UTÖ KYRKA

Utö kyrka uppfördes av gruvsten efter ritningar av Johan Fredrik Åbom (18171900) mellan 1848 och 1849. Den för skärgården resliga kyrkan invigdes i november 1850. Åbom var en av de mest anlitade arkitekterna under senare hälften av 1800-talet. I Stockholm har han ritat många monumentala byggnader såsom Berns salonger, Hasselbacken och Musikaliska akademin. Han är också upphovsman till ett stort antal kyrkor i Sverige och har bl a ritat Åsele kyrka 184950, Södra Möckleby kyrka på Öland 195051 och Eksjö kyrka 188789. I Sörmland ledde han restaureringen av Gillberga- och Torshälla kyrkor.

Utö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.

Namnet Utö avser ursprungligen socknens huvudö och syftar på dess läge längst ut mot havet. Förutom huvudön omfattar Utö socken ett antal mindre öar och skär.

De äldsta kända fynd som tyder på bosättning på Utö härrör från yngre järnålder. Lämningen som ligger vid Skogsbyn utgörs av ett bygravfält bestående av runt femton gravar. Kanske har det funnits en bofast befolkning på Utö ända sedan dess. Fynd av slagg från Utö har gjorts i lämningar från 11001200-talen i Visby. Fyndet kan tyda på att brytning har skett på Utö redan under tidig medeltid. Att man bröt järnmalm på ön i början av 1600-talet vet man med säkerhet. Brytningen pågick till och med 1878. Under perioden hade Utö församling sin blomstringstid med en befolkningskulmen 1840 då 743 personer tillhörde församlingen.

Utö lydde sedan äldre tid tillsammans med Ornö, Nämdö och Runmarö under Österhaninge församling på fastlandet. 1607 bildades ett skärgårdspastorat med Ornö som moderförsamling. Redan 1619 återgick man till det gamla systemet igen. Först 1923 bröts de stora skärgårdsförsamlingarna loss på nytt. Denna gång blev Dalarö moderförsamling. Utö utvidgades 1869 med Ålö kapellförsamling längst i söder. Ålö hörde dessförinnan till Ösmo.

Utö kyrka har haft åtminstone två föregångare. Den äldsta kända var ett träkapell vars placering är okänd. Kapellet revs 1698. Året därpå uppfördes ett nytt kapell som fick heta Helga Trefaldighets tempel och var beläget på södra Utö. Det härjades av ryssarna 1719 men reparerades 1727. Under 1800-talet växte församlingen ur det lilla kapellet, vilket tilläts förfalla. Det revs 1874 och virket användes till en skolhusbyggnad.

Nuvarande kyrkobygge bekostades delvis av gruvbolaget. Sten till bygget togs direkt ur gruvorna och kyrkotomten skänktes av bolaget. Utöborna hade själva fonderat pengar till bygget. Av den totala byggnadskostnaden svarade församlingen för 11 000 riksdaler Banco plus alla dagsverken, gruvbolaget betalade 5 000 riksdaler Banco och stod för tomten.

Utö kyrka dimensionerades efter öns stora befolkning då den byggdes. Redan på 1920-talet ansåg man att kyrkan var för stor. Med ritningar utförda av arkitekten Göran Pauli ansökte Utö kyrkostämma hos byggnadsstyrelsen om att få bygga om och förminska kyrkorummet. Ombyggnaden utfördes inte. Det dröjde till 1946 innan den första stora ombyggnaden av kyrkan ägde rum. Arkitekt vid ombyggnaden var Einar Lundberg.

Kyrkogården utvidgades åt öster på 1960-talet och 1999 tillkom en minneslund. En tidigare ägare till närliggande Edenäs herrgård skänkte på 1970-talet rättarbostaden till kyrkan som församlingshem. Redan på 1990-talet såldes byggnaden.

Trägolven i kyrkan är lackade. Väggarna är putsade och vitmålade med beiga ramar runt väggfält mellan konsoler. Vid en renovering 1946 målades väggfältens dekorativa målningar över och de tidigare synliga takstolarna av gjutjärn täcktes in med ett trätunnvalv. Trätunnvalvet är beigemålat och den öppna bänkinredningen är laserad i grågröna toner med brunmålad överliggare.
Predikstolen är ett enkelt snickeriarbete från 1850, ritad av J F Åbom. Fyllningarna har dekorerats med målningar av konstnären Erik Stenholm 1964. Bilderna föreställer Såningsmannen, Den gode herden, Fiskaren och Jordbrukaren.

Orgeln, som är belägen på en läktare i väster, anses vara den äldsta bevarade i Södermanland. Den byggdes av Olof Hedlund för Holländska reformerta kyrkan i Stockholm 1745 och kom till Utö 1838.

Tornets bottenvåning tjänstgör som kyrkans vapenhus. I klockvåningen, till vilken man kommer via orgelläktaren, hänger tre klockor. Storklockan göts 1728 i Stockholm av Erik Näsman, mellanklockan skänktes 1954 av Ställbergs gruvaktiebolag och lillklockan göts 1735 av Gerhard Meijer i Stockholm. Den största och minsta klockan har hängt i gamla kapellets klockstapel.

Övriga inventarier
Altartavlan skänktes till kyrkan 1850. Den föreställer Kristus i Getsemane och är utförd av en okänd konstnär. Predellan har en framställning av nattvarden och är utförd av Erik Stenholm 1964. Votivskeppet är enligt traditionen tillverkat på Utö under början av 1730-talet. Det återfördes till kyrkan från Sörmlands fornminnesförening i samband med renoveringen1946. I sakristian hänger en cirka två meter bred målning på duk från 1600-talets början. Den föreställer en Fru Brita Grips stamträd. En psalmnummertavla från 1767 är uppsatt söder om altaret. Dopfunten i gotlandsmarmor är ritad av Göran Pauli 1933.
Utö kyrka bevarar ett flertal äldre mässhakar och andra textilier. Av dem kan nämnas två medeltida mässhakar vilka kan ha kommit till kyrkan från Österhaninge kyrka, då kyrkorna hörde till samma församling.

Av ljusredskapen kan nämnas en malmkrona från 1736 samt ett flertal vägglampetter tillverkade av konstnären Olof Hedblom i Mora till renoveringen 1946.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.