på den södra fasaden. Tornets första våning består av ett träbjälklag som är lagt över tunnvalvet. I det sydvästra hörnet kan eventuellt finnas spår efter en invändig trappa. Vinden över kyrkorummet nås via en lucka i södra korsarmens andra våning. I takstolkonstruktionerna över torn, långhus och korsarmarna finns återanvända medeltida ekbjälkar.

Inredning och inventarier
Altaret uppfördes av tegel i samband med renovering 19641965 efter ritningar av Eiler Graebe. Det är vitslammat och täcks av en kalkstensskiva. På korets östra vägg hänger ett triumfkrucifix från 1400-talets första hälft, som tillhör Everöds kyrka.

Altarringen är halvrund och ansluter mot väggarna i söder och norr. Den har en genombruten barriär med balusterdockor med figursågad dekor i nygotik, målad i grått och ljusgrönt.
Dopfunten är placerad i norra korsarmen och är sammansatt av två olika delar. Cuppan har ursprungligen tillhört Västra Vrams kyrka, men överfördes till Östra Sönnarslöv i samband med att Västra Vrams medeltida kyrka revs och ersattes av en ny kyrkobyggnad. Cuppan, som upptill är försedd med repstavslist, antas vara tillverkad vid 1200-talets mitt eller strax därefter och är tillskriven den s k Genarpsgruppen. Foten av sandsten är tillskriven Tove Stenmästare omkring år 1200, som även huggit dopfunten i Lyngsjö kyrka.

Predikstolen med tillhörande ljudtak eller baldakin är sedan ombyggnaden 18611862 placerad på långhusets nordöstra vägg med uppgång från sakristian. Den är tillverkad av ek 1636 med en fyrsidig korg med speglar med reliefer av de fyra evangelisterna. Den är sannolikt tillverkad av samma mästare eller verkstad som utfört predikstolen i Everöd. Målningen i vitt och guld härstammar troligen från 18611862.

Bänkinredningen är sluten och indelad i fyra kvarter och ansluter mot tornets västra väggar. De äldsta delarna av bänkinredningen tillkom 1611, samtidigt med bänkinredningen i Everöds kyrka och de skurna dekorationerna uppvisar ett snarlikt utförande. På en av bänkluckorna står Anno 1611 lod Anders Jonson desse stohle berede, Gud till Ere. Bänkarna är omgjorda vid ett flertal tillfällen, senast 19641965 då sitsar, ryggar, gavlar och framskärmar och några luckor nytillverkades. Bänkkvarteren är målade i grått och en ljusgrön kulör.

Orgeln är placerad i långhusets eller södra korsarmens västra del och är tillverkad 1966 av Gebrüder Jehmlich Orgelbau, Dresden med fasad och spelbord av furu.

Kyrkan har två klockor, storklockan är gjuten 1743 av Anders Wetterholtz i Malmö och lillklockan omgjuten 1925 av M & O Ohlson, Ystad.

Bland övriga inventarier bör väven Bortom från 1985 av konstnären Elisabet Hasselberg Olsson omnämnas. Den är placerad på norra väggen.